DEBATT: Omskärelseförbud är inte liberalt

När Liberalernas partiprogram i sin inledning presenterar liberalismen heter det att ”Människan är utrustad med förnuft, känsla, samvete och ansvar. Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka.” Att människan har rätt att tänka själv är en viktig utgångspunkt, central för ett öppet och fritt samhälle. Det är bara i totalitära samhällen som staten vill diktera den enskildes samvete. Svenska liberaler har historiskt varit viktiga i bland annat kampen för religionsfrihet och att frigöra människor från begränsande strukturer och förtryckande normer.

Även vällovliga politiska befrielseprojekt riskerar dock i längden att bli intoleranta mot sådant som inte stämmer överens med den egna idealbilden. Även liberalismen kan utvecklas till en illiberal ideologi när den vänder sig mot upplevda restriktioner i samhället – värderingar, normer, attityder – med statens hjälp.

Partiet Liberalerna tog nyligen ställning för att inga religiösa inslag ska tillåtas under en sammanhållen skoldag, samt att det ska lagstiftas mot samvetsfrihet i vården och själva begreppet ”samvetsfrihet” ska bytas ut mot ”vårdvägran”. 

I frågan om religiösa aktiviteter i skolan motiverar partiets nye integrationspolitiske talesperson Robert Hannah förslaget som ett sätt att säkerställa att barnet frivilligt väljer att delta. Det är även viktigt ur integrationssynpunkt då ”religiösa friskolor [ofta ligger] i utsatta områden”. Men resonemanget skaver. Merparten (54 av 66) av de konfessionella friskolorna – de med en kristen profil – är redan mer integrerade än vad många föreställt sig. Färska siffror från Kristna friskolerådet visar att 37 procent av eleverna i de kristna friskolorna har utländsk bakgrund, jämfört med 25 procent i de kommunala skolorna. Man misstänker att Liberalerna egentligen avser de skolor med en muslimsk profil, något Jan Björklund tidigare har medgivit under en utfrågning. Här riskerar Liberalerna att kasta ut barnet med badvattnet – eller instrumentalisera barnen för sitt eget liberala integrationsprojekt.

Även liberalismen kan utvecklas till en illiberal ideologi när den vänder sig mot upplevda restriktioner i samhället med statens hjälp.

Rätten till samvetsfrihet är mycket större än vad Liberalerna vill göra den till. Även om rätten att avstå abortmedverkan av etiska eller religiösa skäl redan förutsätts i lagstiftningens förarbeten, borde man  se det problematiska i att staten kör över enskildas moraliska kompass. Givet att abort är ett moraliskt dilemma för många, är det knappast liberalt att låta staten eftersträva likformighet i etiskt svåra frågor. 

Strävan efter liberal likformighet syntes även i Centerstämmans beslut att ”verka för” ett förbud av religiös omskärelse av pojkar. Ironiskt nog kom beskedet bara en dag efter att Annie Lööf deklarerade på Twitter att ”vi kommer fortsätta stå upp för ett öppet, liberalt och tolerant samhälle”.

Enligt Dana Pourkomeylian, en representant för ungdomsförbundet CUF som var starkt pådrivande i frågan om omskärelseförbud, handlar det om en ”liberal principfråga”. I realiteten innebär det att Centerpartiet knappast vill eftersträva ett ”öppet, liberalt och tolerant samhälle” för judar och muslimer. 

Argumentationen utgår från en specifik syn på liberalismen, nämligen vad den politiske tänkaren Isaiah Berlin har kallat en förvrängning av positiv frihet. Om man inte anser att människors fria val leder till att de uppnår sann autonomi – deras sanna rationella jag – kan man se tvång som berättigat, vilket Berlin beskriver som en förvrängning av den positiva friheten. 

Det tyder på en viss hybris när politiker anser sig kapabla att (om)tolka en religiös praxis å judiskt troendes vägnar.

Det är givetvis viktigt att slå vakt om barns kroppsliga integritet, men det finns även andra principer att ta hänsyn till. Minst lika grundläggande som religionsfriheten, och som även är inskriven i Europakonventionen, är föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan uppfostran som står i överensstämmelse med deras religiösa och filosofiska övertygelse. 

Inom kort debatterar även Moderaternas stämma ett omskärelseförbud. Sörmlands länsförbund har ställt sig bakom en motion som vill förbjuda omskärelse av pojkar utan medicinska skäl. Att Maria Gilstig (M), kommun- och regionpolitiker i Nyköping, säger att hon ”har svårt att se att den här lilla hudbiten ska kunna störa en hel religion”, tydliggör den politiska okunskapen kring grundläggande religiösa övertygelser. Det tyder också på en viss hybris när politiker anser sig kapabla att (om)tolka en religiös praxis å judiskt troendes vägnar.

Motiveringen i samtliga fall må vara friare individer, men särskilt liberalt blir det inte. Liberalismens partipolitiska missionärer riskerar i längden att utvecklas till sekulära illiberaler.