Christofer Fjellner: Sverige underpresterar i ekonomisk frihet

Marknadsekonomi är avgörande för ekonomiskt välstånd. När människor och företag tillåts verka fritt i ett samhälle med fungerande politiska institutioner blir såväl människor som samhällen rikare. Det beror på att företag vågar investera och växa i länder som präglas av marknadsekonomi och långsiktiga spelregler. Det gynnar i sin tur anställda och det offentliga, genom högre löner och större intäkter till det gemensamma. Det är därför viktigt att den ekonomiska friheten i Sverige är så stor som möjligt.

Fler borde därför bli upprörda när de läser årets upplaga av Fraser Institutes Economic Freedom of the World, där Sverige sjunker från plats 25 till plats 43. Det är svart på vitt resultatet av fyra år med en vänsterregering och borde föranleda en stor diskussion om företagandets villkor i Sverige. Men i den svenska valrörelsen var frågor som företagande och ekonomiska villkor i princip frånvarande. Det är oroväckande att den den ekonomiska friheten sjunker, det är ännu mer oroande att det inte finns någon krisinsikt eller för någon debatt om utvecklingen.

I den svenska borgerligheten har frågan om ekonomisk frihet hamnat i skymundan till förmån för andra frågor. Det är en olycklig utveckling och rimligtvis borde människors inflytande över sina egna pengar och företags villkor vara högre upp på den borgerliga agendan. Även de till vänster som vurmar för ökade offentliga satsningar borde prioritera den ekonomiska friheten. Utan företag och tillväxt får vi mindre pengar till såväl skolor som försvar. Det borde därför ligga i allas intresse att vi faktiskt diskuterar den negativa utvecklingen och vad den får för konsekvenser för Sverige. Utan att först erkänna problemet kan det inte åtgärdas.

Sverige halkar efter fyra års rödgrönt styre långt ner och tillhör inte längre de friaste 25 procenten.

I rankingen från den kanadensiska tankesmedjan bedöms världens länder utifrån ett antal parametrar, som sedan vägs samman till ett index över hur fri landets ekonomi är: skattetryck, äganderätt, frihandel, inflation och regleringar. En hårt reglerad marknad med svag äganderätt, hög inflation och högt skattetryck är inte en gynnsam miljö för företagande. Det är därför av yttersta vikt för svensk konkurrenskraft att vi presterar bra i ett index som mäter allt detta.

Sverige halkar efter fyra års rödgrönt styre långt ner och tillhör inte längre de friaste 25 procenten. På bara ett år har Sverige gått från plats 25 till plats 43 och ligger nu långt bakom våra grannländer. Här ser vi de faktiska konsekvenserna av den rödgröna regeringens politik.

Man ska såklart inte ta en ranking av det här slaget som en exakt vetenskap. Men den ger en fingervisning om förutsättningar för företagande i Sverige, som i sin påverkar vårt lands framtida ekonomiska välstånd. Indexet som uppdateras årligen sedan år 2000 och dessförinnan vart femte år sedan 1970 visar genomgående att världens rikaste länder ligger i toppen och världens fattigaste i botten. Sambandet mellan ekonomisk frihet och tillväxt har ett starkt stöd av nationalekonomin. Det finns i historien få exempel där det skapats ekonomiskt välstånd utan en fri marknad.

Vi behöver inte blicka långt tillbaka i historien för att hitta exempel på länder som snabbt byggt välstånd tack vare ekonomiska liberaliseringar. Hong Kong, som toppat indexet i över 40 år, var för några decennier ett fattigt land byggt på träskmarker. I dag är det ett av världens rikaste länder. Det är inget sammanträffande. I vårt absoluta närområde har vi länder som under nästan ett halvt sekel lydde under  planekonomins principer och som blev betydligt fattigare än länderna i Västeuropa. I dag har deras ekonomier liberaliserats och de är följaktligen på god väg att komma ikapp övriga Europas levnadsstandard.

Människor i ekonomiskt fria länder har högre mellanmänsklig tillit än ofria länder.

Vi kan också titta på vår egen historia. Sverige var i mitten av 1800-talet  ett av Europas fattigaste länder och människor flydde landet för att slippa svält, fattigdom och förtryck. Efter att ha genomfört omfattande liberaliseringar är Sverige i dag ett av världens rikaste länder.

Också om man tar hänsyn till andra parametrar än ekonomiskt välstånd är den fria marknaden förknippad med andra värden som utgör förutsättningar för en hög levnadsstandard. Forskning visar att människor i ekonomiskt fria länder har högre mellanmänsklig tillit än ofria länder. Därtill är medborgare i fria länder lyckligare och mer toleranta mot sexuella minoriteter. Medborgare som lever i länder med hög ekonomiskt frihet lever i genomsnitt 15 år längre än medborgare i ekonomiskt ofria länder. Ekonomisk frihet gör helt enkelt länder bättre.

Sverige hör i dag till ett av världens rikaste länder. Sverige är hemlandet för flera världsledande företag. En förutsättning för att vi ska behålla vår starka position internationellt är att vi lär av historien. Det gör vi genom att sträva efter mer ekonomisk frihet och bättre förutsättningar för företag och entreprenörer i Sverige såväl som resten av världen.

Sverige och svensk borgerlighet måste börja diskutera det här. Inte för att vi ska prestera bättre i ett index i mängden, utan därför att frågan är avgörande för vårt samhälles framtid.