Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Nyheter
Skatter

Därför betalar en sjuksköterska 53 procent i skatt

Facebookfilmen där vi förklarar att en sjuksköterska med en månadslön på 30 000 kronor betalar totalt 53 procent av det hon tjänar i skatt har nu visats över 800 000 gånger. Många har frågor om de antaganden och beräkningar som görs i filmen. Här svarar Timbros chefsekonom Jacob Lundberg, som precis blev klar med sin doktorsavhandling om skatter, på några vanliga frågor.

Varifrån kommer siffrorna?

Siffrorna är desamma som i min räknesnurra där man kan räkna ut den totala skatten för olika lönenivåer. Så här ser det ut för 30 000 kronor:

Räkna ut din egen skatt här.

Vad är syftet med filmen?

Många känner inte till hur mycket skatt de egentligen betalar eftersom många skatter är dolda. Det främsta exemplet på det är arbetsgivaravgifterna, som drar in nästan 600 miljarder till staten. Vi tycker att arbetsgivaravgifterna ska redovisas öppet. En förutsättning för en konstruktiv debatt om det svenska skattesystemet är att människor känner till hur mycket skatt de faktiskt betalar.

Är det inte viktigt att redovisa vad pengarna används till?

De flesta är nog medvetna om att staten står för allmänna pensioner, sjukvård, utbildning, sjukpenning etc. Att döma av filmens spridning är det inte lika många som känner till att vanliga löntagare måste betala hälften av vad de tjänar för att finansiera detta.

Är arbetsgivaravgifterna verkligen en skatt?

Ja. De redovisas som skatter på arbete i statsbudgeten, samlas in av Skatteverket och den som försöker undkomma dem kan dömas för skattebrott.

Är det inte arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna?

Juridiskt, ja, men det är inte så intressant. Det relevanta är vem som egentligen betalar skatten. Arbetsgivaravgifterna minskar löneutrymmet. Standardantagandet i nationalekonomi är därför att löntagarna betalar hela arbetsgivaravgiften genom lägre löner. Professorerna Don Fullerton och Gilbert Metcalf skriver exempelvis i Handbook of Public Economics (2002): ”vad gäller arbetsgivaravgiften antar i princip alla tillämpade studier om skattebördans fördelning att … arbetsgivaravgiften betalas av den anställde (genom en minskning av nettolönen med hela beloppet av arbetsgivaravgiften). Detta antagande har testats och bekräftats upprepade gånger” (sid. 1821).

Får man inte förmåner som finansieras av arbetsgivaravgifterna?

Poängen med filmen är att illustrera hur stor del av det man tjänar som kontrolleras av staten. Självklart får man tillbaka olika typer av tjänster och bidrag från staten. En del av dessa beror delvis på hur hög inkomst man hade tidigare. Det innebär inte att skatten är lägre. Möjligtvis kan man argumentera för att premiepensionen är ett tvångssparande och inte en skatt, men att räkna med det skulle bara sänka den totala skatten med en procentenhet.

Varför räknar du inte med några avdrag?

Avdrag får man för att man har haft kostnader i samband med inkomstens förtjänande, exempelvis resor till arbetet eller dubbelt boende. Då är i så fall ens egentliga inkomst lägre. För enkelhetens skull räknar jag inte med några sådana avdrag.

Varför antar du att man konsumerar upp hela inkomsten?

Poängen med att tjäna pengar är att köpa saker för dem. Även om man sparar en del av sin inkomst i dag är det för att någon gång kunna använda pengarna till konsumtion. I princip spelar det ingen roll om inkomsten beskattas när den tjänas in eller när den konsumeras. Detta antagande är standard i nationalekonomi. Professor Peter Birch Sørensen skriver exempelvis i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som ligger under finansdepartementet: ”indirekta skatter på konsumtion är också en skatt på arbete, eftersom de minskar köpkraften av de nominella lönerna” (sid. 211).

Varifrån kommer uppgiften att den genomsnittliga skatten på konsumtion är 19 procent?

Den räknade jag och Alexander Fritz Englund fram i en rapport genom att utifrån statistik från OECD sätta statens intäkter från konsumtionsskatter i relation till total konsumtion. I ännu ej publicerad forskning bekräftar jag att denna siffra är en rimlig konservativ uppskattning av den genomsnittliga konsumtionsskatten. Det är komplicerat att räkna fram snittskatten på konsumtion och det finns osäkerhet i siffran, men om något är den sanna siffran i så fall sannolikt något högre. Peter Birch Sørensen räknar i rapporten som nämndes ovan med en konsumtionsskatt på 25 procent av priset (motsvarande ett påslag på priset före skatt på 33 procent), exempelvis. I denna siffra ingår ränteavdrag, reavinstskatt på bostäder med mera.

Har du räknat med att det är lägre moms på mat, ingen moms på hyra etc.?

Ja, i beräkningarna har det tagits hänsyn till att vissa varor har lägre eller ingen moms. Dessutom ingår punktskatter som energiskatt, bensinskatt och alkoholskatt. Jag har också räknat med punktskatter på insatsvaror – Icabutikens elskatt och taxiföretagets bensinskatt leder till högre priser för konsumenterna. Även dold moms på momsbefriade sektorer ingår. Till exempel är hyror momsbefriade men fastighetsbolagen måste betala moms på nyproducerade fastigheter. Detta leder i slutändan till högre hyror för hyresgästerna.

Varför räknar du inte med bolagsskatten?

Forskningen visar att en stor del av bolagsskatten betalas av löntagarna genom att den skrämmer bort investeringar från Sverige. Detta leder till lägre löner i den privata sektorn och på sikt för hela arbetsmarknaden. För enkelhetens skull och för att vara konservativ i beräkningarna räknar jag inte med denna effekt.

53 procent kan inte stämma!

Sverige har ett skattetryck på 44 procent av BNP. Arbetsinkomster utgör en majoritet av BNP. Varifrån skulle skattepengarna komma om inte från skatt på arbete?