Regeringen lägger krokben för digitala psykologer

Det finns många fördelar och få nackdelar med digital vård mot psykisk ohälsa. Det är en vårdform som har ökat kraftigt sedan 2018, men hotas nu av regerings planerade primärvårdsreform (Prop. 2021/22:72). Förslagen i propositionen kommer ha allvarliga konsekvenser för digital vård i allmänhet och för digital vård mot psykisk ohälsa i synnerhet.

De föreslagna lagändringarna kräver nämligen att patienten ska vara listad vid en vårdcentral som bedriver fysisk vård vilket i praktiken kommer att stänga ute många digitala vårdgivare. För att kunna fortsätta leverera digitala vårdtjänster utanför den egna regionen kommer det krävas avtal med befintliga fysiska vårdcentraler. Det är svårt att se hur ändringarna kan göra annat än att öka skillnaderna i tillgänglighet mellan stad och land.

Syftet med reformen är troligen avveckla systemet med utomlänsersättning, som har kritiserats av en delad läkarkår samt även av några regioner (bland annat Uppsala och Gotland). Utomlänsersättningen har sedan 2016 varit grunden för att nätläkare kunnat erbjuda sjukvårdstjänster nationellt, trots att sjukvården är en regional angelägenhet. Det är ett krångligt system, med olika pris för digital utomlänsvård och för fysisk vård inom regionen. 

Men att avveckla utomlänsersättningen utan att ha en bättre modell på plats kommer leda till försämrad tillgänglighet, inte minst på landsbygden. Dessutom kommer även digital vård mot psykisk ohälsa att påverkas, trots att propositionen knappt nämner sjukdomen, eftersom all vård klumpas ihop.

Väntetiderna för att träffa en psykolog på en vårdcentral är långa

Problemen med tillgängligheten för hjälp mot psykisk ohälsa är knappast något  nytt. Väntetiderna för att träffa en psykolog på vårdcentral är långa. En studie som presenterats i Läkartidningen visar att den genomsnittliga väntetiden från egenanmälan till start av behandling var 30 dagar 2008–2015 hos Region Stockholms Internetpsykiatri. Under 2020 var det färre än hälften av Sveriges vårdcentraler som uppfyllde vårdgarantin för att få en bedömning av psykolog inom tre dagar. Kontrasten till de digitala vårdgivarna är stor. Ofta kan bedömningen ske samma dag. Dessutom tyder forskningen på att utfallen ofta blir bättre med tidig hjälp. 

Tidpunkten för propositionen kunde inte vara sämre. Psykisk ohälsa har länge varit ett underskattat problem – i Sverige och internationellt. OECD uppskattar att personer med mild till måttlig psykisk ohälsa har cirka tio procentenheter lägre sysselsättningsgrad. En forskningsrapport uppskattar att nästan en femtedel av Sveriges befolkning lider av ångestsjukdom eller depressionssjukdom, vilket innebär en uppskattad samhällskostnad på cirka en procent av BNP. Inkluderar man fler kategorier av psykiska sjukdomar stiger kostnaden enligt OECD till cirka 3,5 procent av BNP.

Under pandemin har fler personer mått dåligt än tidigare på grund av ekonomisk oro och trångboddhet, det handlar exempelvis om barnfamiljer där föräldrarna inte kunnat jobba hemifrån samtidigt som skolor varit stängda. Även ensamhet kan leda till oro och psykisk ohälsa. Till detta kommer de direkta effekterna av att ha varit smittad. En studie baserad på 230 000 covid-19 patienter i USA visar att cirka en tredjedel har fått en psykiatrisk diagnos inom sex månader efter virusinfektionen. 

Det finns anledning att befara en liknande utveckling i Sverige. Studier från OECD visar att andelen av befolkningen som rapporterar ångest har ökat mellan 5 och 30 procentenheter mellan 2019 och 2020. För Sveriges del har den andelen ökat från cirka 15 till 25 procent av befolkningen. Vad gäller de som rapporterar depression är ökningen i Sverige ännu större, från cirka 12 till 30 procent.

Lösningen är inte mer pengar utan minskad byråkrati

Den övergripande slutsatsen är att politikerna bör förbättra förutsättningarna för digital vård mot psykisk ohälsa. Det handlar inte om mer pengar utan om att minska krångel och byråkrati. Regeringens proposition klumpar ihop digital vård mot psykisk ohälsa med annan vård och det är ett misstag.

Vad bör ske i stället? Politikerna borde överväga att centralisera data kring digital vård till en aktör där hanteringen av kunskap och praxis är en del av det befintliga kärnuppdraget. Det är angeläget att data om volymer, användande och kvalitet blir en integrerad del av ett systematiskt förbättrings- och kvalitetsarbete. Utan central kunskap om utvecklingen går det inte att styra mot något mål överhuvudtaget, än mindre mot att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa. Försämrad digital vård kommer leda till sämre tillgänglighet för patienterna och längre väntetider i primärvården.