Förbud är farligare än knark

Det är ingen nyhet att narkotikabruk inte behöver förstöra ens liv. Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät visar till exempel att socioekonomiskt framgångsrika grupper i högre grad än andra har provat cannabis; det är vanligare bland högutbildade och högre tjänstemän än lågutbildade och arbetare, och vanligare bland studerande och yrkesarbetande än bland arbetslösa och sjukskrivna. Andra droger är visserligen vanligare att ha provat bland arbetslösa och sjukskrivna − men samtidigt vanligare bland högutbildade än lågutbildade.

Man kan också iaktta de levande bevisen på att man kan bruka narkotika och ändå lyckas i livet. Barack Obama rökte på när han var yngre, Bill Clinton satt i Oxford och ”inhalerade inte” och Arnold Schwarzenegger tog anabola steroider när han var kroppsbyggare. Apple-grundaren Steve Jobs skrev i sin självbiografi att erfarenheten av att ta LSD var ”en av de viktigaste sakerna i [hans] liv”, och Nobelpristagaren i kemi Kary Mullis lär till och med ha sagt att LSD hjälpte honom att göra sina upptäckter om DNA-kemi.

Kanske är risken högre att den som döms för brott börjar bruka narkotika än att den som brukar narkotika börjar begå brott?

Även om risken finns där, behöver narkotika med andra ord inte förstöra ens liv. Nyligen kom ytterligare bevis för detta i form av en studie från Göteborgs universitet. Forskare har följt 2 300 ungdomar på individnivå från sjätte klass till tvåan på gymnasiet i syfte att undersöka om berusningsdrickande eller drogbruk i tonåren fungerar som en inkörsport till tonårsbrott i stil med stöld och skadegörelse. Resultatet är slående:

− Risken för att under högstadieåren sedan gå över till ett kriminellt beteende i form av till exempel stöld eller skadegörelse var i den här studien obefintlig, säger Russell Turner, en av forskarna bakom studien.

Inte nog med att narkotika som inkörsport till sådana brott är obefintlig − det finns inte heller, enligt Turner, någon självklarhet i att den som berusat sig eller använt droger fortsätter med det:

– Av dem som använder droger är det vissa som fortsätter, men det är många som inte gör det.

Det är förstås inte konstigt. Den högstadieelev som blir full för första gången kan lika gärna finna det avskräckande som lockande. Samma gäller förstås med knark.

Det är genom att förbjuda laglydiga människor från att sälja något som staten ger de kriminella monopol.

Något som gör studien från Göteborgs universitet extra intressant är att inkörsporten verkar gå i motsatt riktning jämfört med vad man skulle kunna tro. De som redan hade begått brott när de gick i sjuan var mer benägna att dricka alkohol och använda droger senare i tonåren. Kanske är risken högre att den som döms för brott börjar bruka narkotika än att den som brukar narkotika börjar begå brott?

I så fall är det svenska systemet helt fel utformat. Att straffa personer för narkotikabruk och därmed placera dem på fel sida lagen – trots att det förmenta brott de begått inte har något annat offer än möjligen de själva – kan i själva verket vara det som inleder en negativ spiral.

I somras publicerade Kvällsposten ett uppmärksammat reportage med den kontroversiella rubriken ”Knarkande överklassen som betalar Malmös gängkrig”. Osmickrande porträtt av unga personer med bemedlade föräldrar varvades med beskrivningar av det brutala gängvåldet. Reportrarna beskrev hur de förras pengar via narkotika letade sig ned i gängmedlemmars fickor, och försökte få det att framstå som att offer för skjutningar i Malmös sämre kvarter egentligen var offer för de högre socioekonomiska skiktens livsstil.

Det är rätt självklart att de kriminella gäng som livnär sig på narkotikaförsäljning har förbudet snarare än efterfrågan att tacka för sin inkomstkälla. Det är genom att förbjuda laglydiga människor från att sälja något som staten ger de kriminella gängen monopol. Få skulle välja att köpa narkotika av dem om det fanns alternativ.

Även de unga narkotikakonsumenterna riskerar dock att falla offer för samma politik. Om risken att lagföras för brott som stöld och skadegöring ökar risken att man senare börjar bruka narkotika, är det inte otänkbart att den som lagförs för narkotikabrott blir mer benägen att fortsätta bruka narkotika.