Ekonomi Åsikt
Ekonomisk frihet är nyckeln till en bättre miljö
Det är en vanlig uppfattning att ekonomisk tillväxt står i motsättning till miljö och klimat. Men det har inte stöd i forskningen. Tvärtom tycks det som om ekonomisk frihet är en nyckel till att uppnå en bättre miljö, skriver Jonas Grafström, forskare och vice vd på Ratio.
London, centrum för den industriella revolutionen, var en gång kvävd av smog och förorenad luft från fabriker och kolgruvor. Bilden av ”mörka sataniska kvarnar” var inte bara poesi utan en verklighet som många städer stod inför under industrialiseringen – ett tydligt exempel på hur avsaknaden av skydd för individers rättigheter och egendom kan leda till miljöskador. När ingen hålls ansvarig för föroreningar blir det alltför enkelt för företag och människor att försumma miljöfrågor.
Ekonomisk frihet innebär att institutioner och regeringar ger individer möjlighet att bedriva ekonomisk verksamhet utan onödigt statligt ingripande. Denna frihet leder till ökad innovation och välstånd, vilket i sin tur kan skapa resurser för att ta itu med miljöproblem. Länder med hög ekonomisk frihet har ofta mer resurser att investera i miljövänlig teknik och bättre infrastruktur för att minska miljöpåverkan. Ett konkret exempel är miljöskatter och handel med utsläppsrätter. Länder med hög ekonomisk frihet har dessutom bättre förutsättningar att införa den typen av marknadsbaserade instrument för att minska miljöpåverkan. Vidare innebär stabila institutioner och skyddade egendomsrätter mindre risk för korruption, vilket ofta är en bidragande faktor till miljöförstöring.
Länder med hög ekonomisk frihet har ofta mer resurser att investera i miljövänlig teknik.
Att definiera ”miljö” är utmanande eftersom det är en mångdimensionell term. För att skapa en bild av miljökvalitet kommer jag att använda Environmental Performance Index (EPI) från Yale Centre for Environmental Law & Policy. Indexet tar hänsyn till både miljöhälsa (effekterna av föroreningar på människors hälsa) och ekosystemens vitalitet (hållbarheten och bevarandet av naturresurser). Kategorierna består av tio politikområden: luftkvalitet, avfallshantering, vatten och sanitet, tungmetaller, biologisk mångfald och habitat, ekosystemtjänster, fiskeri, jordbruk, surt regn samt vattenresurser. EPI täcker 180 länder och mäts på en skala från 1 till 100, där 100 representerar den högsta nivån av miljöprestation.
2021 års index visar att miljön i allmänhet blir bättre i många länder. Över hundra länder har sett förbättringar under det senaste decenniet. Av de 45 högst rankade länderna var det endast Japan som såg en viss försämring. Den generella trenden är att länder med redan höga EPI-poäng fortsätter att göra framsteg, medan länder med lägre poäng tenderar att se en fortsatt nedgång. Något som förenar de högst rankade länderna är att de uppvisar en betydligt högre grad av ekonomisk frihet. Bland länderna som gjort störst framsteg finner vi Sverige, Storbritannien och Spanien, medan Nepal, Nigeria och Ghana upplevt den största försämringen.
Det mesta tycks peka på att ekonomisk frihet leder till positiva miljöeffekter. Man bör dock inte förvänta sig att ekonomisk frihet har samma effekt på miljön i alla fall och i alla länder vid alla tidpunkter. Effekten beror snarare på vilket utvecklingsstadium landet befinner sig i. Under de senaste århundradena har det observerats att i början av ett lands ekonomiska utveckling är en hög nivå av miljöförstöring vanlig. Efter en viss punkt i den ekonomiska utvecklingen börjar en stadig minskning av miljöförstöringen. Det finns två vägar att gå. Antingen förbättrar ett land sin miljö i takt med att tillväxten ökar, eller så finns tillväxten där men även miljöförstöringen.
Överlag är dock ekonomisk frihet, och den rikedom som följer, förenlig med en god miljö. Miljön brukar gynnas när en större andel av mark och egendom ägs privat och skyddas av ett lands rättssystem. Även om till exempel globala koldioxidutsläpp inte har minskat, har utsläpp av växthusgaser från utvecklade ekonomier som EU och USA sjunkit trots fortsatt ekonomisk tillväxt. Tekniska framsteg har bidragit till en kraftig nedgång i priserna på förnybar energiteknik, vilket har förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för att snabbt minska koldioxidutsläppen globalt.
***
Så varför är ekonomisk frihet så viktig för en förbättrad miljö? Ekonomisk frihet, inte minst genom rättsstatens principer, ökar stabiliteten i miljöinvesteringar av två anledningar. Först och främst är politik mer benägen att radikalt ändras (oväntat) i länder med låg ekonomisk frihet än i de med hög ekonomisk frihet, och frekventa regeländringar kan leda inte bara till sämre investeringsförhållanden utan också till instabilitet på finansmarknaderna. För det andra leder hög ekonomisk frihet vanligtvis till större politisk stabilitet.
Utländska direktinvesteringar ökar i länder med ekonomiskt fria institutioner. Till exempel gör dåligt fungerande marknadsinstitutioner lånemarknaden mindre tillgänglig, vilket i sin tur skapar problem för investerare inom förnybar energi som driver en kapitalintensiv verksamhet. Sverige är på intet sätt ett topp tio land i Europa när det gäller soltimmar men ändå ett topp tio land när det gäller investeringar i solkraft.
Afrika är en kontinent som har riklig med sol och är i stort behov av mer elektricitet. Med tanke på Afrikas enorma outnyttjade solstrålning borde kontinenten installera solpaneler i rasande takt. Men det görs inte. Trots att 60 procent av världens bästa sollägen finns där, har Afrika bara 1 procent av den installerade solkapaciteten. Hela regionen med 1,2 miljarder människor har bara en femtedel av solkapaciteten jämfört med molniga Tyskland. Många länder här ligger i botten av indexet för ekonomisk frihet och inte förvånande blir investeringarna låga.
Trots att 60 procent av världens bästa sollägen finns där, har Afrika bara 1 procent av den installerade solkapaciteten.
Låg och stabil inflation är en annan vanlig följd av ekonomisk frihet, i Sverige har vi de senaste åren haft panik över en inflationstopp som under några månader klättrade uppemot tio procent för att sedan sjunka ner till fem; i många andra länder är fem procent en avlägsen dröm. Prisinstabilitet skapar osäkerheter i investeringsbeslut, både på kort och lång sikt. Stabila priser i kombination med skydd av äganderätt främjar effektiva investeringar och konsumtionsval. Stabila makroekonomiska förhållanden leder till lägre utsläpp, eftersom detta ger förutsägbarhet för investerare. Investerare behöver inte tjäna in sina investeringar lika snabbt eller riskera nationalisering, och därmed fattas fler långsiktiga beslut. Det är också troligt att man sparar mer när penningvärdet är stabilt, eftersom det inte finns ett behov av att omvandla pengar till icke-förgängliga varor. Inget skriker ”konsumera nu!” som att pengarna snart ska tappa sitt värde.
Ibland kan alltför svaga statliga regleringar leda till att företag tar genvägar, vilket kan orsaka miljöskador. Men detta betyder inte att mer statlig kontroll alltid är bättre. En välbalanserad strategi där ekonomisk frihet kombineras med rimliga miljöregleringar kan vara den bästa vägen framåt. Det handlar om att hitta rätt jämvikt mellan frihet och ansvar. Företag och människor bör kunna verka i en miljö som främjar innovation, men de bör också hållas ansvariga för negativa externa effekter som föroreningar.
Genom att främja innovation, skydda egendomsrätter och skapa stabila ekonomiska förutsättningar, kan vi uppnå både ekonomisk tillväxt och miljöförbättringar. Det handlar om att förstå att ekonomisk frihet inte är motsatsen till miljöskydd, utan en del av lösningen.
Artikeln bygger på författarens kapitel i Handbook of Economic Freedom (Edward Elgar, 2024).