Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Nej, Dagens ETC, nästan ingen betalar under 50 procent i skatt

Vänstertidningen Dagens ETC påstår att bara en halv procent av svenskarna betalar 50 procent eller mer i skatt. I själva verket måste personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden betala hälften av vad de tjänar i skatt, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.

Vänstertidningen Dagens ETC hävdar i en viral video som setts av nästan 200 000 att det bara är en halv procent av Sveriges befolkning – de som har en månadslön på 200 000 kronor eller mer – som betalar mer än hälften av sin inkomst i skatt. Med detta vill de raljera över borgerliga politiker som kräver att alla ska få ha ”hälften kvar”, ett mantra från skattereformen 1991. Problemet är bara att ETC:s påstående bygger på två grundläggande missförstånd.

För det första lyder devisen i sin helhet ”hälften kvar av en löneökning”. Det handlar alltså om marginalskatt – skatten på den sist intjänade hundralappen. Höga marginalskatter leder till att arbete lönar sig dåligt på marginalen och att människor lägger stor kraft på att minska sin taxerade inkomst med skatteplanering av olika slag. De höga marginalskatterna, kombinerat med stora avdragsmöjligheter, under det gamla skattesystemet före skattereformen förvandlade svenskarna till ett ”folk av fifflare”, som Gunnar Myrdal uttryckte det i en berömd artikel.

För stora löntagargrupper går i dag mer än hälften av en löneökning bort i inkomstskatt. Den rödgröna regeringen har flera gånger begränsat uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Den allmänna löneutvecklingen leder därmed till att allt fler får betala 20 procent extra i marginalskatt utöver kommunalskatten som är 32 procent i snitt. Nästa år kommer 1,4 miljoner svenskar att betala statlig inkomstskatt, och får därmed behålla mindre än hälften av en löneökning. Sett över hela yrkeslivet betalar en majoritet av svenskarna någon gång statlig inkomstskatt.

Dagens ETC som att den som jobbar inte betalar några andra skatter än inkomstskatt.

För det andra låtsas Dagens ETC som att den som jobbar inte betalar några andra skatter än inkomstskatt. Moms och arbetsgivaravgifter, till exempel, utelämnas helt. Men arbetsgivaravgifter leder till lägre löner och måste räknas med. I princip spelar det ingen roll hur beskattningen är fördelad mellan inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Danmark har till exempel nästan avskaffat sina arbetsgivaravgifter och har högre inkomstskatt i stället.

Dessutom är själva poängen med att tjäna pengar att kunna spendera dem. Moms, alkoholskatt, bensinskatt och andra skatter på konsumtion minskar lönens köpkraft på samma sätt som inkomstskatten.

Räknar man samman alla skatter får personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden bara behålla hälften av vad de tjänat ihop. På de 15 000 måste arbetsgivaren betala 4 700 kronor i arbetsgivaravgifter. Den totala kostnaden för arbetsgivaren är alltså 19 700. Kommunalskatten är 2 800 kronor. Efter skatt återstår därmed 12 200 kronor att konsumera för. I genomsnitt är 19 procent av priset på en vara skatt. Det kan handla om moms eller bensinskatt. Det blir 2 300 kronor. Summan av arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och konsumtionsskatter är 9 800 kronor, alltså ungefär hälften av arbetsgivarens kostnad på 19 700. I min räknesnurra kan du räkna ut den totala skatten för andra lönenivåer.

Räknar man samman alla skatter får personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden bara behålla hälften av vad de tjänat ihop.

(Visserligen finns också inkomstrelaterade förmåner, till exempel pension, som konventionellt anses finansieras med arbetsgivaravgifterna. Men det ändrar inte faktumet att arbetsgivaravgifterna är skatter. De samlas in av Skatteverket, redovisas som skatter i statsbudgeten och den som försöker undkomma dem kan dömas för skattebrott. Skattepengarna används förstås till olika bidrag och verksamheter som kommer medborgarna till gagn. En del av dessa förmåner är inkomstrelaterade. Det innebär inte att skatterna är lägre.)

För en höginkomsttagare blir den totala marginalskatten så hög som 75 procent när man räknar in arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter i ekvationen. Det är högst i världen.

Sverige är alltså långt från det relativa lågskattesamhälle som Dagens ETC försöker ge intryck av. Det finns två möjliga förklaringar till tidningens resonemang: antingen har Dagens ETC inte koll på det svenska skattesystemet, eller så förvanskar de medvetet för att ge en falsk bild.