Brottsligheten slår mot näringsfriheten

Ett av avgående justitieminister Morgan Johansson märkligaste utspel handlade om att brottsutsatta företag själva skulle vara ansvariga för att de drabbas. Men när kostnaden för brott mot företag uppgår till över 100 miljarder per år så har vi för länge sedan passerat gränsen för normala nivåer av skalskydd. Istället har brotten mot företagen nått sådana nivåer att de blivit som en skatt på företagsamheten. 

Sverige är inte Italien; men vi är på väg dit. Absurditeterna nådde nya höjder när jag som talare på en konferens i Belgrad i maj kunde skrämma serber och kroater med att beskriva svensk brottsutveckling – och samtliga delegater intygade att brottsligheten som nu drabbar Sverige helt enkelt inte finns på Balkan. 

Företagens största kostnader är oftast att hantera mindre brott och cyberbrott. Samtidigt påverkas företagen av den nya tidens gängkriminalitet. Mordet i somras inne på köpcentret Emporia i Malmö skedde mitt bland näringsidkare, vars butiker plötsligt fick skydda flyende besökare. 

Brottsligheten som nu drabbar Sverige helt enkelt inte finns på Balkan. 

Alla sektorer drabbas av brottsutvecklingen. En skolföretagare fick in en gängkriminell elev som var så hotfull att skolan tvingades stänga av denne från undervisning. Skolan köpte in väktare för att hindra eleven från att ta sig in, men trots detta lyckades eleven tränga sig in och mordhota rektorn. Parallellt protesterade den gängkriminelles mamma till Skolverket över avstängningen – och fick rätt. Som en följd slutade rektorn och skolan fick läggas ned eftersom andra elever valde bort skolan.

Gängkriminaliteten tar sig också in i kända industrikoncerner. Två fordonstillverkare i Göteborg drabbades av fall där anställda avslöjades ha organiserat narkotikaförsäljning i betydande omfattning på arbetsplatserna. 

Stora företag har dock ofta en organisation för att hantera säkerhetsproblem. Sämre ställt har kioskägaren vi inte kunde besöka när jag patrullerade med ordningsvakter i Stockholm. Ordningsvakterna bedömde att det inte gick att prata med kioskägaren om brottsligheten i närområdet. Några barn inne i kiosken skulle rapportera till gängledarna om kioskägaren talade med oss. Ordningsvakterna gick därför dit senare – när tioåringarna lämnat. 

Gängkriminaliteten är dock inte avgränsad till utsatta förorter med integrationsproblem. En kille från min grundskola i Mellansverige är helt öppen med sin tillhörighet i ett MC-gäng. Hans incheckningar på Facebook på gängets anläggning gillas av mellan 60 till 80 personer. Mannen själv driver företag inom entreprenad och de som gillar hans uppdateringar är alla anställda eller egenföretagare i samma bransch. Alla dessa unga män är födda i Sverige med en ekonomiskt stabil uppväxt. På samma sätt är konsumtion av narkotika och svarta tjänster – med brottsvinster på nästan tre miljarder – så hög att det förutsätter den ”vita” medelklassens deltagande.

***

Att företagen inte är fredade syns i forskarens Amir Rostamis kartläggning av gängkriminella som också förekommer i bolagsregistret. Översatt i antal individer är det minst 5 000 personer som är gängkriminella – framför allt i MC-gäng och traditionell maffia – och som också förekommer i bolagsregistret

För att stoppa gängens företagande kan inspiration hämtas i italiensk speciallagstiftning.

För att stoppa gängens företagande kan inspiration hämtas i den italienska speciallagstiftning som vuxit fram. Utöver generella förstärkningar av rättskedjan finns också riktade insatser mot företag som genom sin verksamhet eller företrädare har definierats att tillhöra maffian. Då har åtgärder kunnat vidtas, till exempel att staten tagit över förvaltningen av dessa företag.

Ett sådant synsätt måste också prägla framtida maffiabekämpning i Sverige. Här kan nämnas Malmö kommun som med ett liknande synsätt använder sina inspektionsverktyg för att rikta särskilt hårda granskningar mot verksamheter med känd kriminell koppling, medan motsvarande inte görs gentemot seriösa företag. På nationell nivå behöver staten utreda vilka verktyg som kan stärkas ytterligare för att skapa riktade insatser mot gängens kriminella företagsamhet.

***

Brotten mot svenska företag har blivit så omfattande att den nya borgerliga rättspolitiken och den ”danska modellen” mot gängkriminella behövs för att värna näringsfriheten. Men eftersom den organiserade brottsligheten och brotten mot företag också tar sig uttryck genom olika former av arbetslivskriminalitet behöver borgerligheten också ha en lyhördhet för vilka förstärkningar av kontrollsystemen som behövs. Det kan gälla exempelvis inträdet på och exkludering från vissa offentligt finansierade marknader, men också förstärkta personkontroller. 

Parallellt med ökade anslag och fler poliser behövs ett fokus på effektivitet och uppklarning; så att vi kan få ut mer av varje satsad rättspolitisk krona. Här vittnar privata larmcentraler, som tar upp larmen från brottsutsatta företag, att de inte får dela foton och filmer med polisen i Sverige. Detta trots att det finns sådana samarbeten i andra delar av Europa, till exempel Nederländerna. 

Därtill behövs särskilda företagarpoliser på alla polisens avdelningar och regioner. Svenska företag borde också, precis som amerikanska och andra europeiska, få bättre möjligheter att göra avdrag vid köp av säkerhetstjänster. Dessutom borde förslaget till en ny ordningsvaktslag ha genomförts för länge sedan.

Den tillträdande regeringen har en diger åtgärdslista att beta av. Men stärkt rättspolitik är vår generations viktigaste reform för att skydda näringsfriheten – och med den grunden för tillväxt och välstånd.