Slumpen och lång väntan är båda icke-meritokratiska lösningar, men kötid har sannolikt större legitimitet. Den bejakar nämligen föräldrars och elevers vilja att göra det bästa möjliga för sina barn eller…
Svenska lärosäten har i flera fall tagit emot donationer från och inlett samarbeten med regimer som kränker mänskliga rättigheter, begränsar den fria forskningen, fängslar oppositionella och underkuvar yttrandefriheten. Lärosätena bör…
På inget annat område fortsätter arvet efter Olof Palme att vara lika närvarande som i den svenska synen på konflikter i omvärlden. 34 år efter Palmemordet fortsätter stora delar av kultur- och medieetablissemanget att låta sig styras av föreställningen att så kallade befrielserörelser alltid förtjänar vårt stöd, skriver Bengt G Nilsson.
Det är nästan så att man tror att svenska högskolor och universitet bara har två roller – att erbjuda förströelse och att skapa arbetsföra robotar redo att ta ett arbete i närmsta industri. Utbildning i all ära, men var på våra högskolor och universitet finns bildningen?, frågar sig Beatrice Backman och Adam Danieli, FMSF.
Hur ser vi till att det finns kvar ett starkt näringsliv med konkurrenskraftiga jobb även efter Coronakrisen? Och utan att agera vårdslöst med skattebetalarnas pengar? Ola Nevander föreslår tre åtgärder som är självfinansierande och riktade mot livskraftiga företag.
Klimatlagen är menlös och funkar som one-liner i partiledardebatter, men knappast mer, skrev Fredrik Hultman efter att Klimatpolitiska rådet kritiserat regeringens klimatpolitik. Just därför måste klimatpolitiken intensifieras ytterligare, menar Erik Wahlström, Grön Ungdom, i en replik, som får svar direkt av Hultman.
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.
Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.
Regeringens förslag om extra befogenheter innebär en gigantisk maktöverföring från riksdag till regering. Även efter att regeringen har tillmötesgått oppositionens synpunkter kvarstår stora problem, menar Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.
Det var inget aprilskämt. Han sa faktiskt så, Stefan Löfven: “Vi kommer aldrig att kunna förbjuda allt skadligt beteende. Nu är det också en fråga om folkvett.” Det synsättet borde kunna appliceras på fler områden än smittskydd. Inom alkoholpolitiken till exempel.
Ingen ideologi kan ha en metod som grund. På samma sätt som ingen maträtt kan ha receptet som ingrediens. Alla ideologier består av en vision om hur man vill att politiken ska påverka samhället och sedan en metod för att uppnå detta. Så också konservatismen. Det menar Hugo Fiévet.
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
USA:s komplexa men stabila regeringsform har nu stött på en stor utmaning – att klara coronapandemin utan att fastna i för många byråkratiska hinder, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Uppsala universitet har inrättat ett forskningsprogram om "Nyliberalism i Norden". Men för att förstå de reformer som gjordes, ofta av socialdemokrater, så måste man också ta i beaktande den kritik som fanns mot DDR-Sverige och bristande dynamik inom välfärdssektorn. Detta tycks forskarna bortse ifrån, menar Janerik Larsson.
Den kinesiska staten arbetar aktivt för att etablera landet som en global stormakt, genom investeringar i andra länder. Men svenska politiker är blåögda inför innebörden av kinesiska uppköp och den kinesiska regimens grymhet. Det är skrämmande, menar Margareta Barabash, Tankesmedjan Frivärld.
Har den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det frihetliga perspektivet tvärtom viktigare idag än på länge? Smedjan fortsätter debatten om huruvida libertarianer borde omfamna staten, med ett inlägg av Fredrik Hultman, som tar avstånd från abstrakta frihetsideal.
En alltför stark vilja till att skapa en europeisk identitet kan få oönskade konsekvenser. Svaret på nationalisternas synsätt är inte att överge det nationella. I stället bör vi inse värdet av både en nationell och europeisk identitet, skriver Nils Karlsson.
En lärare vid Lunds universitets psykologprogram har avsatts efter att studenter menar att de har blivit kränkta under ett moment i utbildningen som kallas “externatet”. Men Lunds universitet har inte specificerat vari kränkningen består. Det strider mot viktiga rättsprinciper, menar Carl Hellström.
När Daniel Suhonen hyllar Systembolagssamhället är det inte som ett alternativ till mygel, korruption och politiskt fulspel, utan för att allt detta sker med socialdemokratins medverkan och goda vilja.