Johanna Trapp: Nooshi borde älska Axfood

Matbutiken är ofta ett nav i byn eller kvarteret. Här springer man på en gammal vän, handlar inför tacofredagen eller hämtar ut det där efterlängtade paketet. När fler och fler saker flyttar till nätet eller till större orter finns ofta den lokala affären sist kvar, trots att matvaruhandeln är en bransch med så tunna marginaler att det får plastfolie att se tjockt ut. 

Statistik från SCB visar att lönsamheten i dagligvaruhandeln minskat kraftigt, trots att matpriserna stigit. Ett bra år brukar vinsten ligga på tre procent för en butiksägare, men på grund av ökade kostnader har den fallit till knappa 1,5 procent i år. För att behålla sina kunder tvingas många butiker hålla nere de egna priserna, trots att inköpspriserna ökar. Marginalerna minskar och priserna ökar för såväl butiksägare som konsumenter. 

 

För att behålla sina kunder tvingas många butiker hålla nere de egna priserna, trots att inköpspriserna ökar.

Det finns framförallt ett sätt att sänka matpriser på, och det är att köpa in stora mängder varor för att få ner styckpriset på varje enskild vara. Även distribution och logistik är viktigt. Ett företag som vill skapa sådana stordriftsfördelar, just för att lyckas sänka priserna, är Axfood, som äger bland annat Hemköp och Willys. För knappt en vecka sedan gick de ut med planerna att även köpa butikskedjan City Gross för två miljarder kronor. City Gross har för närvarande 42 butiker i framförallt södra Sverige och en marknadsandel på cirka tre procent. Kedjan vill vara ett budgetalternativ till de större dagligvaruhandlarna, men har på grund av sin begränsade storlek haft problem med lönsamheten. Att City Gross blir en del av en större koncern kan därför bidra till att pressa priserna. 

Någon som profilerat sig i frågan om matpriser och därför borde tycka om att höra om Axfoods planer är Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. I mars 2023 skrev hon i Aftonbladet om vikten av att bryta upp matbutiksägarnas maktbalans för att på statlig väg skapa konkurrens på marknaden, någonting som hon sedan upprepade på sociala medier i juni 2024 med anledning av Axfoods köp. Dadgostars föreslagna lösningar på pristak och statlig styrning är usla, men hennes analys är intressant nog korrekt. Konkurrensen på marknaden behöver öka för att priserna ska sänkas.

 

Dadgostars föreslagna lösningar på pristak och statlig styrning är usla, men hennes analys är intressant nog korrekt.

Den här insikten behöver fler komma fram till, inte minst finansminister Elisabeth Svantesson, som även hon diskuterat prissänkningar med Ica, Coop och Axfood. Men framförallt landets kommuner. I dag säger kommuner ofta nej när lågpriskedjor vill etablera sig, ofta med hänvisning till svepskäl som det kommunala planmonopolet. Den typen av agerande underlättar knappast för ökad konkurrens och prissänkningar, utan gör snarare att konsumenter inte kan använda sin konsumentmakt för att handla hos en billigare konkurrent.

Politiker kan inte lova sina väljare billigare mat och samtidigt säga nej till etableringen av billigare butiker i kommunen. Kommuner behöver mycket tydligare ta med matbutiker i stadsplaneringen för att konkurrens enklare ska kunna uppstå. Inte bara när de bygger nya stadsdelar, utan även i befintliga, till exempel genom att godkänna fler existerande fastigheter för livsmedelstillstånd, så att en butik kan etableras där.

Konkurrens är avgörande för en fri marknad och fortsatt utveckling. Den skapar incitament för företag att förnya sig, komma på smarta lösningar och pressa priser. För att skapa det i verkligheten måste duktiga företag få bedriva sin politik utan klåfingriga försök att stoppa det från politiker. Bra att även Vänsterpartiet insett det.