Arenakrav tvingar fram kommunala högriskprojekt

Den 3 november var en glädjens dag i Varberg – då spelade Varbergs BoIS lika med Mjällby AIF och säkrade därmed andraplatsen i superettan i ett historiskt avancemang till herrallsvenskan.

Varbergs BoIS har en av elitfotbollens minsta ekonomier. I fjol var klubben nära konkurs och Påskbergsvallen, som är hemmaarenan, blir sannolikt den äldsta bevarade originalarenan i allsvenskan, men Svenska Fotbollförbundets arenakrav kräver kommunen på garantier om stora upprustningar – annars kommer ingen allsvensk fotboll spelas i Varberg till våren.

Kräver fler sittplatser än publiksnitt

Påskbergsvallen är urtypen av en klassisk fotbollsarena som man kan hitta i en svensk småstad. Här spelar ingen på konstgräs och när det inte spelas fotboll är det lika mycket en arena för friidrott. Upprustningar har gjorts tidigare – även superettan ställer krav – och vid sidan av huvudläktaren uppfördes för några år sedan en enklare träläktare, men den är inte längre tillräcklig.

Det handlar inte så mycket om hur åskådare som kommer på matcherna, som Svenska Fotbollförbundets arenakrav. För spel i herrallsvenskan kräver de minst 3 000 sittplatser under tak, något som Påskbergsvallen inte når upp till på långa vägar. 500 av sittplatserna måste dessutom vara VIP-platser, som ska finnas på huvudläktaren så nära mittlinjen som möjligt. Det motsvarar nästan halva Påskbergsvallens läktare som har plats för 1 100 sittande åskådare.

”Varbergs BoIS är en liten förening och indirekt är det kommunen som får betala”

Inte heller ståplatserna når upp till kraven. Och förutom plats för fler åskådare krävs nya ledningsrum, större omklädningsrum såväl som större utrymmen för media och representation. Det är omfattande satsningar som behöver göras och redan under slutspelet tillsatte Varbergs kommun en förstudie för att snabbutreda hur kraven ska uppnås – och det är brådskande.

– Man får aldrig dispens, om man inte har fattat beslut om pengar för upprustning, säger Håkan Gustafsson som är Varbergs kommuns enhetschef för idrottsanläggningar.

– Om vi till exempel behöver bygga en ny läktare, vilket vi inte kommer bli färdiga med till säsongen, så kan vi få tre års dispens. I Falkenberg hade kommunen fattat beslut om att bygga en ny arena och fick då tre år på sig att färdigställa den.

Är kraven som ställs på arenorna rimliga?

– Ur ett kommunalt perspektiv är de inte rimliga. Många kommuner tycker att kraven är alldeles för hårda. Varbergs BoIS är en liten förening och indirekt är det kommunen som får betala. Föreningen har ingen chans, säger Håkan Gustafsson.

Han är positiv till säkerhetskraven, som handlar om visitationer och att förhindra köer vid entréer. Till säkerhetskraven hör också kameraövervakning över hela arenaområdet med tillhörande ledningsrum.

– Andra krav är inte lika rimliga. De rum och faciliteter som krävs är svårare att lösa. Svenska Fotbollförbundet kräver till exempel 100 kvadratmeter i medieutrymme och vi behöver representationsytor på 400 kvadratmeter.

”Svensk elitfotboll har någon idé om att alla arenor ska ha LED-reklam”

Sannolikt kommer många av de nya läktarplatserna gapa tomma efter att nya läktare är på plats. Varbergs BoIS har i superettan haft ett publiksnitt på 2 000 åskådare, vilket vida understiger herrallsvenskans krav på bara sittplatser.

Andra klubbar har haft klart lägre publiksnitt än så. Dalkurd hade under sin säsong i allsvenskan ett hemmasnitt på 1 000 åskådare. Det ska dock sägas att Påskbergsvallen redan i dag kan ta emot 4 500 besökare, om ståplatserna får räknas in, men minst hälften av platserna i allsvenskan måste utgöras av sittplatser.

Svenska Fotbollförbundet menar att arenakraven är fattade av medlemmarna själva i demokratisk ordning, och kan omprövas om det motioneras om det.

– Det är beslut som är fattade av vårt representantskap, där klubbar och distrikt deltar, säger Ronnie Gustafsson, som är anläggningsansvarig på Svenska Fotbollförbundet.

Syftet är att skapa säkra och mer trivsamma arenor och Karl-Erik Nilsson, som är ordförande för Svenska Fotbollförbundet, har motiverat de hårda kraven med att de har lett till en kvalitetshöjning av elitfotbollens arenor.

Håkan Gustafsson menar att alla klubbar förvisso har rösträtt, men att kraven i praktiken styrs av de stora klubbarna:

– Elitfotbollens stora klubbar vill ha fräscha och stora arenor och svensk elitfotboll har någon idé om att alla arenor ska ha LED-reklam.

Åkte ur allsvenskan – lagom till invigningen

Det är ett vågspel att satsa på en ny arena. I superettan 2013 kvalificerade sig Falkenberg FF för spel i allsvenskan. Klubben fick tre års dispens och under den tiden byggdes den nya Carlsbergsponsrade arenan, Falcon Alkoholfri Arena, men kommunen själv fick gå in med 120 miljoner kronor för arenabygget. Efter tre säsonger i allsvenskan stod arenan klar, men lagom till invigningen åkte Falkenberg FF ur allsvenskan. Arenan – den fick invigas i superettan.

Erik Engstrand, som i veckan presenterar Timbro-rapporten ”Arenakrasch: Glädjekalkyler tynger kommunernas ekonomi” menar dock att exemplet Falkenberg utmärker sig – för att de höll sig till budgeten.

– Av alla de arenaprojekt som jag har granskat är Falkenberg det enda exemplet på en kommun som höll sig inom budgetramarna, berättar Erik Engstrand.

”Kommunpolitiker har starka incitament att räkna i underkant.”

Fotbollsarenor är kommunala högriskprojekt och återkommande för de arenabyggen som Erik Engstrand har granskat är att såväl slutnotan som driftkostnaderna vida överstigit uppskattningarna. Falkenberg är heller inte ensamma om att ha haft en spelklar arena lagom till att klubben åkte ur allsvenskan.

– Osäkerheten är ett problem. Ta Helsingborg som byggde en väldigt påkostad arena och sedan åkte ur allsvenskan lagom till att arenan stod spelklar 2017. Visserligen var HIF tillbaka 2018, men fortfarande så är klubben i den där farliga zonen mellan divisionerna hela tiden.

Erik Engstrand har följt upp den granskning som Timbro gjorde tillsammans med Slöseriombudsmannen 2010, som visade hur många arenaprojekt började i glädjekalkyler och slutade i spruckna budgetar. I förlängningen var det den kommunala kärnverksamheten som blev lidande.

– Kommunpolitiker har starka incitament att räkna i underkant. Det är lättare för såväl kommuninvånare som kommunpolitiker att säga ja till ett det billigaste förslaget och sen låta kostnaderna springa iväg när man väl tagit beslutet. Det är återkommande i de arenaprojekt som jag har kikat på, säger Erik Engstrand.

– Ett annat skäl är att man har bråttom. Om man inte kan visa att man tänker bygga nytt eller göra stora renoveringar när fotbollslaget går upp i superettan eller allsvenskan, beviljas ingen dispens. Det kan också handla om att man vill stå arrangör för ett mästerskap eller att man känner sig pressad av grannkommuner som satsar och det gäller oavsett om det handlar om en fotbollsarena i Helsingborg, ett badhus i Ystad eller en multiarena i Kristianstad. Man har helt enkelt bråttom.

I Varberg är det också bråttom. Hemmamatcherna ska fortsätta spelas Påskbergsvallen, det har kommunpolitikerna redan flaggat för. En förstudie presenteras för kultur- och fritidsnämnden den 17 december, men flera av kraven måste uppfyllas redan till våren och om det inte finns en långsiktig plan för hur arenakraven ska uppfyllas – då blir det heller ingen dispens för matcher på hemmaarenan.

Att skriva fotbollshistoria kan bli dyr kommunhistoria.