Utblick Essä
Potatis, smör och potemkinkulisser
Kreml hävdar att den ryska ekonomin blomstrar. De som betalar 64 procent mer för potatis eller 30 procents ränta på ett företagslån håller nog inte med. Skenande inflation och krympande marginaler gör att illusionen om en stark ekonomi snabbt spricker, skriver Jonas Grafström.
Den 20 december har Rysslands centralbank ett möte där de ska besluta om räntan. Nu är den 21 procent och den förväntas landa på 23 procent, eller 25, det är lite osäkert. En höjning på 2–4 procent hit eller dit skulle motsvara ett bowlingklot som möter ett marmorgolv om det var den svenska ekonomin. Ryssland hävdar dock att allt är bra.
Höga räntor slår mot den riktiga ekonomin ute i landet. Med en centralbanksränta på 21 procent är de kommersiella låneräntorna 25–30 procent, vilket gör det ohållbart för många företag att låna. Exempelvis kan många byggföretag inte få betalt förrän hela huset är färdigt, speciellt inte i en ekonomi där köparna på goda grunder är rädda för företagets framtid.
Den officiella inflationen är runt tio procent, så varför centralbanksräntan är så hög kan man fråga sig.
Eller tänk så här. Om du äger en industri och får en order så kommer du inte få hela betald i förskott. Med lite tur får du en förskottsbetalning på 30 procent och måste låna för att täcka kostnaderna tills produkten är klar och hela betalningen görs. Är projektet långt (till exempel två år) är dels förskottsbetalningen inte speciellt mycket värd efter två år, men du har också utöver kostnaden för projektet betalt räntor på runt 30 procent under samma tid. Det blir ganska svårt att räkna på vinstmarginaler i en sådan ekonomisk miljö, Ryssland hävdar dock att allt är bra.
Den officiella inflationen är runt tio procent, så varför centralbanksräntan är så hög kan man fråga sig. I intressant officiell statistik som kommer ut har kostnaden för potatis ökad med 64 procent och smör med 27,5 procent på ett år. Prisuppgången kan delvis förklaras av skördar som slått fel och brist på arbetskraft då de som skickats, och dött i Ukraina, har kommit från landsbygden. Att den fattiga landsbygden också producerade mycket mat blir nu problematiskt för Ryssland. I det centrala federala distriktet, som är hem för cirka 40 miljoner människor i Rysslands västra del, finns det nio lediga jobb för varje arbetslös person.
Exempelvis har inrikesministeriet, som bland annat anställer poliser, hävdat att antalet obesatta tjänster inom deras ansvarsområde hade fördubblats på två år till 173 800, vilket motsvarar 18,8 procent av den totala personalstyrkan.
Enligt Kreml har Rysslands ekonomi skakat av sig västerländska sanktioner och kommit ut starkare än någonsin.
Enligt Kreml har Rysslands ekonomi skakat av sig västerländska sanktioner och kommit ut starkare än någonsin. Den officiella BNP-tillväxten väntas överstiga 3 procent i år. När jag som ekonom hör dessa siffror funderar jag mest på vilka droger de som tror på siffrorna använder.
Om man använder inflationssiffror som inte är frånkopplade från verkligheten och tittar på den kollapsande växelkursen för rubeln mot dollarn (den föll som mest 14 procent mot dollarn senaste månaden, och har gått ner 35 procent sedan augusti) samt en aktiemarknad som har backat 21 procent på ett år, krymper den ryska ekonomin sannolikt med en takt på 6 procent i reala termer, enligt Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.
När vi om några år försöker reda ut Rysslands krasch och upplösning kan nog nedgångssifforna via sig vara större, militärutgifter borträknat. Och bortom de stora siffrorna finns en verklighet. I en liten stad utanför Voronezj, där hälften av invånarna förmodligen inte har toalett inomhus, försöker byggarbetaren Sergej försörja sin familj. Hans företag har inte fått betalt för sina senaste projekt, och lånen som skulle täcka kostnaderna har blivit omöjliga att betala med räntor på nästan 30 procent. I mataffären tvingas hans fru Jelena köpa potatis och smör till priser de knappt har råd med när personalen låser upp skåpet där smöret förvaras. Deras barn, som tidigare drömde om att studera, ser nu framtiden som en kamp för att överleva eller smita undan tvångsrekrytering. För Kreml fortsätter berättelsen om triumf, men jag skulle inte sätta pengar på att Syriens förre diktator kommer att kunna bo tryggt på hotellet Four Seasons mitt emot Kreml fram till nästa jul. Det är ett hypotetiskt exempel, men i verkligheten finns många personer som Sergej och Jelena – och en berättelse om en ekonomi som håller på att kväva sitt eget folk.