Utblick Krönika
Jiddra inte med Zohran
Zohran Mamdani kan potentiellt förvandla Trump till en "lam anka" nästa år. Det förklarar presidentens närmande till New Yorks nye borgmästare som tidigare fördömdes som kommunist. Hur Mamdani ska uppfylla sina "affordability"-vallöften är dock en annan fråga, skriver Janerik Larsson.
När den 33-årige Uganda-födde socialisten, muslimen och Palestinaförkämpen Zohran Mamdani nyligen valdes till borgmästare i storstaden New York var den vanligaste reaktionen att ”detta kan bara hända där”.
Jag är inte säker på att det stämmer. Mamdani kan vara ett tidens tecken i amerikanskt politiskt liv.
Jag har i många år tillbringat mycket tid med att följa amerikansk samhällsutveckling och besöker sedan decennier USA regelbundet.
Nu senast anlände jag till USA torsdagen den 20 november och redan dagen därpå skedde något som nästan alltid händer mig, nämligen att något riktigt överraskande inträffar i amerikansk politik.
Under Mamdanis oväntat framgångsrika kampanj attackerades han intensivt av den amerikanska högern och även av presidenten.
Dagen därpå hälsade nämligen den karismatiske tidigare rapparen Zohran Kwame Mamdani på i Vita huset inbjuden av president Trump. Det som då utspelades under presskonferensen som följde på de bådas möte i enskildhet kom sedan under de närmaste veckorna att vara ett diskussionsämne i möten jag hade med gamla och nya bekanta.
Under Mamdanis oväntat framgångsrika kampanj attackerades han intensivt av den amerikanska högern och även av presidenten. Medierna berättade efter presskonferensen att valresultatet blev ett streck i räkningen för Trumprepublikanerna som planerat attackera Mamdani (och demokraterna) under mellanårsvalet nästa år för att vara ”antipolis”, ”antikapitalism” och ”anti-Israel-extremister”.
Trump höll under presskonferensen med Mamdani om allt viktigt och konstaterade att denne ”verkligen vill se att New York blir storslaget igen” och att han själv gärna nu efter mötet skulle kunna tänka sig att åter bo i sin gamla hemstad.
Så sent som den 4 juli sa presidenten i ett tal i Des Moines, Iowa att Mamdani ”i allra högsta grad är en kommunist som vill förgöra New York”. I samma veva hotade han dra in Mamdanis medborgarskap som bara är åtta år gammalt.
Men det var då det.
Nu är det miljoner unga amerikaner som inte anser socialismen vara oamerikansk. Och Trump undviker den debatten.
***
New York styrdes efter andra världskriget av socialdemokratiska politiker som fortsatte expansionen av den offentliga sektorn som påbörjats under borgmästare Fiorello La Guardia som hade makten 1934–45. Detta ledde med tiden till att staden var nära bankrutt 1975.
Under Mamdanis kamp för att bli demokraternas borgmästarkandidat åtföljdes han av vänsterjournalisten Theodore Hamm som redovisar sin solskenshistoria i boken Run Zohran run! Inside Zohran Mamdani’s Sensational Campaign to Become New York City’s First Democratic Socialist Mayor (OR Books New York / London).
Under själva valkampanjen var Mamdanis främste motståndare den tidigare New York-guvernören Andrew Cuomo som nesligen tvingats avgå 2021 på grund av hur han behandlat kvinnliga medarbetare.
Mamdanis valprogram var mycket enkelt: Hyrorna i stadens många hyresreglerade hus ska frysas. Stadens bussar ska vara gratis. Alla barn ska få tillgång till gratis barntillsyn.
Mamdanis stöd för den palestinska saken sätter stopp vid att han inte anser att staten Israel bör utplånas, vilken annars skulle gjort att han inte var valbar i New York City som har en större judisk befolkning än någon annan stad i världen.
Pappan Mahmood Mamdani, professor och expert på avkolonseringen av Afrika efter andra världskriget, gav sonen mellannamnet Kwame efter Ghanas självständighetskämpe Kwame Nkrumah.
Hamm citerar i sin bok Steve Bannon, strateg för Trumps MAGA-rörelse, som i programmet Meet the Press sagt:
This guy is a very skilled politician, He’s got radical ideas, but he presents them in a sunny upbeat way and people feel like he’s fighting for them, particularly on an issue that Republicans haven’t connected on yet: affordability.
Mamdanis valprogram var mycket enkelt: Hyrorna i stadens många hyresreglerade hus ska frysas. Stadens bussar ska vara gratis. Alla barn ska få tillgång till gratis barntillsyn. Vissa områden ska förses med offentligägda livsmedelsbutiker som sänker priserna. Den rikaste 1 procenten och deras lönsamma företag ska betala för kalaset.
Det som förvånade mig under de samtal jag hade under USA-besöket var den entusiasm som Mamdani väckte och framför allt att vallöftena betraktades som närmast självklara och möjliga att enkelt verkställa.
Det ska bli intressant att se vad som händer i New York de närmaste fyra åren. 2024 var Trumps andel av rösterna i New York 31 procent och hans kampanj hade då byggt på budskapet att med honom i Vita huset skulle det bli lägre priser på livsmedel. Det har det inte blivit. Men hans motståndare då, demokraternas kandidat vicepresident Kamala Harris, hade helt struntat i frågan om livsmedelspriserna.
Den fråga jag ställde mig i mitt stilla sinne under mina samtal var om det i grunden är den religiösa tradition som fortsatt präglar USA som gör att inte minst väljarna i New York tror på vallöftena och känner genuin entusiasm.
Mamdani har starkt stöd i det invandrartäta New York och även om Hamm inte direkt berör frågan om religionens roll i kampanjen så är det ett faktum att religionerna spelar en viktig roll i många invandrargrupper.
”In the anti-Zionism I believe in there is NO ROOM for antisemitism” var ett av Mamdanis budskap.
Hamms bok pekar på hur Gazakriget påverkade många av New Yorks judar. Peter Beinart, själv jude och journalistprofessor i New York, konstaterar i Hamms bok att många yngre judar helt har ändrat sin syn på Palestina under Gazakriget. Det är ett skäl till att New York fått en muslimsk borgmästare.
För demokraterna i USA kommer frågan som Bannon pekar på, ”affordability”, förmodligen vara helt central i mellanårsvalkampen. ”Affordability” betyder att hushållskassan ska räcka längre och det var också var Trumps främsta vallöfte inför presidentvalet 2024. Som Bannon antyder är detta inte i dag ett av Trumps kort.
Kanske var det därför Trump – slug som han är – nu omfamnade Mamdani för att ställa upp bakom dennes vallöften?
Att på olika sätt kontrollera prisutvecklingen är inget nytt grepp i amerikansk politik. Richard Nixon misslyckades kapitalt med sin prisregleringspolitik 1971 som skapade den ”stagflation” (hög inflation och hög arbetslöshet) som sedan präglade 1970-talet.
Så inför det viktiga mellanårsvalet i november nästa år, som kan förvandla president Trump till en ”lam anka” fram till inför presidentvalet 2028, finns det all anledning att hålla koll på hur Mamdani lyckas med sina vallöften.