Jojje Olsson om valet på Taiwan:
I väntan på nästa krig
Utblick Essä
Spänningarna med Kina står i centrum när Taiwan går till val på lördag. Men planerar Peking egentligen en attack, och skulle man verkligen klara av att invadera Taiwan? Kinaexperten och journalisten Jojje Olsson betraktar en frihetlig ö i ett fientligt hav.
Taiwans presidentval 13 januari är ett ”val mellan krig och fred”. Detta enligt flera talespersoner för Kinas myndigheter, som även uppmanat den taiwanesiska befolkningen att ”välja rätt”.
Formuleringen ”krig eller fred” användes först av Taiwans oppositionsparti Kuomintang (KMT) som vill närma sig Kina. Sedan 2016 har regeringspartiet Democratic Progressive Party (DPP) i stället fört landet i motsatt riktning, vilket Kina har straffat med upptrappade militära aktiviteter.
2022 kränkte kinesiska militärflygplan Taiwans luftförsvarszon över 1 700 gånger, vilket var dubbelt så mycket som året innan. Sedan sommaren 2022 har de korsat medianlinjen i Taiwansundet drygt 1 300 gånger, vilket tidigare bara skedde någon gång i månaden.
I fjol flög kinesiska drönare för första gången runt hela Taiwan, och 2024 inleddes med att en handfull luftballonger svävade direkt över ön. Militärfartyg siktas allt oftare just utanför den gräns på 24 sjömil som utgör Taiwans territorialvatten.
Bland andra Taiwans tidigare överbefälhavare Lee Hsi-ming varnar för dessa aktiviteter som en övning av en invasion. De tjänar till att testa såväl Kinas egna förmåga som den taiwanesiska militärens reaktion.
***
Spänningarna till trots leder DPP:s kandidat William Lai tydligt i opinionsundersökningarna. Många bedömare varnar nu för en militär reaktion från Kina om Lai vinner valet, vilket i sin tur åter väcker frågan hur stor risken är för ett krig.
Under valrörelsen har KMT påmint om William Lais smeknamn ”den gyllene sonen av taiwanesisk självständighet”. Han har tidigare även beskrivit sig själv som en arbetare för självständighet, samtidigt som Kina 2005 stiftade en lag som gör en attack nödvändig om Taiwan utropar sig självständigt.
Sedan Lai blev kandidat har han dock bedyrat att Taiwan inte behöver utropa självständighet eftersom man redan är en suverän nation med det formella namnet Republiken Kina.
Dessutom behövs stöd från tre fjärdedelar av parlamentet – där oppositionen förväntas få en majoritet – för att ersätta Republiken Kinas konstitution med en ny ”Taiwans konstitution”. Vidare måste halva väljarkåren ge sitt stöd i en nationell folkomröstning, vilket även det verkar otroligt då en majoritet av befolkningen enligt undersökningar föredrar status quo.
***
En mer realistisk risk är att ökade militära aktiviteter leder till ett misstag. De senaste två åren har Kinas militär hundratals gånger genskjutit amerikanska spaningsflygplan på ett ”riskfyllt” vis, och vid två tillfällen var det bara fem respektive tre meter från en kollision.
Zhou Bo, tidigare överste av 1:a graden i Kinas militär, beskrev nyligen i The Economist en kollision som ”nästan oundviklig”, men att Kina inte kan låta USA skada landets intressen genom att låta de amerikanska planen vara ifred.
I fjol sköt Taiwans militär för första gången ner en kinesisk drönare som svävade över ögruppen Kinmen.
Utnötningen av det mindre taiwanesiska flygvapnet har på senare år lett till flera dödsolyckor bland landets piloter som jobbar övertid för att möta de kinesiska intrången. I fjol sköt Taiwans militär för första gången ner en kinesisk drönare som svävade över ögruppen Kinmen.
Efter Joe Biden och Xi Jinpings möte i San Francisco i november har dock risken för felkalkylering minskat något. De båda sidornas militärer har nu delvis återupptagit den kommunikation som Kina helt avslutade efter att det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi besökte Taiwan sommaren 2022.
***
Andra scenarion som kan innebära en plötslig kinesisk attack mot Taiwan innefattar ”röda linjer” som en försvarsallians med USA eller taiwanesiska kärnvapen. En mer långsiktig och realistisk risk är dock Xi Jinpings ambition att gå till historien som ledaren som återförenade moderlandet.
Redan 2013 sade Xi att ”Taiwanfrågan” inte kan hänskjutas från generation till generation. I sitt nyårstal sade 2019 sade han att Kina kommer använda ”alla nödvändiga medel” för att åstadkomma detta, och sade specifikt att militära medel inte är uteslutet.
Analytiker varnar för att Kinas allt mer centraliserade ledarskap kan skapa en ekokammare där allt som går emot den högsta ledarens önskan tolkas som motstånd. Signalpolitik kan leda till att tjänstemän tar egna initiativ till mobilisering även om Xi själv inte planerar en attack.
Taiwans utrikesminister Joseph Wu menar att Kinas ”slutna” beslutsfattning gör att militären börjat gissa vad Xi önskar.
Taiwans utrikesminister Joseph Wu menar att Kinas ”slutna” beslutsfattning gör att militär och utrikesministerium börjat gissa vad Xi önskar. Detta auktoritära styre har redan gett upphov till aggressiva diplomater och sammanstötningar i Sydkinesiska havet.
Nationalistkortets tveeggade svärd märktes tydligt under Nancy Pelosis besök i Taiwan. Kinesiska internetanvändare ville skjuta ner hennes plan; många respekterade analytiker vill nu återta Taiwan även om det innebär en öppet krig med USA.
Anti-amerikansk propaganda skapar vidare intrycket av att en uppgörelse med USA om Taiwan är oundviklig. Då andra budskap censureras online och i statliga medier, riskerar sådan retorik bli en självuppfyllande profetia.
***
Skulle Kina skrida till verket och invadera Taiwan så gör man det redan nu med en stor militär överlägsenhet. Kinas armé är enligt Global Firepower två miljoner man stor jämfört med Taiwans 169 00 aktiva soldater. Antalet stridsflygplan är fem gånger så stort och militärbudgeten nästan femton gånger så stor.
Kinas flotta är nu större än USA:s räknat i antal fartyg, och man har dessutom hjälp av ballistiska robotar på sitt eget fastland för att neka amerikanska hangarfartyg tillträde i området.
Men en invasion innebär enorma logistiska utmaningar. En studie från Kinas militär gav nyligen vid handen att över 2 000 flygplan, 3 000 militärtåg, 8 000 fartyg och en miljon motorfordon krävs bara för att transportera trupper och utrustning i samband med en invasion. Då 30 miljoner ton materiel behöver lagras på östkusten försvinner överraskningsmomentet helt.
Kinas militär har inte varit i strid sedan 1979 och saknar helt erfarenhet av att koordinera olika vapenslag. 2018 varnade Kinas ledande militära tidning PLA Daily för en ”fredssjuka” farligare än rostiga vapen, som gjort trupperna för rädda eller inkompetenta för att strida. Hösten 2022 talade Kinas försvarsministerium öppet om hur bristande beredskap lett till en ”fredsförlamning”.
Xi Jinping har själv pekat ut militärens oförmåga att utföra ett modernt krig, samt befälhavarnas oförmåga att leda sina trupper och hantera oväntade situationer. Det senaste årens omfattande utrensningar av allt från försvarsminister till befälhavarna av Kinas kärnvapenstyrkor visar också att Xi inte litar på sin militär fullt ut.
***
Samtidigt rustar Taiwan upp med Ukraina i åtanke. I år förlängs värnplikten från fyra månader till ett år. Förutom toppmoderna stridsflygplan och ett eget ubåtsprogram läggs nu mer fokus på asymmetrisk krigföring med hjälp av bland annat handhållna anti-pansarvapen och smarta minor.
Ambitionen är att skapa ett ”igelkottsförsvar”, med skydd av de stormiga hav och dramatiska bergskedjor som gör Taiwan till en mardröm att attackera. I fjol inkluderades Taiwan i USA:s program Foreign Military Finance vilket innebär det första militära biståndet till landet på över 40 år. Taiwan egna militärbudget var i fjol 2,6 procent av BNP och ska växa till minst 3 procent.
Kinas storlek gör att många länder i regionen sannolikt förblir neutrala vid en attack mot Taiwan. Dock kan man inte räkna med någon militär hjälp från vare sig sin enda fördragsallierade Nordkorea, eller länder som Ryssland och Pakistan vilka man har militärt samarbete med.
Särskilt Japans inblandning skulle tippa över vågskålen till USA och Taiwans fördel.
USA har å sin sida flera fördragsallierade i västra Stilla havet, från Japan och Sydkorea i norr till Filippinerna och Australien i söder. Man har närmat sig Australien genom den nya försvarspakten Aukus samtidigt som Quad-alliansen med Indien, Japan och Australien har väckts till liv.
Särskilt Japans inblandning skulle tippa över vågskålen till USA och Taiwans fördel. Då USA har 50 000 soldater stationerade i Japan framstår landets deltagande i ett krig om Taiwan som oundvikligt.
Flera politiker, som parlamentarikern Otsuka Taku, har öppet sagt att Japan skulle strida på USA:s sida. Australiens försvarsminister Richard Marles sade så sent som denna höst att landet inte kan vara en ”passiv åskådare” om ett krig om Taiwan bryter ut.
***
Oddsen för ett illa förberett Kina att lyckas med den största amfibiska operationen sedan andra världskriget är med andra ord dåliga. Så sent som förra veckan var jag på en sluten föreläsning med en av Taiwans ledande militäranalytiker, som bedömde att kapaciteten finns där först omkring år 2035.
Det finns dock andra alternativ om Kina vill svara militärt efter Taiwans presidentval. Vid sidan av mer påträngande militärövningar kan man ta kontroll över någon av de taiwanesiska öarna som ligger närmare Kinas fastland. Ovannämnda analytiker pekade särskilt ut atollen Pratas sydväst om Taiwan; ögrupperna Kinmen och Matsu ligger bara några få kilometer från Kinas östkust.
Även en blockad är möjlig. Med terrorism eller miljöskydd som förevändning kan Kina uppge det vara nödvändigt att undersöka varje fartyg som är på väg till eller lämnar huvudön. Taiwan importerar 97 procent av sina energiråvaror. Kol och gas står för 80 procent av energiframställningen och reserverna är låga.
En blockad går snabbare, är mindre riskfylld och en mer svårbedömd handling för omvärlden. Då det amerikanska representanthusets talman Kevin McCarthy förra våren besökte Taiwan så simulerade Kinas militär vad som påminde om just en blockad mot ön under tre dagar.
***
Uppfattningen om att det kostar mer att skrida till verket än att avstå anses avgörande för att avskräcka Peking från de ovanstående militära alternativen mot Taiwan. Det handlar dock inte bara om militär avskräckning; även diplomatiska och ekonomiska kostnader ingår i Kinas kalkyl.
I en presskonferens med en grupp utländska journalister i Taipei förra månaden, underströk utrikesminister Joseph Wu vikten av besök av utländska delegationer. Närmare politiskt samarbete med andra demokratier visar att Kinas försök till isolering misslyckats, vilket gör Taiwan starkare inför Kinas påtryckningar.
Vid sidan av USA framhöll Wu även hur Japan, Kanada och Australien öppet arbetat för Taiwan inkludering i internationella sammanhang. I Europa är samarbetet särskilt nära med länder som under kalla kriget styrdes av Sovjetunionen eller inhemska kommunistpartier, och därmed har större sympati för Taiwans situation.
När Joseph Wu i november besökte Baltikum sågs han skaka hand med Tjeckiens utrikesminister, samtidigt som en litauisk europaparlamentariker lät veta hur det är lika viktigt att försvara Taiwans demokrati som Ukrainas.
Joseph Wu framhöll vid presskonferensen förra månaden även ekonomiskt samarbete som viktigt för Taiwans geopolitiska status. Det första frihandelsavtalet med USA sedan 1979 tecknades förra sommaren – Taiwan hoppas även att liknande avtal är möjligt med EU.
***
Det är fullt möjligt för länder som vill avstå militär inblandning att stödja Taiwan genom att exempelvis dela information eller stärka landets cyberförsvar. Vidare spelar sanktioner en absolut nyckelroll för att avskräcka en kinesisk attack mot Taiwan.
Peking har noterat G7 och EU:s omfattande sanktioner mot Ryssland – men vet samtidigt att det finns en viss tvekan inför sådana sanktioner mot en stor och viktig ekonomi som Kina.
Peking att det finns en viss tvekan inför sådana sanktioner mot en stor och viktig ekonomi som Kina.
Tankesmedjan Atlantic Council bedömer att sanktioner mot Kinas centralbank och landets största finansinstitutioner skulle störa omkring tre biljoner dollar i årliga flöden mellan Kina och resten av världen – ungefär lika mycket som Storbritanniens BNP.
Sanktioner mot kinesiska företag och industrier med kopplingar till landets militär försvåras av Kinas centrala roll i världens leveranskedjor inom metaller, kemikalier, elektronik. Enligt Atlantic Council står hundratals miljarder dollar i handel och miljontals jobb på spel.
Särskilt utformade sanktioner i områden där Kina är mer beroende av den demokratiska världen än vice versa framhålls som ett alternativ för att få med så många länder som möjligt på båten – låt vara att detta riskerar leda till kinesiska kontrasanktioner inom samma industrier.
***
Oavsett resultat i Taiwans presidentval är risken för en kinesisk invasion inte omedelbar. En mindre militär aktion kan dock inte uteslutas, och i takt med att motståndet för en politisk union dör ut i Taiwan växer även risken för en större kinesisk attack vid ett tillfälle då kostnaden för en sådan bedöms låg.
Mot denna bakgrund finns det mycket som Europa och Sverige kan göra för att bevara freden i Taiwansundet: Stärka handeln och de mellanstatliga kontakterna med Taiwan, trycka på för landets medverkan i internationella sammanhang och tydliggöra för Kina att sanktioner av samma snitt som de mot Ryssland väntar.
Det absolut sämsta alternativet är att inte på allvar diskutera vilka sanktioner och reaktioner som passar i vilken situation, och i stället tvingas fatta alla viktiga beslut i elfte timmen.
Omslagsfotot föreställer den kinesiska jagaren Zibo. Foto: AP