Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
En oberoende centralbank är din bästa vän
Den amerikanska centralbanksdirektionen är oenig för första gången på 30 år, och det är ett sundhetstecken. En centralbank som är oberoende och transparent är hörnsten i en liberal demokrati. Det skriver Hannah Stutzinsky.
Sent igår kväll offentliggjorde Jerome Powell, den amerikanska centralbankschefen att Fed, den amerikanska centralbanken, lämnar styrräntan oförändrad. Ett betydligt mer väntat och förutsägbart beslut än de som kommit från den politiska administrationen i landet den senaste veckan. Vad som var något mindre väntat var reservationerna till beslutet. För första gången på över 30 år var den amerikanska centralbanksdirektionen oenig. Två ledamöter ville se en sänkt ränta, något som president Trump tydligt sagt att han önskar sig. Men oenigheten, eller splittringen om man så vill, bör ses som ett sundhetstecken – inte som en krackelering. Den oberoende centralbanken är just nu den amerikanska ekonomins bästa vän, och reservationerna visar att det oberoendet är rigit.
En av direktionens mest överhängande faror: konsensus.
I Sverige var det Lindbeckkommissionen i början av 1990-talet som påtalade att penningpolitiken inte bör skötas av kortsiktiga politiker. I stället föreslogs den eftersträva ett inflationsmål och operativt skötas av en oberoende riksbank. Efter EU-inträdet blev det också en nödvändighet för att på sikt kunna ingå i EMU. Sedan 1999 har Sveriges riksbank därför varit självständig, det inbegriper både institutionen som sådan och direktionens ledamöter. I riksbankschefen Erik Thedeens sommarprogram i P1 berättar han om en av direktionens mest överhängande faror: konsensus.
Thedeen berättar att när direktionen sammanträder och nästan nått ett beslut, ges en av riksbankens tjänstemän i uppgift att argumentera emot direktionens beslut. Tunnelseende, menar han, är det farligaste som kan uppstå. Riksbankens oberoende gäller inte bara i relation till politiken utan även ledamöterna emellan, samt till aktörer som kan påverka dem enskilt.
Riksbankens oberoende är nödvändig för att penningpolitiken ska vara informationsbaserad, och inte opportunistisk. Bara en oberoende riksbank har förmågan att fatta beslut som är illa omtyckta, men nödvändiga. Politiker, som är beroende av folkets röst för att behålla sitt jobb, fattas den förmågan.
Börjar det göras har direktionen misslyckats med sitt uppdrag.
När inflationen etsade sig fast kring åtta procent i Sverige 2023 och var fortsatt hög under 2024 glömdes riksbankens oberoende bort i debatten. Chefsekonomen på såväl Svenskt Näringsliv som på LO riktade skarp kritik mot den snabbt höjda räntan med argumentet att det var en alltför hård press på hushållen. Även om kritik av riksbankens beslut kan vara värdefullt som inspel i det informationsunderlag som räntebesluten fattas på, är inte hushållens välmående något som riksbanken ska bejaka. Börjar det göras har direktionen misslyckats med sitt uppdrag och övergett inflationsmålet.
Något som varit karakteristiskt för den svenska riksbanken är transparensen. Flera nationalekonomer, som exempelvis Assar Lindbeck och Torsten Persson, har ofta påpekat vikten av att riksbanken är transparent, både inför folket och inför riksdagen. Det är därför lätt att tillgå direktionens ränteprognoser, rapporter och detaljerade mötesprotokoll. Skiljaktigheter i direktionen kommuniceras tydligt och införlivar inte någon osäkerhet som inte är rättfärdigad.
Den amerikanska centralbanken har en kultur av att vara mer samstämmig med stängda möten och med en enad front. Att två av direktionens ledamöter gått emot idéen om att konsensus skulle skydda institutionens auktoritet är ett sundhetstecken. Det är med transparens som oberoende centralbanker kan bibehålla sitt förtroende hos folket och hos de folkvalda. Oberoendet hos centralbankerna är en hörnsten i den liberala demokratin, att Fed visar på självständighet också hos ledamöterna i direktionen är ett tecken på stabilitet i en annars volatil ekonomisk och politisk tid.