Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Den inre marknaden är Europas bästa vapen mot Trumps tullar
Om tjänstesektorn hade varit en del av den inre marknaden hade EU:s ekonomi varit motståndskraftig mot USA:s höjda tullar. Men för att det ska ske krävs att EU välkomnar företagens användning av ny teknik, skriver Hannah Stutzinsky.
De senaste två månaderna har i stort sett hela det svenska näringslivet befunnit sig i sorg. Tullarna som Trump-administrationen initierat har slagit ned med kraft och snabbt fått kännbara konsekvenser i hela ekonomin. Men det är inte bara Trumps fel att svenska företagsledare nu går klädda i sorgflor.
De amerikanska tullarna har fått kostnaderna för både import och export över Atlanten att öka betydligt. En hel del handelsrutter har fått dras om vilket lett till längre transporttider och ökade kostnader. På ett seminarium hos Transportföretagen (18/6) pekade utrikeshandelsminister Benjamin Dousa på det som är EU:s kraftfullaste verktyg i handelskriget – den inre marknaden.
“Om handeln på den inre marknaden hade ökat med två procent hade effekterna av Trumps tullar utraderats”, förklarade Dousa. Men för att det ska kunna ske behöver den inre marknaden integrera tjänstesektorn. Att det fortfarande inte har skett är den riktiga sorgen. Det beror bland annat på att medlemsländerna inte kan komma överens om innebörden av olika yrkeskategorier.
Tjänstesektorn utgör drygt 70 procent av EU:s BNP.
Tjänstesektorn utgör drygt 70 procent av EU:s BNP och innefattar allt från streamingtjänster och abonnemang, till arkitekter och managementkonsulter. En betydande del av tjänstesektorn är teknikorienterad. För att tjänsteleverantörer som använder sig av mjukvaruprogram, AI eller digitala moln ska kunna sälja sina tjänster över medlemsländernas gränser behöver därför teknikskepticismen i Bryssel få ett slut.
I fjol antog EU världens mest rigida AI-lagstiftning och i april i år rapporterades det att Meta plockar bort funktioner i den version av Llama4, en AI baserad språkmodell, som de lanserat i EU. Exempelvis har funktionerna för video och bildmaterial tagits bort och likaså möjligheten för företag att träna den på sin egen data. Om funktionerna tillåtits i EU hade exempelvis konsultföretag kunnat använda dem till att ta fram automatiserade kundspecifika rapporter och advokatbyråer till att identifiera risker i klient-specifika avtal. Det är med andra ord våra egna regler som hindrar ekonomin från att fart.
Det finns alltså en stor ekonomisk potential för EU att hämta hem genom att undanröja dessa hinder.
Trumps tullpolitik har på kort tid åstadkommit stor skada i hela världsekonomin men för EU:s del hade skadan kunnat dämpas. Det klargörs inte minst i IMF:s rapport från november förra året som visar att hindren för tjänstehandeln inom EU är likvärdiga med en tull på 110 procent. Det finns alltså en stor ekonomisk potential för EU att hämta hem genom att undanröja dessa hinder, och det kan göras helt utan att USA:s president blandas in.
Tjänstesektorn går hand i hand med teknikutvecklingen. I EU blir tjänsteföretagen därför ansatta från flera håll samtidigt. Det måste få ett stopp. För att tjänsteföretagen ska kunna utvecklas och bidra till Europas välståndsutveckling är det helt avgörande att de kan arbeta över hela den inre marknaden och ligga i framkant i användandet av ny teknik. Första steget dit är att den teknikpessimistiska hegemonin i Bryssel bryts.