Samhälle Granskning
Skolforskningen som försvann i debatten
Efter nästan trettiofem år med friskolor tyder inget på att skolval missgynnar någon särskild elevgrupp. Kommunala grundskolor höjer sig som följd av konkurrensen och aktiebolagsskolor uppvisar de bästa resultaten även med hänsyn till elevernas bakgrund. Det skriver sociologen Tommy Wallster utifrån en genomgång av forskning och officiell statistik.
I dagens skoldebatt ifrågasätts ofta friskolor, i synnerhet så kallade vinstdrivande skolor. Men det finns gott om officiell statistik och kvalificerad skolforskning som belyser värdet av friskolor, även skolor som drivs som aktiebolag. En stor del av denna forskning syns sällan eller aldrig i media. Min förhoppning är att kunna bidra till en mer mångsidig debatt om friskolesektorn genom att uppmärksamma denna statistik och forskning som i många avseenden går på tvärs med de i den skolpolitiska debatten dominerande föreställningarna.
Vinstutdelningar till aktieägare förutsätts i debatten påverka kvalitet och likvärdighet negativt. Jag granskar därför särskilt skillnader mellan aktiebolag och icke-vinstdrivande skolor med avseende på faktorer som till exempel etablering, elevsammansättning och skolresultat. Sådana jämförelser blir ju särskilt intressanta om vinstutdelningar skulle förbjudas.
Skolinspektionen brukar påtala vikten av att friskolor måste ha uthållig ekonomisk stabilitet för att säkra en trygg skolgång för eleverna. Aktiebolag har goda förutsättningar för detta med en reglerad verksamhetsform, finansiell styrka och utvecklingskapacitet. Det här är inte alltid fallet för andra typer av friskolor och driftsformer, där till exempel kooperativa och ideella skolor många gånger kämpar för sin överlevnad. Och det är dyrt att starta skolor, i synnerhet när det i exempelvis nya bostadsområden måste byggas helt nya skolfastigheter. Det finns exempel på aktiebolagsdrivna skolor som tar ett helt eller betydande ekonomiskt ansvar för sådan nybyggnation och inledande drift, kostnader som en kommun annars skulle behöva stå för och som då skulle drabba inte bara skolbudgeten, utan därmed ofta även andra angelägna uppgifter i kommunens verksamhet.
Men det är förstås inte bara i nya bostadsområden det startas skolor. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar i en studie av friskolors etableringsmönster att fristående högstadieskolor etableras dels i områden med en hög utbildningsnivå, dels i områden med en hög andel utrikes födda.
Studien visar att det är de icke-vinstdrivande skolorna som oftare än aktiebolagens skolor etablerar sig i områden med högutbildade.
Studien visar att det är de icke-vinstdrivande skolorna som oftare än aktiebolagens skolor etablerar sig i områden med högutbildade, vilket är tvärtemot vad som ofta påstås i debatten. IFAU: ”Fristående skolor som inte har vinstsyfte (inte är aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma) etableras oftare i områden där föräldrarna har en högre utbildningsnivå”. Forskarna finner inte ”att det är friskolorna som drivs i aktiebolagsform som ligger bakom den skattade effekten att friskolor oftare tenderar att etableras i områden med fler högutbildade”. Det är således de icke-vinstdrivande skolorna som driver denna utveckling.
Har då själva friskolereformen påverkat skolors kvalitet och därmed elevresultaten? Redan en av de första omfattande utvärderingarna av reformen, genomförd av IFAU, visade på visserligen små men positiva effekter. Dels på elevprestationer generellt men även på längre sikt i form av högre utbildning och sysselsättning. Elever från hushåll med låga inkomster och med lågutbildade föräldrar gynnades mest samtidigt som forskarna inte kunde se att någon särskild grupp av elever skulle ha förlorat på möjligheten att välja skola.
IFAU-forskarna Böhlmark och Lindahl finner i en studie att konkurrensen från friskolor höjer i synnerhet de kommunala skolornas resultat men också att en hög andel elever i friskolor stärker elevernas prestationer generellt. Samtidigt ser författarna inga tecken på att konkurrensen ökar kostnaderna – om något tyder resultaten i stället på att den driver ned kostnaderna.
Dessa slutsatser har senare bekräftats av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren som i en rapport avseende TIMSS – ett internationellt prov i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 – visat att konkurrensen ökat genom framväxten av framför allt vinstdrivande friskolor och gynnat både låg- och högpresterande elever i såväl kommunala som fristående skolor i form av bättre kunskapsresultat.
Specialbearbetningar av Skolverkets statistik om elevers bakgrund visar att aktiebolagskolor har ett klart tuffare elevunderlag än icke-vinstdrivande skolor. Detta gäller både utifrån socioekonomi och utrikes bakgrund. I aktiebolagsskolor går elever med sämre förutsättningar, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå, jämfört med icke-vinstdrivande. Enligt Skolverket hade de icke-vinstdrivande skolorna läsåret 2024/25 fler elever från familjer med högskoleutbildning än aktiebolagens, 78 mot 73 procent. Aktiebolagsskolor tar emot fler elever med utländsk bakgrund (båda föräldrarna födda utomlands) än icke-vinstdrivande, 33 mot 27 procent. 12 procent av eleverna i dessa skolor är födda utomlands, mot 8 procent av eleverna i icke-vinstdrivande skolor. Intressant är också att om man inkluderar familjer där minst en förälder är utlandsfödd går betydligt fler sådana elever i friskolor än i kommunala, 46 mot 38 procent.
I aktiebolagsskolor går elever med sämre förutsättningar, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå, jämfört med icke-vinstdrivande.
En analys av den enkätundersökning som årligen genomförs av Skolinspektionen visar att friskolor har flest nöjda elever, föräldrar och lärare. Utan att gå in i detalj i resultaten kan man konstatera att fristående skolor får bättre omdömen än kommunala, särskilt när det gäller trygghet, studiero och nöjdhet generellt. Lärare i friskolor har klart högre förtroende för ledningen än sina kollegor i de kommunala. I en undersökning av grundskoleföretag med olika lönsamhet ombads eleverna att bedöma sin skola i olika avseenden. Man noterade även betyg och provresultat. Resultaten visade på ett positivt samband mellan graden av vinst och skolkvalitet, inklusive höga värden baserade på elevernas egna omdömen. Undersökningen tyder alltså på att ”lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor, även när man justerar för skolornas elevsammansättning”.
***
Går det att objektivt bedöma skolors kvalitet? I ett underlag till den den statliga jämlikhetsutredningen konstaterar forskare vid IFAU att huvudmannaskapet har betydelse för kvaliteten. Deras slutsats är att fristående skolors kvalitet är högre än kommunala skolors, även med hänsyn till observerade skillnader i skolornas elevunderlag.
I PISA- och TIMSS-studierna rättas proven externt vilket gör det möjligt att mäta elevernas kunskaper direkt, opartiskt och inte via betyg. Det visar sig för det första att friskolor presterar klart bättre än kommunala, även här med hänsyn till skillnader i elevernas bakgrund. Beroende på använd metod uppvisar aktiebolag härutöver minst lika bra resultat som de icke-vinstdrivande skolorna. Men troligen bättre: i den modellansats som OECD använder har vinstdrivande friskolor ett statistiskt säkerställt övertag gentemot både kommunala och icke-vinstdrivande fristående skolor.
De här resultaten stöds dessutom av beräkningar av skolornas så kallade förädlingsvärden eller progression, som är ett mått på varje skolas bidrag till elevernas inlärning. Beräkningar med Skolverkets SALSA-modell visar att utifrån sina förutsättningar i form av familjebakgrund överpresterar friskoleelever medan elever i kommunala skolor underpresterar. IFAU konstaterar i ovan nämnda underlag till jämlikhetsutredningen att högstadieelevers resultatutveckling är bättre i friskolor än i kommunala skolor, fortfarande med hänsyn tagen till skillnader i elevförutsättningar.
Med exempel från officiell statistik och forskning har jag ovan belyst friskolors och i synnerhet skolaktiebolagens betydelse i det svenska skolsystemet. Ett uttalat syfte med friskolereformen, och den allra största förändringen, var att ge mesta möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Nyckelorden var mångfald, valfrihet, egenmakt. Det är svårt att föreställa sig hur målet skulle kunna nås utan den stora majoritet friskolor som kom att drivas som aktiebolag. Skolaktiebolagen är i själva verket en förutsättning för måluppfyllelsen och helt avgörande för att friskolor blivit mer än bara en företeelse på marginalen.