Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Ekonomi Ledare

Theodor Tralau: Ett bra kliv mot att lösa bostadskrisen

Sänkta amorteringskrav och höjt bolånetak är bra och borgerlig politik. Men regeringen verkar inte våga ta tag i de stora problemen, som byggregler, planmonopol och hyresreglering. Det skriver Theodor Tralau.

Nya bolånereglerna är ett steg på vägen mot att lösa bostadskrisen. Foto: Claudio Bresciani/TT

För att förhindra en allt större skuldbörda hos privatpersoner introducerade Finansinspektionen 2010 ett bolånetak där man som mest fick låna 85 procent av bostadens värde. Snart följdes bolånetaket av ett amorteringskrav, som därefter utökades i ett andra steg. Amorteringskraven lyckades dämpa skuldsättningen (och bostadspriserna) något och skapade en mer hälsosam amorteringskultur där lån blev något som skulle betalas tillbaka. Men det fanns ett problem – många unga skulle nu aldrig få chansen att köpa sin egen bostad.

Enligt vissa beräkningar, bland annat från Evidensgruppen på uppdrag av Byggföretagen, kunde 85 procent av ungdomar mellan 25 till 35 inte köpa små lägenheter i medelstora städer, just på grund av amorteringskraven och bolånetaket. I kombination med ett dysfunktionellt hyressystem i svenska städer, blev det nästan omöjligt att flytta hemifrån för många unga.

Det kommer att krävas mindre startkapital för att köpa lägenhet.

Men nu ändras det. Häromdagen (17/6) presenterade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med företrädare från de andra partierna i regeringsunderlaget en promemoria om amorteringskrav och bolånetak som förväntas bli lag från 1 april nästa år. Bland förslagen finns ett avskaffande av det skärpta amorteringskravet, som infördes av regeringen S och MP i slutet av 2017.

Utöver det förväntas bolånetaket höjas från 85 till 90 procent vilket innebär att det kommer att krävas mindre startkapital för att köpa lägenhet.

Det ursprungliga amorteringskravet förblir detsamma. Bostadsägare med lån mellan 50 till 70 procent fortsätter att amortera en procent, medan kravet på två procent amortering består på lån över 70 procent.

Det är visserligen ett brott mot ett moderat vallöfte om paus för alla amorteringskrav, men trots det är reformen bra. De förändrade reglerna är inte bara viktiga för ungas möjlighet att köpa bostad på en sönderreglerad marknad, utan också för bostadsbyggandet. De ökade amorteringskraven bidrog till att byggandet blev mindre lönsamt och därför föll kraftigt.

Reformerna är alltså välkomna – men är snarare ett litet plåster än det botemedel som behövs för ett redan stort och infekterat sår.

De ökade amorteringskraven bidrog till att byggandet blev mindre lönsamt och därför föll kraftigt.

För grundproblemen återstår. Det kommunala planmonopolet, som gör att kommunen detaljstyr var nya bostäder ska byggas, begränsar hur mycket mark som tillgängliggörs för byggande.

Detaljstyrande är även de otaliga byggregler och särkrav som myndigheter och kommuner ställer upp. Det fördyrar byggandet och förhindrar både innovation och standardisering.  I en rapport av Byggföretagen från 2017 undersökte man hur många fler lägenheter som skulle kunna byggas i samma bostad när man lättade eller tog bort vissa regler, som bullerkrav på utsidan av huset, dagsljusinsläpp och full tillgänglighetsanpassning av alla lägenheter.

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Bara genom att justera dessa tre regler kunde 40 procent fler lägenheter byggas och produktionskostnaden fördelat över det ökade antalet lägenheter minskade.

Förslagen om sänkt amorteringskrav och höjt bolånetak är i grunden bra politik. Det leder till att fler personer får chansen att starta livet på ett tryggare sätt – och gör även klassresorna fler och enklare.

Men borgerligheten måste också börja ta tag i bostadspolitiken på riktigt. För nu räcker inte enbart ett plåster till. Nu krävs det riktiga reformer som lättnader av byggregler, däribland tillgänglighetskrav och dagsljusregler. Men även en förändring av kommunernas planmonopol och inte minst den skadliga hyresregleringen. Först då kan borgerligheten lösa bostadsfrågan på riktigt.