Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Höstbudgeten måste handla om tillväxtkrisen
Den höga arbetslösheten och BNP siffrorna för det andra kvartalet talar klarspråk – det är kris. Regeringen har nu en sista chans att vända utvecklingen. Höstbudgeten måste fokusera på tillväxtkrisen. Det skriver Hannah Stutzinsky.
Man ska inte förvirras av Statistiska centralbyråns förlåtande rubricering om landets tillväxt. Sveriges BNP steg endast med 0,1 procent under andra kvartalet jämfört med föregående – vilket var betydligt lägre än förväntningarna.
Det finns en chans kvar för regeringen att vända utvecklingen och den går under namnet höstbudget.
De här siffrorna skulle stå och demonstrera utanför Rosenbad om de kunde föra sin egen talan. I stället kanaliseras den stagnerade ekonomin genom anställningsstopp av nyexaminerade studenter, start-ups som läggs ned och järnvägsinvesteringar som uteblir. Att inte lyckas få igång tillväxten i ett land är högst genant för en borgerlig regering men framförallt är det allvarligt för landets välståndsutveckling. Det finns en chans kvar för regeringen att vända utvecklingen och den går under namnet höstbudget.
Det är nu under högsommarens sista veckor som regeringen förhandlar inriktningen, vad som prioriteras ned och vad som stryks. Oavsett vad företrädarna för de olika partierna helst vill ta med hem från förhandlingsbordet, kommer inget av det att realiseras på ett önskvärt sätt om inte frågan om att få igång tillväxten lyser igenom på alla budgetens punkter.
Den här regeringen har gjort ett djupgående arbete för att ta reda på vad som skulle kunna behöva förändras i landet. Produktivitetskommissionen har exempelvis levererat 113 förslag i en delrapport, därtill har det kommit en utredning om tillståndsprocesser och AI kommissionen bad själva om att få lämna in sitt arbete tidigare än planerat. Det som behövs är alltså inte förslag på idéer utan exekvering, och det snabbt.
Något som produktivitetskommissionen anser centralt för att öka produktiviteten är förändrade tillståndsprocesser. Den omfattande utredning som överlämnades till klimat- och näringsdepartementet i början av året beskriver tydligt hur ett system där verksamheter utan nämnvärd miljöpåverkan kan komma till stånd betydligt snabbare än i dag. Sedan januari har dock inget hänt i frågan. Företag som vill komma igång möter alltså lika lång, omfattande och dyr process som när Stefan Löfven var statsminister. Regeringen behöver göra som med matkravet vid alkoholservering och korta ned vägen till lagstiftning för utredningen om tillståndsprocesser. Om fler företag kan få klartecken, kommer mer investeringar våga göras, fler verksamheter kommer igång, fler anställa och fler blir anställda. Det är något som skulle synas i kommande BNP siffror.
Entreprenörskap är avgörande för tillväxt.
Det är samtidigt mycket oroväckande att entreprenörskapet i Sverige tagit ett steg tillbaka. Enligt den senaste GEM undersökningen minskade andelen svenskar som är involverade i tidigt entreprenörskap från 9,2 till 8,4 procent. Därtill minskade andelen etablerade företagare samtidigt som andelen som upplevde rädsla för att misslyckas ökade. Det tyder på en negativ spiral där allt färre vågar testa sin affärside och innovationsskapandet uteblir. Om regeringen vill bevittna en starkare tillväxt under mandatperiodens sista år behöver de förstå att entreprenörskap är avgörande för tillväxt.
För ekonomin hänger ihop. En företagare som arbetar mycket får också en högre disponibel inkomst. Därmed har personen även råd att konsumera fler tjänster vilket i sin tur aktiverar fler personer i arbetskraften. Men marginalskatten i Sverige, det vill säga skatten på den sista intjänade tusenlappen, hindrar det sambandet. Sveriges marginalskatt ligger på 53 procent och är därmed en av EU:s högsta. Det är den skatten som gör att det många gånger inte är värt mödan att ta sig an ett uppdrag till eller jobba fler timmar, och den skatt som slår mot framgångsrika företagare eller den som exempelvis läst fem år på universitetet för att jobba som ingenjör.
Regeringen behöver förstå allvaret i tillväxtkrisen. Det finns en chans kvar att vända trenden men då krävs ett exekutivt ledarskap. I höstbudgeten måste tillväxten vara styrande.