Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Det är dags att lägga ned posten
I Danmark slutar Postnord att bära ut brev. Det är hög tid att Sverige följer exemplet och omfamnar digitaliseringen fullt ut även när det gäller myndighetspost. Det skriver Theodor Tralau.
“Det här är ingen riktig post!” Så uttryckte sig den konservative mannen i Roy Anderssons reklamfilm från 2002 när han blev tvungen att hämta ut sitt paket på macken. Men det är inte den enda förändringen på senare år. I takt med digitaliseringen har brevskickandet blivit allt mer sällsynt. I dag får många sina kallelser till vården genom mobiltelefonen och bilderna från solsemestern skickas lättast på sms.
I Danmark har den nuvarande koalitionsregeringen insett detta, och därför kommit överens om att fasa ut Postnords ansvar för brevutdelningen, och vid årsskiftet lämnar företaget den danska brevmarknaden. Digitaliseringen har i princip slagit ut brevskickandet och sedan år 2000 har brevmarknaden minskat med 90 procent. Brevleveranserna har helt enkelt blivit en för stor kostnad för det redan pressade Postnord.
För att klara av denna omställning har Danmark satsat stora pengar på digitalisering och ställer i dag krav på att alla medborgare ska ha en digital postlåda dit alla myndighetsbrev skickas. Tjänsten används i dag av 95 procent av befolkningen vilket innebär att allt färre är beroende av fysisk post. Vill man skicka brev kommer man självklart kunna göra det, fast då genom privata alternativ.
I dag får vi hjälp av läkare genom skärmarna och har både bankkort och legitimation i mobiltelefonen.
Det är dags för Sverige att göra en liknande omställning. I dag får vi hjälp av läkare genom skärmarna och har både bankkort och legitimation i mobiltelefonen. Digitala tjänster som Swish och Bank-Id är vedertagna och har underlättat för personer att kunna skicka pengar, utföra betalningar och skriva under avtal mer effektivt.
Postnord har i dag ett samhällsuppdrag i Sverige som innebär att företaget måste leverera brev oftast inom två dagar. Men den minskade efterfrågan på brev gör att det blir enormt dyrt att tillhandahålla denna tjänst. I en rapport från Post- och telestyrelsen konstaterar man att brevmängderna minskar med 10 procent varje år och att utvecklingen i takt med digitaliseringen går allt snabbare. Brevtjänsten blir alltså mer kostsam för varje år som går. Förr eller senare behöver Postnords ägare, svenska och danska staten, ställa frågan om samhällsuppdraget kring brevutdelning är försvarbart. I Danmark har politikerna gett sitt svar.
Det har blivit dags för Sverige att följa i Danmarks fotspår.
Det har blivit dags för Sverige att följa i Danmarks fotspår. Sverige ligger också före Danmark i digitaliseringsindex, så att genomföra en sådan omställning behöver inte ens vara särskilt svårt. Redan i dag använder 6 miljoner svenskar Kivra som tillhandahåller en digital brevlåda. Det understryker också att omställningen inte kräver några stora statliga investeringar eller riskfyllda it-projekt. De privata leverantörerna av digitala brevlådor finns där och används av både myndigheter och företag.
Risken hade förstås annars varit att staten inlett ett kostsamt och osäkert utvecklingsprojekt. Men genom att lita till privata lösningar kan man undvika att posten går samma öde till mötes som Stockholm stads Skolplattformen eller det nya journalsystemet i vården, Millennium, som båda blev ett fiasko vid lansering.
Digitalisering och teknisk utveckling kommer alltid vara svårare för vissa grupper, exempelvis äldre, att ta till sig. Därför är det naturligtvis avgörande att de digitala tjänsterna är enkla att använda, vilket också privata företag är en bättre garant för än det offentliga.
När Roy Anderssons reklamfilm om mannen som klagade på posten kom, var smartphonen inte påfunnen och faxmaskinen var fortfarande vanlig. Men tack vare digitaliseringen har vi kunnat utveckla vår teknik så att den blir både bättre och mer effektiv, utan att någon förväntade sig att staten skulle subventionera äldre teknikers överlevnad. Nu borde samma tekniska utveckling få ske på posten också.
Med fortsatt digitalisering och ett slopat samhällsuppdrag skulle dessutom det enda argumentet för varför staten ska äga ett företag i paket- och logistikbranschen försvinna.