Idéer Essä
När Adam Smith skapade den moderna världen
Före 1776 betraktades handel med misstänksamhet och det enskilda intresset ansågs stå i konflikt med det allmänna. När Adam Smith vände upp och ner på dessa uppfattningar lades grunden för en välståndsresa världen aldrig tidigare skådat. Det skriver Nils Karlson med anledning av att det i dag är 250 år sedan The Wealth of Nations publicerades.
Tänk er hur världen skulle ha kunnat se ut om inte Adam Smith hade publicerat An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (Nationernas välstånd) för 250 år sedan. Om du ens hade levat för 250 år sedan talar mycket för att ditt liv hade varit fattigt, kort och ständigt utsatt för våld och hot. Men sedan 1776 har välståndet i världen, enligt bland andra Deirdre McCloskey, ökat med ofattbara 3 000 procent per capita. Världens befolkning har växt från under en miljard till över 8 miljarder i dag. Samtidigt har andelen som lever i extrem fattigdom sjunkit dramatiskt, från mer än 80 procent till runt 10 procent i dag.
Denna utveckling har naturligtvis många förklaringar, men mycket talar för att publiceringen av Adam Smiths The Wealth of Nations den 9 mars 1776 har haft en avgörande betydelse. Utan de idéer som han där presenterade – specialisering, frihandel, näringsfrihet och marknadsekonomi, inom ramen för rättssäkra institutioner och en begränsad statsmakt – skulle många av de innovationer och det välstånd som vi i dag tar för givna aldrig ha kommit till stånd.
Trots denna utveckling är det fortfarande svårt för många – både till höger och vänster – att ta till sig de idéer som Smith utvecklade. Industripolitik, tullar, höjda skatter, och regleringar har det senaste decenniet blivit allt vanligare i hela västvärlden. I Sverige förtalas marknadskrafter och vinstdrivande företag. USA för i dag rent av en merkantilistisk politik, helt på tvärs mot vad Adam Smith förespråkade.
Adam Smith var en mycket bred tänkare. Han publicerade böcker och skrifter om alltifrån etik och metafysik, om lagar och rättvisa, till ekonomi och astronomi. Enligt den österrikiske nationalekonomen Joseph Schumpeter tillhörde hans essäer inom det sistnämnda ämnet något av det bästa som skrivits. Smith tänkte i system. Som ofta hängde ihop.
För att till fullo tillgodogöra sig insikterna i The Wealth of Nations behöver man därför också läsa den moralfilosofiska The Theory of Moral Sentiments, om grunderna för mänsklig moral, dygder och socialt beteende som publicerades redan 1757, och den rättsfilosofiska Lectures on Jurisprudence, om rättsstaten och hur individens rättigheter kan skyddas som publicerade 1763. De hänger nämligen ihop.
Smith var inte ensam i sin kritik av den rådande merkantilistiska och statsinterventionistiska politiken. The Wealth of Nations byggde vidare på och syntetiserade idéer från bland andra fransmännen Richard Cantillon och François Quesnay när det gällde entreprenörskap och marknadskrafter, engelsmannen John Locke om äganderättens betydelse, och inte minst skottarna David Hume, Adam Ferguson och Francis Hutcheson om handel och moralpsykologi.
Den centrala insikten var att människors agerande i vardagen kunde medföra tillväxt och välstånd på samhällsnivå.
Det var bland dessa skotska upplysningsfilosofer, den tradition Smith själv tillhörde, som idéerna om marknaders förmåga att genom prisbildning och konkurrens koordinera miljontals enskilda människors handlande hade utvecklats. Den centrala insikten var att människors agerande i vardagen kunde medföra tillväxt och välstånd på samhällsnivå. Det enskilda och nationella intresset stod med andra ord inte i motsats till varandra.
Huvudfokus i The Wealth of Nations var dock kritiken mot merkantilismen, den ekonomiska politik som dominerade samtidens Europa. Dess grundidé var att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar, inte minst ädla metaller. Detta ansågs bäst kunna uppnås genom ett överskott i utrikeshandeln och därför reglerades all ekonomisk verksamhet i syfte att främja exportorienterad produktion och genom bland annat tullar och importrestriktioner minska importen. Staten skulle driva en aktiv politik för att gynna inhemsk produktion.
På 1700-talet odlades i Sverige exempelvis tobak och (misslyckade) försök gjordes med att framställa silke. Tidiga former av industriell produktion, så kallade manufakturer, stöttades med statliga medel. Glas och porslin skulle produceras i landet, inte importeras. Och för att öka exporten gavs privilegier och stöd till olika handelskompanier, bland andra Ostindiska kompaniet.
Grundproblemet med merkantilismen var, och är fortfarande i dag, att välstånd ses som ett nollsummespel, där det ena landets välstånd sker på andra länders bekostnad. Det Adam Smith visade var att det är precis tvärtom: genom fri handel mellan länder ökar välståndet hos alla inblandade parter.
Men inte nog med det. Genom att även inom det egna landet ta bort skatter, regler, och privilegier som hindrar fri konkurrens och fria marknader blir landet rikare och medborgarnas välstånd ökar. Och genom specialisering på en viss del av produktionsprocessen av en vara eller en tjänst kan effektiviteten öka och kostnaderna sjunka, vilket i sin tur ökar möjligheterna till ömsesidigt fördelaktig handel mellan individer och företag. Återigen win-win.
Smith närmast poetiska poäng är dessutom att välståndsökningen sker utan centrala direktiv, planering eller krav på att alla ska bidra till det ”allmänna bästa”. Det är här Smiths berömda osynliga hand kommer in. Som beskrivs i bokens kanske mest kända passage är det inte tack vare bagarens, slaktarens, bryggarens eller kockens välvilja eller godhet som vi får vår mat på bordet. Vi får den för att de ser till sitt eget intresse och sin egen vinst. Precis som vi som konsumenter ser till vårt eget bästa när vi bedömer pris och kvalitet vid inköpen av mat och annat.
Välstånd uppstår med andra ord som en storskalig oavsedd konsekvens av miljontals människors individuella beslut.
Tack vare fri konkurrens och fri prisbildning på marknader koordineras enskilda producenters och konsumenters beslut så att alla långsiktigt får det bättre. Välstånd uppstår med andra ord som en storskalig oavsedd konsekvens av miljontals människors individuella beslut. Så länge människor får använda sin naturliga frihet, som Smith uttryckte det, inom ramen för rättssäkra institutioner och en begränsad statsmakt som garanterar den privata äganderätten och näringsfriheten, kommer tillväxt, innovationer och allmänt välstånd att skapas.
Detta sker genom en evolutionär process där vinster och förluster fungerar som signaler, som talar om vad som fungerar väl och vad som inte fungerar, vad som efterfrågas och vad som inte efterfrågas och vilka priser som köparna är villiga att acceptera. Resurser i form av kapital och arbetskraft förs dit de ger störst nytta. Till allas bästa.
Det är för att förklara denna process, som Smith använder metaforen ”den osynliga handen”. Välståndet uppstår som om en osynlig hand hade funnits. Men i själva verket är det marknadsprocessen i sig som är förklaringen. Smiths använder formuleringen en gång i The Theory of Moral Sentiments och en gång i The Wealth of Nations. I den förra förklarar han hur enskilda människors handlande och strävan, oavsiktligen, är:
…led by an invisible hand to make nearly the same distribution of the necessaries of life, which would have been made, had the earth been divided into equal portions among all its inhabitants, and thus without intending it, without knowing it, advance the interest of the society, and afford means to the multiplication of the species.
På samma sätt förklarar han i The Wealth of Nations att enskilda vinstdrivande affärsmän ”was led by an invisible hand to promote an end that was no part of his intentions”. Eller som Adam Ferguson uttryckte det ”a consequence of human action, but not of human design”.
Det innebär att statens roll inte bör vara, som dagens merkantilister och centralplanerare föreställer sig, att styra investeringar, kapital, arbetskraft, energi eller andra resurser, till områden de påstår ligger i samhällets intresse. Statens roll bör i stället vara att skapa och upprätthålla rättssäkra institutioner som garanterar den privata äganderätten, näringsfriheten och individens frihet inom ramen för en begränsad statsmakt. Detta är det stora temat i Lectures on Jurisprudence men behandlas också utförligt i The Wealth of Nations. Enligt Smith bör staten vara liten, men stark och rättvis.
Smith menar därutöver att staten har en roll när det gäller finansieringen av utbildning och vissa kollektiva nyttigheter. Dock ansåg han att exempelvis vägar bör finansieras med avgifter då risken annars är att särintressen, inte minst inom näringslivet, ständigt försöker utnyttja staten för sina egna syften i konflikt med allmänintresset.
Ett övergripande värde för Adam Smith var just rättvisan. I likhet med bland andra David Hume ansåg Smith att rättvisa är samhällets viktigaste fundament – den ”pelare” som gör att samhällsbygget inte rasar samman. I The Theory of Moral Sentiments definierade han rättvisa främst som en negativ dygd, det vill säga att den huvudsakligen handlar om att inte skada andra människor eller inkräkta på deras person, egendom eller rykte.
I The Wealth of Nations kopplas rättvisa som värde samman med lagstiftningen kring frihandel och marknadsekonomi.
I The Wealth of Nations kopplas rättvisa som värde samman med lagstiftningen kring frihandel och marknadsekonomi. Rättssäkra och rättvisa lagar som skyddar den privata äganderätten skapar den trygghet som krävs för att handel, marknader och arbetsdelning ska kunna fungera.
Det var även utifrån det perspektivet som Smith byggde sitt motstånd mot tidens slaveri och slavhandel. Det var förkastligt både ur moraliska och ekonomiska skäl, ett djupt inhumant och en ineffektiv form av arbete som berövade människor deras frihet och förnedrade både slaven och slavägaren. Han var också motståndare till det brittiska ostindiska kompaniets verksamhet.
***
Adam Smiths idéer fick snabbt stor spridning. Men i praktisk politik tog det längre tid, även om mindre reformer genomfördes från tidigt 1800-tal och framåt. I Storbritannien kan avskaffandet av Corn Laws (Spannmålslagarna) 1846 ses som den största politiska segern för Smiths frihandelsteorier. Det innebar slutet på protektionistiska tullar på spannmål och gav en friare marknad. Slavhandeln förbjöds 1807 och 1833 frigjordes de flesta slavar i de brittiska kolonierna.
I Sverige skulle det ta ytterligare tid. År 1846 avskaffades skråväsendet, men först 1864 fick Sverige näringsfrihet och full frihandel. Det var dessa, och flera andra reformer i samma riktning, som lade grunden till den enastående tillväxt och välståndsutveckling som skulle följa under de kommande hundra åren.
Men gång efter gång har frihandels- och marknadsfientliga idéer återkommit i debatten och i praktisk politik. Tullar på spannmål återkom i Sverige redan på 1880-talet, karteller var vanligt förekommande på 1920- och 30-talen, och med välfärdsstatens framväxt efter andra världskriget ökade regleringar och skatter tillsammans med de offentliga välfärdsmonopolens och statsföretagens tillväxt. Konsekvensen blev 1970- och 1980-talens stagnations- och kostnadskriser. Tillväxten försvann.
Trots dessa erfarenheter förespråkar i dag allt fler en aktiv industripolitik, samtidigt som vinstdrivande företag inom bland annat vård, skola och omsorg förtalas och motarbetas. Internationellt ökar tullar och handelshinder. Återigen dominerar tron på den synliga handen.
Adam Smiths idéer och analys från våren 1776 är emellertid precis lika giltiga i dag. För att få fart på tillväxt, sysselsättning och välståndsutveckling är det knappast subventioner, regleringar, vinstförbud och omfördelningspolitik som är svaren. Vare sig i Sverige, EU, eller USA.