Söndagen blir en fest för alla oss som är överintresserade av europeisk partipolitik. Europaparlamentsval innebär ju i praktiken 27 olika val. Dessutom är det samtidigt vanliga parlamentsval i både Belgien och Bulgarien. Lite längre ner i den här texten kommer en snabbguide till alla ländernas val, men först ett försök att sammanfatta det viktigaste.

Årets val präglas väldigt mycket av det som är speciellt med just Europaparlamentet – att väljarna bara gör halva jobbet. Efter att rösterna är räknade och mandaten fördelade vidtar nämligen nästa steg: de nationella partierna ska formera sig i europeiska partigrupper. Först när denna process är avslutad vet vi hur det egentligen slutade.

Två osäkerhetsfaktorer samspelar här: dels vilka partier som hamnar i vilken grupp och dels vilka grupper som faktiskt bildas.

Även om flertalet grupper överlever mellan valen har det hittills aldrig hänt att exakt samma grupper återuppstått efter ett val. I synnerhet på högerkanten brukar det vara rörigt, men historiskt har det även funnits splittringar både inom den vänsterradikala gruppen (där Vänsterpartiet ingår) och den gröna gruppen (där Miljöpartiet ingår). Även den här gången spekuleras det om splittring till vänster, där partier som är mer pro-ryska och mindre förtjusta i invandring skulle bryta sig ur och bilda en ny grupp under ledning av det nya tyska vänsterpopulistiska stjärnskottet Sahra Wagenknecht.

Den stora diskussionen inför årets val gäller förutsättningarna för en så kallad “supergrupp” till höger om EPP (där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår). I nuläget finns två grupper: dels den konservativa gruppen ECR som har funnits sedan 2009 och där numera Sverigedemokraterna ingår, tillsammans med bland andra Sannfinländarna, Giorgia Melonis regeringsparti Italiens bröder och spanska Vox. Dels finns Identitet och demokrati som bildades efter förra valet och som rymmer Marine Le Pens Nationell samling, Geert Wlders Frihetsparti, österrikiska FPÖ och italienska Lega. Tyska Alternative für Deutschland uteslöts nyligen ur gruppen sedan toppkandidaten Maximilian Krah uttalat sig ursäktande om SS-förbandens insatser under kriget.

Om ECR och ID skulle slås ihop skulle de storleksmässigt vara ungefär i nivå med den socialdemokratiska gruppen. Skulle de dessutom plocka in en del i nuläget grupplösa partier (ungerska Fidesz och tyska AfD) skulle de kunna bli lika stora som EPP.

Mot detta talar att ECR i princip redan har både en öppen dörr och en utsträckt hand till ett mycket nära samarbete med EPP, vilket skulle kunna äventyras om de mer problematiska ID-partierna släpps in. I vissa fall är det såklart inga konstigheter – Meloni sitter i regering i Italien med Lega, givetvis kan de samarbeta även i Europaparlamentet. Wilders parti har bildat regering i Nederländerna med inte bara EPP-partier utan också med liberalkonservativa VVD som ingår i den liberala gruppen. Sannfinländarna har själva varit medlemmar i ID, men bytte tillbaka till ECR i samband med att de klev in i den finska regeringen 2023.

Samtidigt är Marine Le Pen fortfarande en mycket kontroversiell symbol, som självklar ledare för ID i egenskap av ledare för gruppens överlägset mäktigaste parti. Trots hennes många försök att modernisera partiet är det fortfarande en stor belastning med kopplingarna till Putin-regimen. 

För socialdemokrater och liberaler finns det dubbla skäl att göra en så stor sak av de här eventuella samarbetena som man har gjort i många nationella valrörelser. Dels tror man att “extremismen” är en bra hotbild som mobiliserar de egna kärnväljarna. Dels har man förstås ett egenintresse av att mitten-högern i EPP inte söker sig alltför mycket högerut, utan behåller den de facto-storkoalition som informellt styr mycket av arbetet i Europaparlamentet.

Så vad ska man hålla utkik efter på söndag när resultaten börjar trilla in? Här följer en snabbguide till det viktigaste att veta om förutsättningarna i alla 27 valen.

***

🇧🇪 Belgien (22 mandat)

För tredje gången i rad anordnas EP-valen på samma dag som de federala valen i Belgien. Det bidrar å ena sidan till ett av EU:s högsta valdeltagande, å andra sidan till att Europafrågorna hamnar ännu mer i skuggan av den nationella politiken. Nationalistiska Vlaams Belang har seglat upp jämsides med de två socialdemokratiska partierna i opinionen, och kommer sannolikt öka från sina tre mandat i EP. Även vänsterradikala PvDA ser ut att göra ett väldigt bra val. 

🇧🇬 Bulgarien (17 mandat)

Sedan förra EP-valet har Bulgarien genomfört fem (5!) nationella parlamentsval. Det sjätte sker på söndag, samtidigt med EP-valet som naturligt nog hamnar i skymundan av det inrikespolitiska kaoset. Regerande EPP-partiet GERB väntas vinna flest mandat men Bulgarien har också två ganska starka partier i Renew-gruppen, samt ett högerextremt och pro-ryskt parti (Vuzhrazdane) som väntas vinna flera mandat.

🇨🇾 Cypern (6 mandat)

Nationalistiska ELAM kommer göra debut i Europaparlamentet, och ser ut att söka sig till i ECR-gruppen. I övrigt lär Cypern precis som tidigare skicka två ledamöter vardera till EPP och GUE (tack vare Europas mest framgångsrika kommunistparti), och en till S&D. 

🇩🇰 Danmark (15 mandat)

Danmarks femton mandat fördelades i senaste valet på åtta partier, den här gången ser det ut att kunna bli nio. Dansk Folkeparti får till sist ta farväl av Europaparlamentet, i stället kliver Inger Støjbergs Danmarksdemokraterna in (DD lär gå in i ECR, medan DF på senare år varit medlem i ID). Venstre har nästan halverats sedan det var val senast, vilket innebär två mindre mandat till Renew-gruppen. Socialdemokraterna håller däremot ställningen hyfsat.

🇪🇪 Estland (7 mandat)

Kaja Kallas är en internationell stjärna, men ifrågasatt i Estland och hennes liberala Reformparti har sjunkit i opinionen sedan valsegern förra våren. Bäst går det för konservativa Isamaa som ser ut att tjäna ett extra mandat till EPP. Högerextrema EKRE lär behålla sitt mandat och sin plats i ID. Överlag är partipolitiken relativt stabil i det postkommunistiska Europas alltjämt mest välfungerande demokrati.

🇫🇮 Finland (15 mandat)

Likartade förutsättningar som Sverige, med en Tidökoalition som ska utvärderas knappt halvvägs in i mandatperioden. Framförallt Sannfinländarna (ECR) har tagit mycket stryk i opinionen sedan regeringsbildningen förra året men ser ändå ut att behålla sina två mandat i Europaparlamentet. Socialdemokraterna leder stort i opinionen och kan öka ett mandat, medan liberala Svenska Folkpartiet riskerar att förlora sitt enda.

🇫🇷 Frankrike (81 mandat)

Marine Le Pens Nationella samling går mot sin tredje raka seger i ett EP-val och sitt bästa resultat någonsin i något franskt val (tidigare rekordet är 24,9 procent i EP-valet 2014, mätningarna tyder på en bit över 30 procent den här gången). Valet ser ut att bli det stora genombrottet för Jordan Bardella, som toppar partiets lista. För president Macron är det här den sista striden, åtminstone i form av en valrörelse, och det går inte alls bra. Hans koalition Tillsammans går liksom de gröna mot en storförlust medan vänstern väntas återhämta sig något.

🇬🇷 Grekland (21 mandat)

Grekisk politik fortsätter att vara smått kaotisk, med två parlamentsval under 2023. Inför EP-valet leder högerpartiet Ny Demokrati mätningarna, före vänsterpopulistiska Syriza, som tappat mycket sedan förra EP-valet. De hårdföra kommunisterna i KKE (alltför hårdföra till och med för GUE-gruppen som de lämnade för ganska många år sedan) samlar fortfarande 10 procent, medan ytterhögern är splittrad på flera olika partier.

🇮🇹 Italien (76 mandat)

Italiens premiärminister Giorgia Meloni är tveklöst en av valets huvudpersoner, kanske den allra viktigaste. Dessutom är hon kandidat, precis som Berlusconi gjort tidigare toppar hon sitt partis listor, även om hon lär avsäga sig platsen direkt efter valet eftersom den inte är förenlig med premiärministerposten. Hon har mer avgörande än de flesta över hur samarbetsmönstren blir efter valet: väljer hon att prioritera tätare relationer med EPP, på bekostnad av en supergrupp med Le Pen? Valet lär hursomhelst resultera i förändrade styrkeförhållanden. 2019 blev Matteo Salvinis Lega (ID) störst med 22 mandat medan Melonis FdI (ECR) vann 10. Inför det här valet leder FdI mätningarna, tre gånger så stora som Lega. Övriga partier ser ut att upprepa sina resultat från 2019.

🇮🇪 Irland (14 mandat)

Vänsterpopulistiska Sinn Féin har toppat opinionmätningarna i flera år och har god chans att bli ett av få partier från vänstergruppen GUE som någonsin vunnit ett nationellt EP-val. Övriga mandat lär huvudsakligen gå till regeringspartierna Fianna Fáil (EPP) och Fine Gael (Renew) medan den tredje koalitionsmedlemmen, det gröna partiet, riskerar att åka ur parlamentet. Irland tillämpar enmansvalkretsar (med valsystemnördarnas favorit Single Transferable Vote) och har en tradition av att också välja några oberoende kandidater. 

🇭🇷 Kroatien (12 mandat) 

EU:s färskaste medlem (landet inträdde 2013) håller EP-val bara två månader efter de senaste parlamentsvalen, vilket borgar för fortsatt lågt valdeltagande (2019: 29 procent). De flesta mandaten kommer gå till regerande HDZ (EPP) och socialdemokratiska SDP. Nationalkonservativa Fosterlandsunionen har precis bildat regering med HDZ och lär nu vinna sitt första EP-mandat. Mozemol! ser ut att vinna ett av den gröna gruppens mycket få mandat från östra Europa.

🇱🇻 Lettland (9 mandat)

Lettisk politik är inte den lättaste att följa. Ständigt nya partier, nya allianser, splittringar, sammanslagningar. Dessutom är det skralt med opinionsmätningar. I mars hade nationalistpartiet Nationella alliansen (ECR) seglat upp som största parti, och ytterligare två högerpopulistiska partier har chans på mandat. Landets nio mandat kan mycket väl splittras på så många som sju eller åtta partier. 

🇱🇹 Litauen (12 mandat)

Litauisk partipolitik är nästan lika komplicerad som den lettiska. Även här är det svårt att hitta opinionsmätningar, och även här fördelas ganska få mandat på ganska många partier. Socialdemokraterna var största parti i en mätning i april. EP-valet blir hursomhelst en sista träningsmatch inför parlamentsvalen i höst där den konservativa regeringen riskerar att förlora makten.

🇱🇺 Luxemburg (6 mandat)

Grundarlandet Luxemburg utmärker sig vanligen med högt valdeltagande (näst högst senast med 84 procent) men inte med så mycket annat. De sex mandaten har historiskt alltid tillfallit de kristdemokratiska, socialdemokratiska, liberala och gröna grupperna. Antagligen blir det så nu också men det är svårt att veta: det genomförs inte så många opinionsmätningar i EU:s näst minsta land.

🇲🇹 Malta (6 mandat)

Regerande Labour (S&D) och Nationalistpartiet (EPP) har vunnit alla mandat i alla EP-val i EU:s minsta medlemsland sedan inträdet 2004. Så blir det nog nu också även om högerradikala partiet ABBA med tio procent i opinionsmätningarna är på väg mot det bästa resultatet någonsin för ett utmanarparti till de två stora. Valdeltagandet har sjunkit i de senaste valen (2019: 72 procent) men tillhör fortfarande de högsta i EU.

🇳🇱 Nederländerna (31 mandat)

Första testet för den nybildade regering som domineras av Geert Wilders högerpopulistiska Frihetsparti PVV (ID). PVV har haft rekordhöga siffror under den halvårslånga regeringsförhandlingsperioden och är på väg att vinna uppemot 10 mandat, att jämföra med det enda som man vann för fem år sedan. Socialdemokraterna och de gröna fortsätter i sin valallians, medan liberalkonservativa VVD ska försöka kombinera en koalition med Wilders på hemmaplan med en fortsatt ledande roll vid sidan av Macrons parti i Renew-gruppen i Europaparlamentet.

🇵🇱 Polen (53 mandat)

Här är det returmöte mellan Donald Tusks liberalkonservativa regeringskoalition och nationalkonservativa Lag och rättvisa (Pis) som förlorade valet i höstas. I lokalvalen i april fick Pis flest röster, även om regeringspartierna gick framåt. En seger för Tusk stärker inte bara hans parti i parlamentet utan också hans regerings status i ett Europa där många ledare vacklar. En seger för oppositionen vore däremot ett bakslag som kommer begränsa en redan reformsvag regerings handlingskraft. I opinionsmätningarna väger det helt jämnt. Vid sidan av de två stora partierna kommer det även trilla in några mandat för högerextrema Konfederationen.

🇵🇹 Portugal (21 mandat)

Portugal har lika många mandat som Sverige och här infaller valdagen under en långhelg (måndagen är Portugals nationaldag). Dessutom var det parlamentsval för bara några månader sedan. Varning för lågt intresse, således. Sedan det var EP-val senast har även Portugal fått fram ett nationalpopulistiskt parti, Chega, som kom trea i parlamentsvalet i mars och nu lär vinna åtminstone ett par mandat.  

🇷🇴 Rumänien (33 mandat)

Rumänien regeras av en storkoalition (bestående av socialdemokratiska PSD och konservativa PNL) som väljer att gå fram som ett gemensamt alternativ i EP-valet. Främsta utmanare är AUR, ett nationalkonservativt parti som inte fanns förra gången det var EP-val men som seglat upp ledande oppositionsparti. AUR skulle med 5-6 mandat bli ett av de större partierna i ECR, där man troligen hamnar. Även det än mer extrema SOS Rumänien, som bland annat gör territoriella anspråk på Ukraina, ser ut att kunna vinna mandat.

🇸🇰 Slovakien (15 mandat)

Bara en månad efter mordförsöket på premiärministern Robert Fico går ett djupt splittrad land till val. Åtminstone en liten del av det, senast hade Slovakien lägst valdeltagande i hela EU (23 procent). Ficos populistiska parti Smer vann valet i höstas, och ligger jämnt i mätningarna med liberala Progressiva Slovakien. På ytterkanten väntas ett högerextremt parti röstas bort till förmån för ett annat.

🇸🇮 Slovenien (9 mandat)

Senast skickade Slovenien ledamöter till endast tre partigrupper: EPP, Socialdemokraterna och Renew. Den här gången ser även det vänsterradikala partiet Levica, som ingår i landets regering, ut att vinna ett mandat. Annars förblir Slovenien ett av de mer anonyma länderna i unionen. Till och med landets åtminstone semiauktoritära högerpopulistiska parti, SDS, förblir medlemmar i EPP utan större debatt.

🇪🇸 Spanien (61 mandat)

Kombinationen av ett stort land med två dominerande partier har gjort att de spanska socialisterna och konservativa varit dominerande inom EPP och S&D-grupperna. Så blir det nog nu också. Båda partierna ligger kring 30 procent i mätningarna, vilket framförallt är en framgång för högerpartiet. Nationalistiska Vox har sjunkit tillbaka en del i mätningarna och ligger kring 10 procent, vilket vore en ökning med flera mandat sen sist. Vänsteralliansen Sunar, där bland annat kommunisterna ingår, har halverats i opinionen sedan de gick in i den spanska regeringen förra året. Av tidigare stjärnskotten i vänsterpopulistiska Podemos finns inte mycket kvar.

🇸🇪 Sverige (21 mandat)

Sverige tillhör ett av få länder där mandatfördelningen förväntas skifta vänsterut. Både Socialdemokraterna (S&D) och Vänsterpartiet (GUE) har chans på nya mandat medan alla tre regeringspartierna riskerar att förlora minst ett mandat vardera. SD (ECR) har däremot goda chanser att behålla sina tre mandat.

🇨🇿 Tjeckien (21 mandat)

Andrej Babis populistiska parti ANO var störst senast, och leder än mer överlägset i opinionen nu. Partiet kan vinna sju mandat vilket skulle göra dem till en av de absolut tyngsta i den liberala Renew-gruppen där de ännu ingår. I övrigt bidrar Tjeckien med en brokig skara till Europaparlamentet: pirater, kommunister, konservativa euroskeptiker, högerextremister…

🇩🇪 Tyskland (96 mandat)

Det viktigaste valet, givet hur många mandat som står på spel, men också givet en valrörelse kantad av politiskt våld. Högerextrema AfD ser ut att bli den stora vinnaren jämfört med 2019, med chans att öka från dagens 11 till kanske 17 eller 18 mandat. Vissa frågetecken här dock, opinionssiffrorna har mattats av och AfD har precis uteslutits från den högerradikala gruppen i parlamentet, frågan är när de blir insläppta igen. CDU/CSU (EPP) och SPD (S&D) ser ut att få ganska likartade resultat som 2014 medan den stora förloraren tycks bli de gröna, som riskerar tappa åtminstone en tredjedel av sina 21 mandat. På vänsterkanten ser utbrytaren Sahra Wagenknecht ut att knäcka sitt gamla parti Die Linke. Notera också att bristen på procentspärr gör att ett gäng småpartier brukar få mandat i Tyskland.

🇭🇺 Ungern (21 mandat)

Viktor Orbán går till val som fredsfurste – den ende i Europa som söker fred i Ukraina. Det lär räcka för att Fidesz även denna gång ska få mer än hälften av de ungerska mandaten. Mer intressant är huruvida Fidesz under kommande mandatperiod kan bli insläppt i en partigrupp igen. Bland oppositionen i Ungern finns både liberala Momentum, med två mandat att försvara, och ett relativt nytt högerextremt parti: Fosterlandsunionen.

🇦🇹 Österrike (20 mandat)

Högerpopulistiska FPÖ har varit största parti i mätningarna länge och väntas dubbla sina tre mandat i Europaparlamentet. Valet blir ett genrep inför förbundsdagsvalet i höst där Europas just nu enda blågröna regeringskoalition (bestående av kristdemokratiska ÖVP och de gröna) sätts på prov. Just nu ser båda partierna ut att förlora stöd. Tyvärr ställer de satiriska Bier Partei inte upp i EP-valet. 

Omslagsfoto föreställande Europaparlamentets byggnad i Strasbourg: AP Photo/Jean-Francois Badias