Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Låt Lars Strannegård bli europée
Fler svenskar borde jobba i EU. För att det ska ske behöver näringslivet lyssna på Handelshögskolans rektor och se till att ett masterprogram med EU-fokus kommer på plats. Det skriver Hannah Stutzinsky.
Sverige behöver EU, men EU behöver också Sverige. Nyligen kom nyheten att Sverige återigen är EU:s ledande land inom innovation, och att Stockholm är EU:s mest innovativa region. Samtidigt är det mycket få personer som kan föra vidare kunskap om den svenska framgången till våra europeiska kollegor. Det beror på att Sverige är ett av de länder som är allra sämst representerat i EU-institutionerna. Samtliga lärosäten i Sverige bör göra mer för att svenska studenterna ska stå sig bättre på den europeiska arbetsmarknaden, men en särskild möjlighet finns på Sveriges elituniversitet – Handelshögskolan i Stockholm
Den svenska framgångssagan behöver bli EU-standard.
Sveriges ekonomi går nästan inte att separera från EU. Två tredjedelar av varuexporten går till den inre marknaden och ungefär lika mycket importeras. Vår ekonomi är djupt integrerad med de andra medlemsländerna, vilket tjänat såväl oss som unionen som helhet väl. De senaste åren har det emellertid blivit tydligt att Sveriges entreprenörer, riskkapitalister och beslutsfattare varit snabbare och mer adaptiva inför samhällsförändringar än deras motsvarigheter. Det har medfört att Sverige nu är ett lokomotiv för EU:s konkurrenskraft.
Det blev inte minst tydligt när den tidigare ECB chefen Mario Draghi presenterade sin omtalade rapport i höstas. Draghi lyfter bland annat fram den svenska IT-sektorn, som är dubbelt så produktiv som genomsnittet i EU, som ett föredöme. I en rapport från McKinsey i fjol framgår det dessutom att Sverige lyckats resa 20 gånger så mycket privat kapital per capita för investeringar som Tyskland. Den svenska framgångssagan behöver bli EU-standard. För att åstadkomma det behövs fler svenskar i Bryssel, Luxemburg, Strasbourg och Frankfurt.
I en följetong i Dagens Nyheter beskrivs bristen på svenska tjänstemän i EU-korridorerna. För att den svenska befolkningen ska vara skäligt representerad i tjänstemannakåren bör 2,7 procent av de anställda komma ifrån Sverige, i såväl parlamentet som kommissionen ligger den aktuella siffran en hel procentenhet under målsättningen. Dessutom väntas cirka 75 svenska tjänstemän som arbetar i EU-kommissionen att gå i pension inom de kommande fem åren.
Det behövs en strukturell förändring av synen på Sverige i EU.
En av anledningarna till den låga andelen svenskar som arbetar inom EU är att de svenska studenterna är för dåliga. Platserna utlyses över samtliga medlemsländer och konkurrensen är hård. En del av urvalsprocessen som de svenska sökandena verkar falla på är provet i EU-kunskap. Det är av den anledningen som regeringen i år satsar 1,3 miljoner på att höja kunskapsnivån bland de svenska sökande. Därtill har regeringen gjort det möjligt för fler svenska studenter att studera på College of Europe, det mytomspunna universitetet i Brygge där studenter förbereds för de allra högsta tjänsterna i EU-institutionerna. Men även om antalet studenter från Sverige nu har ökat krävs det mer för att brett öka EU-kunskapen i landet. Det behövs en strukturell förändring av synen på Sverige i EU.
Ett sätt att göra avståndet mellan den inhemska arbetsmarknaden och den europeiska lite kortare, är att öka incitamenten för svenska elever att studera språk. Genom ett krav på tredje språk på ekonomi- och statsvetenskapliga utbildningar skulle incitamenten för gymnasieungdomar att prestera högre i dessa ämnen stärkas.
Det skulle få fler att känna sig aktuella för ett arbetsliv i EU-städerna. Men den potentialen riskerar att utraderas om det inte finns en fungerande väg tillbaka till Sverige. Det tydliggörs i DN:s reportage där flera vittnar om att den svenska arbetsmarknaden har svårt att värdera erfarenheter från EU-institutionerna, och dyrbar kunskap försvinner bort. Negligeringen av de här personernas erfarenheter sänder signaler till studenter om att inte bör söka sig till EU jobben om de vill göra en bra karriär under lång tid.
Ett annat problem är att det inte finns något program för de mest högpresterande studenterna i Sverige som förbereder en för jobb inom EU:s institutioner, såsom andra länders studenter har. På flera av lärosätena i Sverige finns det masterprogram i europastudier men dessa är till största grad humanistiskt inriktade. I kontrast till de eftertraktade programmen i andra europeiska storstäder som är fokuserade på offentlig förvaltning inom EU-institutionerna. Det vi dock har är en internationellt välrenommerad handelshögskola som attraherar de allra mest ambitiösa studenterna
En adekvat utbildning för att kunna ta plats i de olika institutionerna.
I en debattartikel skriver Handelshögskolans rektor Lars Strannegård att han är beredd att lansera ett masterprogram i offentlig förvaltning med EU-fokus. En utbildning som ska kunna konkurrera med liknande program Science-Po i Paris och Hertie School of Governance i Berlin. Det som behövs för att programmet ska bli verklighet verkar vara pengarna.
Näringslivsaktörer har här en möjlighet att på ett proaktivt sätt förbättra EU:s marknadsvillkor och inte minst framtida utformning genom att samarbeta med handelshögskolan och investera i masterprogrammet. Handelshögskolan är dessutom vana att samarbeta med näringslivsaktörer. Nyligen annonserades exempelvis att Saab finansierar en ny professur på skolan, en professor i totalförsvar. Det är ett gott exempel på hur näringslivet och akademin kan arbeta ihop för stärkt konkurrenskraft.
Ifall EU:s konkurrenskraft på riktigt ska skruvas upp och komma ikapp USA i välståndsutvecklingen behöver EU inspireras mer av Sverige. Därtill behöver näringslivet förstå att det ligger i deras intresse svenska studenter har tillgång till en adekvat utbildning för att kunna ta plats i de olika institutionerna. De bör därför lyssna på Strannegård och pytsa in pengarna som krävs för att få en sådan utbildning på plats.