Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Förkortad arbetstid är fel väg att gå
Förkortad arbetstid riskerar kosta mer än det smakar. I stället för att föreslå enkla lösningar borde politiken fokusera på att stärka arbetslinjen och öka tillväxten. Det skriver Adam Furustam.
Chockhöjd lön, gratis resor eller extra semester under hösten. Lösningarna som landets regioner erbjuder sjuksköterskor och läkare för att de ska hjälpa till med sommarens bemanning är många. Trots ett skriande behov av arbetskraft inom inte minst välfärden har vänstersidan inför valet använt djupa brösttoner för att sätta frågan om förkortad arbetstid på agendan. Socialdemokraterna tog i maj 2025 beslut om att inför kommande mandatperiod driva frågan samtidigt som Vänsterpartiet under en längre tid haft det som en återkommande käpphäst. Det är att göra Sverige en björntjänst.
Att införa kortare arbetstid riskerar inte enbart att försvåra en redan ansträngd situation, där schemaläggning på helger och obekväma tider blir regel snarare än undantag, utan skulle också skapa en stor samhällsekonomisk kostnad. Med en åldrande befolkning och en redan ansträngd välfärd skulle förutsättningarna för en god utbildning eller en operation i tid bli allt sämre. Att korta arbetstiden blir således ett slag mot dem som redan ligger ner.
Kostnaden för en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar beräknas på sikt att motsvara en förlust av BNP på 509 miljarder kronor per år. Det motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år. För att finansiera detta kommer skatten tvingas chockhöjas från en redan hög nivå, med konsekvensen att lönsamheten att ta ett extra pass på McDonalds eller i kassan på Ica minskar ytterligare. Med krig i vårt närområde och en osäker framtid är det inte rätt tid att medvetet sätta käppar i hjulet för landets tillväxt. Politik handlar i grunden om att välja vad som är viktigast. Att korta arbetstiden samtidigt som välfärden skriker efter folk och stora investeringar i försvar och infrastruktur står för dörren är inte rätt prioritering.
Med krig i vårt närområde och en osäker framtid är det inte rätt tid att medvetet sätta käppar i hjulet för landets tillväxt.
Sverige har redan idag en förhållandevis kort arbetstid. När hänsyn tas till förmåner såsom antalet semesterdagar samt föräldraförsäkringens omfång blir slutsatsen att Sverige, i motsats till vad som ofta görs gällande i debatten, är det land i OECD med femte lägst arbetstid. I länder med kortare arbetstid är deltidsarbete den huvudsakliga orsaken. För den som under barnens uppväxt eller på ålderns höst önskar en lugnare tillvaro finns redan idag goda förutsättningar att, med egen finansiering, jobba kortare dagar.
Det finns därutöver begränsat belägg för att en kortare arbetstid skulle medföra positiva hälsoeffekter eller öka produktiviteten hos personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Tvärtom tyder mycket på att tröskeln till ett första arbete skulle höjas i takt med stigande reala timlöner. På samma sätt som dagens regelverk för arbetskraftsinvandring slår ut kvalificerad arbetskraft som inte når upp till lönekravet – skulle en förkortad arbetstid riskera att helt utestänga den grupp med lägre erfarenhet eller språkbrister helt från arbetsmarknaden. Forskning visar dessutom att effekter i form av det upplevda välbefinnandet sannolikt finns i samband med arbetstidsförkortning från en längre arbetstid, men är svår att påvisa i samband med en förändring från 40 till 35 timmar i veckan.
Att med lagboken som murbräcka slå hål på den arbetsmarknadsmodell som under ett snart sekel skapat trygghet för såväl arbetsgivare som arbetstagare är helt enkelt inte rätt väg att gå.