Mänskligt handlande

Om författaren

Ludwig von Mises (1881–1973) var en ekonom och politisk tänkare. Han betraktades under sitt liv som den ledande företrädaren för den ekonomiska inriktning som kallas den österrikiska skolan och som en särskilt stridbar liberal.

Under 1920-talet vann Mises berömmelse för sin djupgående kritik av det kommunistiska ekonomiska systemet. Han gick längre än andra ekonomer, som enbart haft små, tekniska invändningar mot kommunismen. Enligt Mises led kom- munismen av fundamentala problem som gjorde rationell, ekonomisk produktion i ett kommunistiskt samhälle omöjligt.

Utöver sin teori om kommunismens ekonomiska omöjlighet är Mises framförallt känd för att ha utvecklat den österrikiska konjunkturcykelteo- rin. Den förklarar ekonomiers tendens att häftigt skifta mellan bättre och sämre tider. Enligt Mises är dessa hög- och lågkonjunkturer inte en naturlig del av marknadsekonomin, utan istället något som följer av centralbankers inblandning i banksystemet. Mises vän och kollega Friedrich Hayek mottog år 1974 ekonomipriset för att ha vidareutvecklat denna teori.

Men Mises tänkande är samtidigt mycket mer än dessa två teorier. Han var intresserad av hela myllret av olika samband i ekonomin och samhället, inte bara mindre delar. I Mänskligt handlande utvecklade han därför en fullständig och sammanhängande analys av ekonomin och samhället. I den förklarar han bland annat varför blandekonomin är olämplig för att uppnå de mål som eftersträvas och besvarar frågan om vem det är som styr mark- nadsekonomin (ledtråd: inte företagen).

Först vetenskapsteori, sedan ett passionerat försvar av frihet och marknadsekonomi

Mänskligt handlande består av sju delar. Den första delen är mest avancerad, så om man tycker att den är svår ska man inte bli skrämd. Här redogör Mises för sin syn på frågeställningar om kunskap och mänskligt tänkande. Kontentan är att vi måste bedriva samhällsvetenskapliga studier på ett an- nat sätt än naturvetenskapliga studier. Istället för experiment och statis- tiska analyser borde vi använda oss av logiska resonemang, för att erhålla säker och stabil kunskap.

I den andra delen blir det genast roligare. Föremål för undersökning är nu frågan om samhällets ursprung. Mises menar att det som gör att människor samarbetar inte är en inneboende instinkt, utan att vi är intelligenta varel- ser som kan begripa att vi tjänar mer på samarbete än konflikt.

Den tredje delen ägnas uteslutande åt det som kallas ekonomisk kalkyle- ring. Det är enbart tre kapitel som ingår här, men att Mises ändå valde att göra dem till en egen del säger något om hur viktigt han ansåg att detta var. Mises förklarar i denna del vad ekonomisk kalkylering är och vilken funk- tion det fyller i en marknadsekonomi.

Fjärde delen är en analys av marknadssamhället. Här härleder Mises alla de ekonomiska fenomen som vi förknippar med marknadsekonomin, såsom priser, räntenivåer och kostnader, och visar hur de har sitt ursprung i konsu- menternas värderingar. Entreprenörerna styr inte marknaden, utan agerar bara som ombud åt konsumenterna.

Den femte delen påminner mycket om den tredje delen, men nu är det inte ekonomisk kalkylering i ett marknadssamhälle som Mises diskuterar, utan istället ekonomisk kalkylering i ett kommunistiskt samhälle. Eller rättare sagt förklarar han att det inte finns någon ekonomisk kalkylering i ett kommunistiskt samhälle.

Även den sjätte delen går utanför den rena marknadsekonomin och ana- lyserar ekonomiska konsekvenser av statens inblandning i ekonomin. Slutsatsen är att statliga åtgärder ofta resulterar i ett tillstånd som är rakt motsatt det som önskades. Ett exempel är minimipriser, som införs för att människor ska kunna köpa en vara till ett lågt pris, men istället resulterar i ett lägre utbud och att väldigt få kan köpa varan ifråga.

”Ekonomivetenskapens roll i samhället” är namnet på den sista delen. Mises argumenterar i den för att ekonomi är en essentiell vetenskap som borde studeras av alla, inte bara universitetsavlönade ekonomer.

Att diskutera

Liberaler anklagas ibland för att endast bry sig om den materiella delen av livet och ignorera människors mer ideella mål, alltså för att tro att människor bara bry sig om pengar. Vad tycker du om Mises svar, som finns på sidorna 188 och 189, på denna invändning?
Teorin om konsumenternas suveränitet säger att det är konsumenterna som styr marknaden, inte entreprenörerna. Gäller det lika mycket som när Mises levde?
I boken presenteras i princip enbart nyttoargument, så kallade utilita- ristiska eller konsekventialistiska argument, och inga argument med grund i det som kallas naturrätt. Finns det någon svaghet med den typen av argumentation?
Mises menade att förespråkarna av olika statliga ingripanden i ekonomin hade goda avsikter, även om deras åtgärder orsakade problem snarare än löste dem. Hans student Murray Rothbard kritiserade honom för att vara naiv och hävdade istället att förespråkarna av statliga ingri- panden i ekonomin inte alls hade goda avsikter. Vem tycker du har rätt?
Guldmyntfot är namnet på ett system i vilket guld är pengar. Om vi idag övergick till det, vilka konsekvenser tror du att det skulle ha? Skulle det öka eller minska politikers makt över ekonomin?
Mises kritiker menade att han skrämde människor med sin kompro- misslöshet. Hans anhängare hävdade tvärtom att den gav honom trovärdighet. Borde dagens liberaler lära av Mises förhållningssätt?
Vilka moderna liberaler eller libertarianer tycker du påminner mest om Mises, och vilka påminner minst om honom?

Begrepp

Praxeologi: Läran om mänskligt handlande, typ ekonomivetenskapen.
Blandekonomi: Ett system som sägs kombinera kapitalism och socialism.
Katallaktik: Studiet av utbyte, typ analysen av marknadssamhället.
A priori: Kunskap som kan bevisas utan observationer. Mises menade att ekonomisk teori var a priori.

Vidareläsning

Choice
Bob Murphy

I Choice sammanfattar Bob Murphy de viktigaste poängerna i Mänskligt handlande. Den är otroligt lärorik, även om den inte går lika djupt eller innehåller ett lika målande språk som originalet.

Ekonomiska sofismer
Frédéric Bastiat

Frédéric Bastiat var inte en medlem av den österrikiska skolan, men likväl en väldigt skicklig ekonom.
I Ekonomiska sofismer förmedlar han ekonomisk kunskap med hjälp av olika berättelser som ofta är väldigt intressanta