Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Ekonomi Ledare

Adam Furustam: Med avskaffat karensavdrag gör Sverige självmål

Med bollen i rullning ökar korttidsfrånvaron på landets arbetsplatser. Det visar att Sverige inte är redo för ett avskaffat karensavdrag, skriver Adam Furustam.

Efter Sveriges landskamper ökar korttidsfrånvaron på våra arbetsplatser. Foto: Fredrik Sandberg / TT

När internationella mästerskap äger rum stannar tiden. Detta åtminstone för de hängivna supportrar som dedikerat följer sitt lands insats, lär sig namnen på dess spelare och iakttar konkurrenter för att kartlägga framtida motståndare. En smolk i glädjebägaren är samtidigt den alternativa kostnaden som uppstår i form av ökad korttidsfrånvaro dagen därpå.

En kartläggning från Statistiska centralbyrån analyserat utifrån nio internationella mästerskap i herrfotboll mellan 2005 och 2025 visar nämligen att sannolikheten för kort frånvaro ökar från 19 till 27 procent i samband med EM och VM. Trots att studien inte frågat om kopplingen till externa händelser är det inte en alltför långtgående slutsats att dra att det troligen finns ett samband mellan mästerskapen och frånvaron.

På den vänstra planhalvan i svensk politik går tongångarna samtidigt höga om ett avskaffat karensavdrag. Detta med argument om en ekonomisk orättvisa som slår mot inte minst anställda inom sjukvård och barnomsorg där arbete hemifrån inte är ett alternativ.

Trots hedervärda argument visar såväl historien som en internationell utblick samtidigt att ett avskaffat karensavdrag riskerar kosta mer än det smakar. När Sverige 1987 testade vägen resulterade det i skenande kostnader och ett av Europas högsta sjukfrånvarotal. Samma erfarenhet kan skönjas i grannlandet i väst där kostnaden för sjukfrånvaron uppgår till 8 procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige. 

För den enskilde sjuksköterskan eller barnskötaren kan effekten bli påtaglig. Med frånvarande kollegor och kraftig underbemanning eller vikarier främmande för arbetsuppgifter ökar den underliggande stressen liksom risken för felprioriteringar. Att kvaliteten på vårdinsatser, barnomsorg eller polisiära ingripanden ska variera utifrån förekomsten av mästerskap eller ha en konsekvent lägre nivå i takt med ökad korttidsfrånvaro är det sannolikt få som välkomnar.

Med avskaffat karensavdrag riskerar startelvan på våra arbetsplatser att utifrån en dov trötthetskänsla på morgonen ersättas av avbytarbänken.

Ett slopat karensavdrag riskerar därutöver att göra det svårare för företag att bemanna och planera sin verksamhet, något som i sin tur hämmar tillväxten och skapar sämre förutsättningar för nya jobb i Sverige. Den minskade effektiviteten och ökade sjuklönekostnader beräknas enligt Svenskt Näringsliv årligen kosta mellan 21 och 42 miljarder kronor.

Som Magdalena Andersson (S) konstaterade apropå karensavdraget för några år sedan – då i rollen som finansminister – är det ”rimligt att en försäkring har en viss självrisk”. Att partiet nu kovänt och utan vidare nonchalant viftar bort näringslivets farhågor är anmärkningsvärt.

Trots att den svenska VM-successen skapat samhörighet mellan de mest främmande människor och väckt liv i våra annars sovande städer påminner mästerskapet om den mänskliga naturens kranka verklighet. Med avskaffat karensavdrag riskerar startelvan på våra arbetsplatser att utifrån en dov trötthetskänsla på morgonen ersättas av avbytarbänken. Sjukskrivna arbetslag gör inga vinster.