Utblick Krönika
Kattfajten om Vita huset
Katter har fått en oväntad roll i den amerikanska valrörelsen. Johan Ingerö tittade på debatten mellan Kamala Harris och Donald Trump, och konstaterar att de flesta rutinerade debattörer hade kunnat besegra de båda presidentkandidaterna.
”They are eating the cats!”
Jag betraktar mig som både relativt rutinerad och inte helt befriad från cynism, när det gäller att betrakta och bedöma politiskt debattretorik. Men jag måste erkänna att jag inte trodde att jag skulle höra just den meningen i en live-sänd och potentiellt avgörande presidentvalsdebatt.
Katter har fått en ovanligt framskjuten roll i den pågående valrörelsen. Först hemsöktes Donald Trumps medkandidat JD Vance av ett tidigare uttalande om ”barnlösa kattkvinnor” och i nattens debatt hävdade Trump att illegala invandrare stjäl och äter folks tamkatter.
Uppgifterna är, naturligtvis, obekräftade. Man kan även ifrågasätta att det skulle vara lättare för en hungrig tjuv att hitta, fånga, slakta, tillaga och äta någons katt än att helt enkelt gå in på närmaste snabbköp och stoppa lite mat innanför jackan.
Nåväl.
Inför debatten hade Donald Trump ett antal fördelar. Dels tycktes Kamala Harris smekmånad vara på upphällningen, dels visade nya siffror att väldigt många väljare efterlyser mer information om var Harris står i viktiga sakfrågor – ett problem som förvärras av hennes många positionsförflyttningar genom åren.
Trump leder dessutom över Harris i förtroende vad gäller ekonomin, invandringen och hanteringen av Mellanöstern. Hans uppdrag i natt var alltså okomplicerat: hamra in argumenten på de policyområden där han redan har övertaget och i övrigt definiera Harris som både radikal och inkompetent.
Harris uppdrag var något mer invecklat: dels försvara den administration som hon själv är med och leder, dels visa hur hon vill bygga vidare på det hon redan har gjort och slutligen att övertyga väljarna om att hon (numera/igen) är en sansad mittenpolitiker som vill fokusera på jobb och tillväxt snarare än på att garantera rätten för könsbekräftande kirurgi för fängelsekunder och illegala invandrare.
Trump lät som någon som hänger vid en bardisk kvart i tre, efter att frugan stuckit, firman kraschat och ungarna sagt upp bekantskapen.
Utifrån den uppdragsbilden var Harris något mer framgångsrik. Inte så mycket för att hon var övertygande som för att Trump var ofokuserad och svamlig. Harris retade honom genom att hävda att folk inte längre orkar stanna kvar under hans valmöten. Trump hade kunnat kontra det med att säga ”de kanske var tvungna att springa till sina extrajobb som de tvingats skaffa efter att du och Joe Biden femdubblade inflationen” eller något liknande. I stället svalde han det övertydliga betet och började tjata om hur stor publik han har och att det är hon som inte lyckas locka åhörare till sina möten.
Däromkring låg nivån. Vilket är synd, eftersom det trots allt framfördes relevanta argument. Harris ställde befogade frågor om Trumps agerande i samband med stormningen av kongressen efter förra valet. Trump ifrågasatte varför snart sagt varenda oroshärd i världen har blivit betydligt värre under Bidens och Harris ledarskap. Men alla sådana poänger drunknade i röriga rants och rosa rök.
Harris lät som någon som velat köpa en Paulo Coelho-roman men insett att den var för tjock och i stället köpt kylskåpsmagneter med de mest kända citaten.
Trump lät som någon som hänger vid en bardisk kvart i tre, efter att frugan stuckit, firman kraschat och ungarna sagt upp bekantskapen. Harris lät som någon som velat köpa en Paulo Coelho-roman men insett att den var för tjock och i stället valt en uppsättning kylskåpsmagneter med de mest kända citaten.
Det är i skrivande stund oklart om debatten blir den enda mellan de två kandidaterna. Det hade behövts fler. Men det är samtidigt svårt att längta efter mer av det vi såg i natt. De flesta rutinerade debattörer hade kunnat besegra både Harris och Trump samtidigt, utan att bli svettig.
Om det blir fler, så hoppas jag att de handlar mer om USA:s ekonomi och säkerhetspolitik och mindre om katter.