My Pohl: Sätt pris på klimathotet

Vin förbjuds i Paris till följd av den pågående värmeböljan, och i Sverige märks effekter som vattenbrist på Gotland och medelhavsvarma nätter. Klimatförändringarna är både ett samtida och ett framtida hot, vilket höjer kraven på klimatarbetet. Vi behöver arbeta på flera fronter. Fram tills nu har fokuset i den politiska debatten främst legat på att åstadkomma utsläppsminskningar. Det är en bra prioritering, men det krävs mer, särskilt eftersom utsläppsminskningarna inte har levt upp till 1,5-gradersambitionen. Det är hög tid att debatten om klimatanpassning aktualiseras på en bred politisk front.

Välstånd och fungerande prismekanismer är goda förutsättningar för att ta sig an klimatförändringarna.

Områden som behöver anpassas är exempelvis försäkringsbranschen och hanteringen av lokal vattenbrist. Försäkringsbolag har under en längre period flaggat för att det finns hus som inte kommer gå att försäkra, till exempel sådana som ligger nära havet och riskerar att förstöras av höjda havsnivåer. Forskare använder finansiella metoder för att värdera klimatrisker, ett fält som kallas finansiell klimatrisk. Där undersöks bland annat fysisk risk i form av direkta skador på finansiella tillgångar, som husen ovan, och omställningsrisk som drabbar fossilberoende branscher. Ur ett globalt perspektiv har Sverige god vattentillgång, men vattenbrist kan uppstå i sydöstra Sverige under sommarhalvåret, orsakad av förändrad nederbörd, snösmältning och avdunstning.

Ett proaktivt arbete sprider ut kostnaderna över tid, sänker totalkostnaden och minskar risken för mänskligt lidande.

Generellt är en stark ekonomi och fungerande prismekanismer goda förutsättningar för att hantera kriser och anpassa våra levnadsvanor. Nederländerna är ett gott exempel på ett land som med hjälp av välstånd och tillväxt lyckats anpassa sig till att bo under havsnivån. Med bland annat fysiska barriärer och pumpsystem har de räddat en yta motsvarande Smålands storlek från att översvämmas. Vid vattenbrist vore det effektivt med en prissättning som står i proportion till utbudet. I oktober 2022 minskade södra Sverige sin temperaturkorrigerade elanvändning med 11,5 procent till följd av de tillfälligt höga elpriserna. Att många i den delen av landet har rörliga elavtal underlättade anpassningen.

Vi behöver jobba på två fronter: minska utsläppen med bland annat koldioxidbeskattning och anpassa oss till det nya klimatet. Välstånd och fungerande prismekanismer är goda förutsättningar för att ta sig an klimatförändringarna, oavsett hur klimatanpassningarna utformas och på vilken politisk nivå de sker. Ett proaktivt arbete sprider ut kostnaderna över tid, sänker totalkostnaden och minskar risken för mänskligt lidande.