Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Ge stockholmarna sina badbryggor åter
Efter ett sekel kan fransmännen bada i sin huvudstad igen. Med de nya badbryggorna i Seine i åtanke gräver Karin Pettersson i Stockholms badarkiv och undrar varför Stockholm var bättre förr.
Gå ner till vattnet i Stockholm en sommarmorgon och se om där går att bada. Antagligen gör det inte det. Den som lyfter blicken över vattnet, och kan sin arkitekturhistoria, ser tomheten där badhus från fornstora dar en gång låg och har lätt att, när solen skiner och svetten klibbar längs ryggraden, undra när det gick fel.
Det är tomt i Norrström, där Strömbadet fram till 1936 flöt med stadshuset som kuliss. På Skeppsholmen brukade fruntimmersbadet kika mot Nationalmuseum, med sin brodersanläggning på östra sidan, över vattnet från där Vasamuseet idag tornar med sin mast. Idag är det mest änder och svanar som svalkar sig i det bräckta vattnet på de platserna. Regeringskvarteret Rosenbad bär än idag sitt namn som en hyllning till ett badhus från 1600-talet, men förslag för att inrätta ett kallbadhus utanför det röstades bestämt ner för fjorton år sedan.
Den som ser tomheten där badhus från fornstora dar en gång låg och har lätt att undra när det gick fel.
Ytterliggare ett nej fick Centerpartiet i Stockholm när de 2017 ville ge stockholmarna mer bad för pengarna med en badstrand mellan Stadshuset och Klarabergsviadukten, vilket röstades ner med hänvisning till att vattnet var för orent.
Partiet har inte legat på latsidan sedan dess, utan inledde denna sommar med att presentera en vision för den gråtrista Stadsgårdskajen. I början av sommaren föreslog de att trafikleden skulle täckas och i gatunivå få både bostäder, kommersiella lokaler och ett kallbadhus. Även om den mer nationalromantiskt lagda kan våndas över att förslagets björkbeiga kuber inte är alls lika pampiga som Strömbadets nyrenässanskoloss är idén mycket god och borde ges både medhåll och bygglov snarast.
Men det kan inte stanna där. Vattentorget som nu binder ihop Gamla Stan och Södermalm sedan slussenbygget färdigställdes i den delen gör vattnet mer tillgängligt, men några badbryggor blir det inte. Det är logiskt, givet båttrafiken och strömmen. Samtidigt visar det hur illa staden nyttjar de kajer som faktiskt skulle lämpa sig för ordentligare badinrättningar.
Fransmännen borde väcka vår tävlingsinstinkt – ska vi verkligen vara sämre som vattenhuvudstad?
Parisarna kan nu hoppa i plurret vid Eiffeltornet efter att vattenreningsprojekt och tre badbryggor färdigställts. Det har inspirerat städer runt om i Europa, och Stockholm bör inte vara sena att ta efter. Tvärtom borde fransmännen väcka vår tävlingsinstinkt – ska vi verkligen vara sämre som vattenhuvudstad? Vi som hade Vattenfestivaler hela 90-talet och är hemstad till en av världens främsta simmerskor, Sarah Sjöström. Ändå nämns vi inte när Europas bästa badstäder listas.
Det finns en del platser att bada på i Stockholm, det ska sägas. Långholmen har en strand, Kristineberg sina klippor och här och var genom staden finns det små bryggor att kliva ner från.
Om elva år har det gått ett sekel sedan Strömbadet revs och Stockholm blev tråkigare.
Men ordentliga kallbadhus, med omklädningsrum och bastur, står vi utan. Det sätter sig i skallen på stadsborna, att badandet är något man inte kan göra mitt i stan, utan är förbehållet till en omväg mot utkanterna. Med det kommer bilden av att vattnet i våra mest centrala delar är något man tittar på och bygger broar över.
När vi inte känner ett ägandeskap över vattnet blir det inget ramaskri för att hålla det rent, och vi låter kuststråken bli mörka parkeringsplatser som ger en olustig känsla nattetid. Fler badbryggor och några kallbadhus – förslagsvis vid Stadsgårdskajen, i Riddarholmsfjärden och Ladugårdslandsviken – skulle göra staden både livligare och trevligare. Om kallbadhusen och de bryggor där det passar får plats för bastur blir det inte heller enbart en sommarfråga, utan besöksplatser året runt för den hurtiga.
Om kallbadhusen och de bryggor där det passar får plats för bastur blir de besöksplatser året runt för den hurtiga.
Det tog ett sekel för Parisarna att få Seine-badandet tillbaka. Om elva år har det gått ett sekel sedan Strömbadet revs och Stockholm blev tråkigare. Att damma av de gamla ritningarna, låta ny kunskap modernisera interiören men behålla fasaden skulle kunna ge stockholmarna badandet tillbaka ett sekel senare.
Faktum är att Nils Freckéus Arkitekter, ett Stockholmsbaserat bolag, redan har skissat fram vad de kallar “Nya Strömbadet”, en modern tappning med sin föregångares charm bevarad. Deras version skulle även vara flyttbar – på så sätt skulle ett kallbadhus enkelt kunna räkna ut var fler kallbadhus platsar. Skissen togs fram på uppdrag av Sverigedemokraterna i Stockholms Stad men tog sig inte igenom det politiska landskapet och är idag inte redo att sjösättas.
Att kallbadhus föreslås från både Centerpartiet och Sverigedemokraterna, och att badande i stan hyllas på både DN Kultur och i Göteborgs-Posten visar den breda enigheten som finns i frågan.
De största bromsklossarna för ansiktslyft i Stockholm är ofta Skönhetsrådet och Stadsmuseet, som vill bevara den “kulturhistoriskt känsliga” miljön. Men inte ens de kan motsätta sig, utan borde istället jubla, för att Stockholm åter förtöjer en bit av just sin kulturhistoria och öppnar Strömbadet på nytt 2036.