Ekonomi Essä
Därför är bitcoin en bubbla
Kryptovalutorna har alla de egenskaper som vi förknippar med framgångsrika teknikbolag – förutom att ingen använder dem. Den som vill förstå varför bitcoin är en bubbla bör läsa Ingvar Kamprad. Det är inte hajp, utan att förbättra människors liv som skapar välstånd, skriver Benjamin Juhlin.
Intresset för Bitcoin har aldrig varit större än nu. Vid senaste Superbowl – där reklamtiden är milt uttryckt dyr – marknadsfördes kryptovalutor av hela fyra olika kryptobörser. När Magnus Carlsen vann schackvärldsmästerskapen i Dubai sponsrades sändningarna av olika kryptoföretag. Jättearenan i Los Angeles, hem för stadens basketlag Lakers, heter nu Crypto.com Arena. Tom Brady, Jordan Peterson och Paris Hilton är några av de många kändisar som har anslutit sig till rörelsen. I Sverige lockade Aftonbladet sina läsare att teckna en plusprenumeration för att få tillgång till råd från kryptoexperter.
Mellan 2020 och toppen 2021 rusade priset på Bitcoin med 300 procent. Även finansiella institutioner som tidigare uttryckt skepsis har nu investerat i kryptovalutor. Det finns bara ett problem: Ingen använder Bitcoin.
Var är alla användare?
Av allt som har sagts om kapitalism på svenska står Ingvar Kamprad för det bästa. I En möbelhandlares testamente förklarar Kamprad IKEA:s mål: ”En bättre vardag åt de många människorna!” Detta mål, konstaterar han, nås genom försäljningen av bra produkter till låga priser. Svårare än så är det inte.
Detta är kapitalismens existensberättigande. Allt man kan anföra emot den väger lätt jämfört med att den ger de många en bättre vardag. Och företag som gör reklam i samband med Superbowl tillhör normalt sett samtliga denna kategori. Det är bilvarumärken och försäkringsbolag, ljus lager och burritos, frukostflingor och tortilla chips.
När kryptoindustrin placerar sig i detta sällskap är det lätt att tro att den också utvecklar produkter som är attraktiva för en miljonpublik. Så är det dock inte. Tvärtemot vad den kolossala hajpen ger sken av finns det nästan inga faktiska användare.
För även om bitcoin marknadsförs som en ny typ av pengar, ett skydd mot inflation exempelvis, verkar budskapet inte ha nått fram till de som köpt valutan. På diskussionsforum och i sociala medier berättar de istället att de äger bitcoins för hoppet om att en glad dag kunna växla dem mot miljontals kronor. Några planer på att använda sina mynt har de inte. Under de snart fjorton år som gått sedan bitcoins födelse har åtskilliga försök gjorts för att hitta användningsområden utöver spekulation, med svarta marknadsplatser på darknet som enda framgång.
Än mer oroande än det begränsade antalet användare är dock användartillväxten. Sedan 2016 har antalet transaktioner med bitcoin inte ökat i någon nämnvärd utsträckning. Det året slog nätverket i taket för sin maxkapacitet, vilket inte har höjts sedan dess. I och med detta blev transaktionerna både dyra och långsamma, vilket fick många företag att sluta ta emot valutan.
Spelplattformen Steam, betalningslösningen Stripe och den svenska teknikkedjan Webhallen accepterade alla Bitcoin 2016. I dag gör ingen av dem det. Inte ens Tesla, som förra året köpte en stor mängd bitcoins som investering, erbjöd sina kunder att betala i bitcoin mer än under några månader.
Ändå har priset på en bitcoin femtiodubblats sedan 2016.
Men allt är inte mörkt för den som vill köpa saker med bitcoin. Det lilla centralamerikanska landet El Salvador väckte mycket uppståndelse när det under 2021 gjorde bitcoin till ett officiellt betalningsmedel. Landets president Nayib Bukele stiftade då den så kallade Bitcoin-lagen, som tvingar företag över en viss storlek att acceptera bitcoin i alla transaktioner. Med denna lag blev El Salvador det land i världen där möjligheterna att spendera bitcoins är bäst. Någon större användning förekommer dock inte, möjligheten till trots. Den övervägande majoriteten av salvadoraner köper och säljer fortfarande sina varor för amerikanska dollar, precis som före La Ley Bitcoin.
När lagen infördes passade Bukele på att köpa en stor mängd bitcoins för El Salvadors räkning, för att skydda landet mot framtida inflation. Även Staffanstorps moderata kommunalråd Christian Sonesson har varit inne på offentlig investering i bitcoin som skydd mot inflation.
El Salvadors och Staffanstorps politiska ledare är inte ensamma om att framförallt se bitcoin som ett skydd mot inflation snarare än en ny typ av pengar, ett alternativ till att investera i guld. Och det är sant att bitcoin har varit ett bra skydd mot inflation, under vissa perioder. Men under andra perioder har det fungerat mindre bra. Den som exempelvis oroade sig för inflation 11 november förra året, och då köpte bitcoin, har i skrivande stund upplevt ett tapp på 50 procent.
För El Salvador har det gått något bättre, eftersom landet bara förlorat 30 procent av sina bitcoininvesteringar. (Med reservation för att dessa siffror kan vara utdaterade när denna artikel publiceras.)
Med en tillgång som till sin natur präglas av våldsamma fluktuationer i värde gäller det att ha tur och köpa i rätt tid. Vilket är precis det som man brukar vilja slippa om man oroar sig för inflation.
Och det gamla vanliga guldet finns ju kvar, som alltid en säker och trygg investering. Sedan den 11 november har guldpriset rört sig något uppåt. Dess små rörelser gör ingen till miljonär över en natt, men det lär inte heller ruinera sin ägare.
Svaret på varför så få använder bitcoin är alltså enkelt: Det finns inget att använda det till.
Varför går då priset upp?
Priset på varor bestäms ytterst av utbud och efterfrågan, som i sin tur påverkas av olika faktorer. En av dessa faktorer är räntan.
2010-talet har varit ett årtionde av låga räntor. Världen över har centralbanker tryckt ner räntorna genom aggressiv penningpolitik. Bankerna har själva beskrivit sina åtgärder som ett smörjmedel för ekonomin, medan kritikerna kallat politiken för ekonomisk dopning.
När räntan är lägre framstår skillnaden mellan nuet och framtiden som mindre. Människor blir mer långsiktiga i sina planer och startar projekt som tar längre tid och mer resurser att färdigställa. Den låga räntan säger dem att det finns tillräckligt med kapital för att satsa stort.
Läs också:
Detta är väldigt bra för bitcoin. Det är ju framför allt i nuet valutan har problem. I en avlägsen framtiden kan tekniska förbättringar ha gjort transaktionerna enkla, billiga och snabba. Då skulle bitcoin på allvar kunna förbättra vardagen för många människor, genom att utmana det rådande penningsystemet. Världen skulle få ett alternativ i form av pengar som inte kan styras uppifrån.
(Det finns de som påstår att Bitcoin redan nu har snabba och billiga transaktioner, tack vare protokollet Lightning Network. Utan att gå in på huruvida det verkligen är en praktisk lösning på Bitcoins problem kan man dock konstatera att inte heller Lightning Network används i någon större utsträckning.)
Den låga räntan teleporterar oss in i en avlägsen framtid, ekonomiskt sett. Att bitcoin inte fungerar här och nu överskuggas av förhoppningen att det skulle kunna fungera i framtiden. Därför görs enorma investeringar i bitcoins infrastruktur, vilka endast överträffas av de resurser som läggs på att köpa bitcoins.
Men den österrikiska konjunkturcykelteorin lär oss att den låga räntan är falsk. Teorin, som bland annat uppmärksammats för att den amerikanske finansmannen Peter Schiff använde den för att förutspå finanskraschen 2007/2008, innebär att centralbankerna genom att trycka ner räntan har skapat en illusion av att det finns mer kapital och att projekt med lägre tidshorisonter därför kan genomföras. Det innebär att många av de projekt som startats egentligen är ohållbara. När centralbankerna inte klarar av att hålla emot och räntan åter stiger kommer projekten raskt avslutas.
Bitcoin har alla de attribut som vi förknippar med moderna teknikföretag.
Mycket talar för att bitcoin är just ett sådant projekt. Dess värde kan varken rättfärdigas med att det är på väg att bli en ny typ av pengar eller ett nytt guld. Till skillnad från befintliga pengar har bitcoin inga användare och till skillnad från guld faller bitcoin så fort världen skakar. Ovan nämnde Peter Schiff har dessutom ägnat de senaste åren åt att förutspå en kryptokrasch.
Vad är lockelsen?
Ändå kan man förstå att bitcoin har många entusiastiska fans. Tekniken är inte helt enkel att förstå, men när man väl gör det framstår den som elegant.
Det är också roligare att vara med i ett uppror mot det befintliga än att hålla fast vid det. Historierna om de som blivit miljonärer tack vare små investeringar i bitcoin är nästan oemotståndliga. Dessutom har bitcoin alla de attribut som vi förknippar med moderna teknikföretag: Företrädare med t-shirts och bakåtvända kepsar, snygga hemsidor och satsningar av enorma mängder kapital. Bitcoin är helt enkelt häftigt.
Frågan är hur ekonomiskt värdefullt det är att vara häftig.
Frågan är hur ekonomiskt värdefullt det är att vara häftig. Ingvar Kamprad var sällan det. Huruvida andra uppfattade honom som inne brydde han sig inte om. Han hade ett enda intresse: Att förbättra de många människornas vardag. Och det gjorde honom rik.
Kanske blir bitcoin-bubblans kollaps en påminnelse om denna sanning: du blir inte ekonomiskt framgångsrik om din produkt inte gör livet enklare och roligare för människor. Att den ser häftig ut spelar ingen roll.