Samhälle Krönika
Stockholms stad är kunden som SMS-bankerna drömmer om
Förra året ökade skuldsättningen i Stockholms stad med en miljon i timmen. Under de kommande åren finns det risk att tusentals lärarlöner i stället går till att betala räntor. Men i Socialdemokraternas Stockholm finns det alltid pengar för tårta, skriver Hannah Stutzinsky.
Den senaste mandatperioden har det strömmat ut pengar från stadshuset på Kungsholmen och in i regnbågsfärgade övergångsställen, subventionerade sommarjobb och fastighetsköp i förorten. Allt har varit på krita, och kommande åren kommer räntekostnaderna att börja äta sig in i kommunens kärnverksamhet. Stockholms nästa finansborgarråd har en otacksam uppgift framför sig.
Stockholms stad är kunden som SMS-bankerna drömmer om. Sedan Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet tog över styret i staden år 2022 har flera stadsbyggnadsprojekt tagit fart. Köpen har emellertid betalats med pengar som egentligen inte finns. I år kommer räntekostnaden för stockholmarna att kosta lika mycket som 3 400 lärarlöner*.
Köpen har emellertid betalats med pengar som egentligen inte finns.
Stockholms stads skuld har gått från 66,8 miljarder år 2022 till 84,8 miljarder 2025. Lånen har gått till investeringsprojekt där kostnaderna löpt amok. Ett exempel är byggnationen av avloppstunneln mellan Bromma och Henriksdals reningsverk i Sickla. Projektet är över tio år försenat, och väntas få en slutnota på över tre gånger den ursprungliga budgeten. Spräckta tids- och budgetramar är inget ovanligt i kommunala infrastrukturprojekt, men i Stockholm har fartblindheten gått så långt att kommunstyrelsen låtit bli att upprätta ett system för att genomföra kostnadskalkyler utifrån olika scenarier.
I stadsrevisionens granskning av stadens ekonomiska hushållning framgår att bristen på övergripande styrning bland annat har lett till att Trafikkontoret har upphandlat ett eget system för projektplanering medan Exploateringskontoret använder sig av Excel. Av rapporten framgår att revisorerna haft problem med att få fram grundläggande uppgifter i granskningen, såsom hur många investeringsprojekt större än 300 miljoner kronor som är igång samtidigt.
Kommuner ska enligt kommunallagen arbeta efter en god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat att politikerna ska definiera stadens finansiella mål och riktlinjer i den budget de lägger fram. De finansiella målen ska utvärderas kontinuerligt utifrån rådande omständigheter. Stockholms stads finansiella mål har, till skillnad från omständigheterna, legat fast sedan 20 år tillbaka. De innefattar därtill bara soliditet som konkret mål. I Nacka och Sundbyberg inbegriper kommunens finansiella mål även mål om självfinansieringsgrad och investeringstak. Något revisorerna uppmanar Stockholms politiker att bejaka, efter att de efterfrågat närmare förklaring men inte fått svar.
***
Att storstäder har svårt att vara kostnadseffektiva är väl känt. En stark skattebas tenderar att göra det svårt för både politiker och tjänstemän att krama ur den högsta nyttan av varje enskild krona. Det är emellertid inte bara nonchalans från det rödgröna styret som fått skulden att skena, utan även initieringen av ideologiskt drivna projekt.
Stockholmarna fick med andra ord inte tillgång till en enda ny hyresrätt, men däremot drygt en miljard mer i skuld.
I slutet av förra året valde det rödgröna styret att utöka stadens låneram med 1,1 miljarder för att kunna lägga drygt 1,35 miljarder på att köpa upp 1 200 hyresrätter i Hjulsta från en privat hyresvärd. Lägenheterna ska i stället hyras ut från kommunens egna bostadsbolag. Stockholmarna fick med andra ord inte tillgång till en enda ny hyresrätt, men däremot drygt en miljard mer i skuld. Det resulterade inte heller i fler bostadsrätter eller småhus, bebyggelsen i området är med andra ord lika lite blandad som innan uppköpet.
I Moderaternas budgetförslag från förra året föreslås att ett oberoende finanspolitiskt råd ska inrättas. Det skulle bromsa hastigheten som politikerna skulle kunna experimentera med Stockholmarnas resurser. Ett sådant råd initierades på regeringsnivå i Sverige efter 90-tals krisen för att eftersträva mer långsiktig stabilisering av statsfinanserna.
“Varje ny Stockholmare som föds, föds med en skuld på 100 000 kronor.”
Med de orden avslutade oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) sin replik mot finansborgarrådet Karin Wanngård (S) under den senaste budgetdebatten i Stockholms stadshus. Efter att ha försvarat stadens ökade kostnader genom att i stället benämna dem som satsningar, avslutade Wanngård replikskiftet med att dela ut tårtor till oppositionens gruppledare.
Bara under förra året ökade de rödgröna skuldsättningen i Stockholm med en miljon i timmen. Men någon molande ångest inför månadsskiftets räntebetalningar är inget som finansborgarrådet verkar uppleva. Uppmärksamheten i Rådssalen riktas om från den ekonomiska misskötseln till de marsipantäckta tårtorna. Kanske är även de köpta på krita.
*Egen uträkning med nedåt rundade siffror av medellön för grundskolelärare i Stockholm och arbetsgivaravgift på 31,4 procent.