Danska socialdemokrater satsar på valfrihet

Under parollen ”Du bliver aldrig for gammel til at have det godt” presenterade den danska koalitionsregeringen med Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och Lars Løkke Rasmussens nya parti Moderaterne i slutet av januari en omfattande äldrevårdsreform.

Reformen har beskrivits som en ”gamechanger” som berör i princip alla delar av den danska äldreomsorgen. Det var också en märkbart stolt Mette Frederiksen som framför ett stort pressuppbåd på ett äldreboende i Kolding på Jylland gjorde klart att den nya reformen ska avskaffa det ”minuttyranni” och den ”nitiska kontroll” som härskar inom den danska äldreomsorgen. 

En minuttyranni som anses vara en följd av resultatstyrningsmetoden ”New Public Management” som, lite ironiskt, introducerades på 1970-talet för att styra upp en ineffektiv och dyr offentlig sektor genom att göra alla moment mätbara och ansvarsutkrävande.

Nu har dock pendeln svängt och metoden uppfattas som roten till ett inhumant och oflexibelt förhållningssätt som dödar spontanitet och som dessutom slukar administrativ tid när boxar ska kryssas i och scheman ska följas och rapporteras. 

På det stormöte i staden Frederica som gick av stapeln strax efter att reformen presenterats fick deltagarna till exempel höra om äldre som inte får se klart kvällens fotbollsmatch eftersom de måste vara i säng innan kvällspersonalen byter skift. 

”Vår insikt är att om vi också i framtiden ska ha en ordentlig äldreomsorg i Danmark, baserad på vårt gemensamma välfärdssamhälle, måste medarbetarna använda sin tid på kärnuppgiften och inte allt möjligt annat. Det kräver att vi politiskt säger att tillsyn och kontroll inte är det viktigaste längre”, sade Mette Frederiksen.

Det danska ”hygget” lyser med sin frånvaro i äldreomsorgen.

Det danska ”hygget” lyser helt enkelt med sin frånvaro i den danska äldreomsorgen, konstaterar Esben Schjørring, politisk kommentator på Altinget och författare till boken Værdikæmperne (2018) om de senaste decennierna i dansk politik.

– Vårdtagaren kanske inte vill tvätta håret just idag även om det står så på schemat. De kanske hellre vill sitta en stund på balkongen i solen. Det handlar om att ha förtroende för personalen och att låta dem använda sitt omdöme och sin yrkeskunskap, säger Esben Schjørring.

Den nya given är att de äldre ska ges fler möjligheter att själva bestämma vad de vill ha hjälp med. De ska också få bestämma om hjälpen ska utföras av kommunen eller av ett privat alternativ som nu också föreslås få ett helhetsansvar för hela vårdkedjan. I hemtjänsten ska det också vara slut med att de äldre ska behöva möta nya ansikten vid varje besök.

Det ställer dock stora krav på att det finns tillräckligt med vårdpersonal och det är just det som är kärnan i den nya danska äldrereformen och en av de absolut viktigaste förutsättningarna för att den ska ha en chans att bli framgångsrik, menar Karsten Vrangbæk, professor i hälsovetenskap vid Köpenhamns universitet.

För liksom övriga Europa har Danmark ett demografiskt problem med en stigande andel äldre i befolkningen. Om tio år kommer antalet danska 80-åringar ha ökat med 59 procent, vilket kan jämföras med en beräknad ökning på 3,8 procent för hela befolkningen. 

Samtidigt har Danmark ett växande arbetskraftsunderskott i vård- och omsorgssektorn. 2030 förväntas det saknas 18 000 välfärdsarbetare i Danmark och avhoppsfrekvensen på de danska vårdutbildningarna ligger på cirka 50 procent. Samtidigt räknar man med att det kommer behövas cirka 200 nya äldreboenden till 2030. 

Regeringens tanke är, menar Karsten Vrangbæk och Esben Schjørring, att en större portion självbestämmande och förtroende för både vårdpersonal och de äldre ska göra vårdyrket mer attraktivt.

– Man siktar på att få fler att välja vårdyrkena i framtiden om personalen ges förtroende att ta olika beslut tillsammans med den äldre. Det finns också flera förslag för hur civilsamhället på olika sätt kan stötta upp äldrevården, säger Karsten Vrangbæk.

Regeringen har redan beslutat om att höja lönen för vårdpersonal. Lönehöjningar som ligger utanför kollektivavtalen, berättar Mette Feifer, direktör med ansvar för välfärdsfrågorna på den danska arbetsgivarorganisationen Dansk Erhverv.

– Vårdassistenter och sjuksköterskor ska få upp till 3 000 danska kronor mer i lön under de kommande åren. Det handlar om både att locka fler människor till vårdutbildningarna och att man fullföljer sin utbildning. Det kanske inte är det vi som arbetsgivarorganisation förespråkar, men det är ett faktum.

Det kanske mest kontroversiella förslaget handlar om att Danmark ska inleda diskussioner med Indien och Filippinerna om att bjuda in arbetskraftsinvandrare och utbilda dem i Danmark för att sedan erbjuda dem arbete.

Det är uppenbarligen ett förslag som går tvärs emot den restriktiva invandringspolitik som Danmark bedrivit de senaste 10–15 åren.

– Från att det offentliga samtalet mest har handlat om hur Danmark kan begränsa invandringen börjar man nu prata mer öppet om den kommande arbetskraftsbristen och hur den ska lösas, säger Mark Jensen, vd på omsorgsföretaget Ambea som har verksamhet både i Danmark och Sverige.

– Förslaget har potential att gynna både Danmark och de som får en utbildning och erbjuds jobb även om det såklart tar resurser från de länder som de här personerna tas ifrån, fyller Karsten Vrangbæk i.

Hur som helst, frågan om vem som ska ta hand om Danmarks åldrande befolkning är uppenbarligen politiskt mycket relevant och Esben Schjørring menar att regeringen har en större plan.

Den vill förändra och byta inriktning på hela det danska utbildningssystemet och få fler unga danskar att välja praktiska yrken som sjuksköterska eller lärare i stället för att satsa på en universitetsexamen – som kanske inte ens leder till ett jobb.

Schjørring går så långt som att hävda att detta är själva orsaken till att Socialdemokraterna och Mette Frederiksen över huvud taget bildade regeringen tillsammans med Venstre och Moderaterne. De ser det här stora glappet torna upp sig och vet att Venstre och Moderaterne är inne på samma linje.

– Det är det stora social ingenjörs-perspektivet i det här. Att förändra utbildningssystemet och få fler människor att välja välfärdsyrken för att möta det stora framtida rekryteringsbehovet i de här sektorerna, säger Esben Schjørring.

Det offentliga klarar inte på egen hand paradigmskiftet. Det behövs hjälp från den privata sektorn.

Socialdemokraterna inser också att det offentliga inte på egen hand klarar av det här paradigmskiftet. De behöver hjälp av den privata sektorn, men vill också kunna bli sedda som det parti som faktiskt får det att hända. På så sätt gör man det också klart att det yttersta ansvaret för den danska vården fortfarande är en fråga för den danska staten.

Men reformen är helt klart en seger för de privata omsorgsleverantörerna. 

De äldre ska få större möjlighet att fritt välja om det ska vara en privat aktör som ansvarar för hela vårdkedjan – och därmed även rehabilitering eller omskolning som tidigare var en kommunal angelägenhet – eller om det ska skötas av kommunen. 

Det viktigaste förslaget från näringslivets perspektiv är det regeringen kallar ”helhetsvård”, menar Mette Feifer.

– Idag har man i Danmark fritt val på praktisk hjälp, alltså hemtjänst. Det kommer att utvidgas så att det också gäller till exempel rehabilitering och träning där man kan välja samma leverantör för både praktisk och personlig hjälp.

Mark Jensen berättar att Ambeas största tjänsteområde är social omsorg men konstaterar att den nya reformen skapar nya möjligheter om den genomförs i enlighet med föreslagen.

Privata bolag har visserligen officiellt, via den så kallade ”friplejeboligloven” (vårdhemsreformen) kunnat investera i och driva äldreboenden, men det har inte varit praktiskt möjligt i någon större utsträckning, menar han.

– Det som har varit problemet och orsaken till att det inte blivit någon betydande tillväxt av nya äldreboenden är att kommunerna har räknat på för låga dygnskostnader i sina ersättningsmodeller. Med undantag för ett fåtal kommuner har det helt enkelt varit omöjligt för privata bolag att gå in på marknaden på grund av ersättningsnivåerna.

Mette Feifer på Dansk Erhverv håller med. 

– På det vi kallar fria äldreboenden så har priserna kunnat variera väldigt mycket mellan kommunerna med lägst och de med högst tariff. I den nya reformen inför man ett enhetligt sätt att räkna vilket ger lika förutsättningar. Det är också ett av de viktigaste förslagen i den här reformen anser vi.

Att regeringen nu tagit tag i frågan beror enligt Mark Jensen på att man nått vägs ände. 

– De har sett att den offentliga sektorn inte hinner med att bygga ikapp behovet och insett att man måste kroka arm med den privata sektorn för att få upp byggtakten och då måste man erbjuda lika villkor mellan kommunal och privat verksamhet när det gäller ersättningen.

Regeringen har också föreslagit att kommunerna ska ha möjlighet att etablera eller omvandla kommunala vårdhem till en ny typ av subventionerade vårdhem som verkar på samma villkor som de privata. 

Mark Jensen lyfter också fram den tillsynsreform som förslagits där regeringen vill införa en ny tillsynsmyndighet som ska kunna klara av all tillsyn av en verksamhet under en dag per år.

– Som det är nu kommer flera olika tillsynsmyndigheter på besök. Det skapar mycket administrativt arbete och tar mycket tid för både förberedelser och uppföljningar. Här finns det en stor effektiviseringspotential.

Den danska regeringen siktar också på att i högre grad involvera civilsamhället i äldrevården. Något som Mette Feifer anser är helt nödvändigt i framtiden när de äldre blir fler samtidigt som det finns frågetecken kring den framtida tillgången till personal.

– Det är helt klart en lösning för lätta på det demografiska trycket. De tyngre välfärdstjänsterna ska fortsätta finansieras av den skattefinansierade välfärden men det finns flera ”lättare” områden som utflykter, olika evenemang och att minska på de äldres ensamhet där civilsamhället kan spela en stor roll, säger hon.

Ytterst handlar äldrereformen om välfärdsstatens fundamentala kris.

Esben Schjørring drar upp de stora linjerna. Ytterst handlar äldrereformen om välfärdsstatens fundamentala kris och nu försöker regeringen stämma i bäcken.

För vad händer om det sociala kontraktet börjar lösas upp? Om hela välfärdsprojektet ifrågasätts? 

– Allt har blivit bättre för stora delar av befolkningen de senaste 20–30 åren, men om äldrevården inte lever upp till förväntningarna i takt med att människor åldras…  Varför ska jag betala 50 procent av min inkomst till ett system som inte levererar? Jag tror att det är socialdemokratins största skräck och orsaken till att de gått med på att göra ett så pass radikalt skifte.

På det här sättet kan regeringen också skjuta ansvaret ifrån sig.

– Om de äldre i framtiden kan välja mellan flera vårdleverantörer så bollar man över ansvaret på dem.  Är de inte nöjda med sitt val så kan de välja något annat – men kom inte till oss och klaga. Det blir logiken.

Nu har den danska regeringen mer än ett år på sig att förbereda sig innan lagförslagen ska presenteras. Debatten om den nya reformen har precis börjat. Det saknas inte heller kritik, även om de flesta verkar skriva under på att en förändring är helt nödvändig. Så kommer den stora danska äldrereformen att lyckas? 

– Regeringens ambition att bryta upp den stela byråkratin är bra och man har presenterat en väldigt stor bukett av olika åtgärder men det är än så länge en intention. Det kommer så klart att bli en utmaning, men jag tycker att det är bra att de försöker, menar Karsten Vrangbæk.

Han pekar till exempel på att välfärdsstatens stora vård- och omsorgsapparat har en inneboende och till viss del självspelande dynamik som är själva orsaken till den byråkrati man nu försöker kasta överbord.

– Alla regler och kontroller har många gånger vuxit fram som en följd av en vårdkris eller vårdskandal som i sin tur lett till att politikerna reagerat med att försöka styra upp verksamheterna hårdare. Det ska bli intressant att se om de kan hålla fingrarna borta nästa gång något sker, säger Karsten Vrangbæk.