Ekonomi Krönika
Kommunala chokladbollar ger färre kaféer
När småföretagare kämpar med lönsamheten är det inte rimligt att kommuner konkurrerar med verksamheter som sköts lika bra privat, skriver Hugo Burén.
När Företagarna, Swedbank och Sparbankernas riksförbund nyligen släppte sin undersökning Småföretagsbarometern för 2023 var läsningen bitvis dyster. Enkätundersökningen, som tar reda på hur svenska småföretagare uppfattar den rådande konjunkturen och vad de tror om framtiden, visade på en rad negativa trender. Något värt att ta på allvar, då gruppen småföretagare motsvarar 40 procent av hela näringslivets bidrag till BNP.
För de tillfrågade företagen minskar orderingången samtidigt som kostnaderna ökar. Hela tiden krymper företagens möjligheter att skapa buffert för framtiden, då pengarna behövs här och nu istället. Till och med i en utsträckning som inneburit att allt fler företagare tagit av sina privata besparingar, allt eftersom lönsamheten har dalat.
Kommuner bör i första hand fokusera på dess kärnuppdrag.
Vad kan politiken då göra för att underlätta småföretagens situation?
En bra början skulle kunna vara om landets kommuner slutade konkurrera med enskilda företagare.
Kommunen bör i första hand fokusera på dess kärnuppdrag, i det ingår inte kommunala kaféer, restauranger, campingplatser och gym. Det är näringsverksamhet som både är lönsam på egen hand – och som i stor utsträckning redan bedrivs av enskilda lokala företagare. Däremot är det inte helt ovanligt att kommuner bedriver just den typen av verksamheter.
I vissa fall har kommunen rätt att driva näringsverksamhet, i vissa fall inte. Enligt kommunallagen har kommuner rätt att bedriva verksamhet som anses vara av allmänt intresse. Men alldeles oavsett det juridiska bör landets kommuner fundera på vad kommunal konkurrens gör med det lokala företagsklimatet – helt enkelt om det är lämpligt.
Kommunen kan sätta ett pris de privata aktörerna inte klarar av.
I rapporten “Osund kommunal konkurrens” från Svenskt Näringsliv, Almega, Visita och Almega Tjänsteföretagen har man lyft fram de vanligaste branscherna där kommunal konkurrens försvårar verksamheten för enskilda företagare. I rapporten lyfter man att 154 företagare i 85 kommuner har uppgett att kommunen driver egen restaurangverksamhet i direkt konkurrens med privata företag. Det kan handla om att kommunen driver en lunchrestaurang som riktar sig till allmänheten – i värsta fall till ett pris som de privata aktörerna inte har råd att erbjuda.
En annan bransch man lyfter fram är gymbranschen. Där har 132 företagare i 68 olika kommuner upplevt att kommunen bedriver en konkurrerande verksamhet. Det kan handla om gym som ligger i anslutning till ett badhus, eller som verkar i helt egna lokaler. De kommunala gymmen har då lett till att det totala antalet gym som finns på orten har minskat.
Även kommunens kaféer är ett problem för det lokala företagandet. 89 företagare i 54 olika kommuner har nämnt just kaféverksamheten som försvårande för dem själva. Likt för restaurangbranschen kan prissättningen vara särskilt svår att möta för en privat aktör. Den kommunala chokladbollen må vara billig, men den leder till att färre kaféer på orten har chans att vara livskraftiga.
***
Ett annat fall där aktörer reagerat på kommunens inblandning i det lokala näringslivet var när Skoopi, Småföretagarna, Coompanion och Nyföretagarcentrum genomförde en upplysningskampanj gentemot de kommunala second hand butikerna. Även de menar på att man bör beakta kommunens näringsverksamhet utifrån lämpligheten, inte bara den legala aspekten.
Riskerna som följer med denna typ av kommunal näringsverksamhet är att företag och företagare får allt svårare att klara sin vardag, samtidigt som incitamenten att utveckla verksamheten minskar. Det blir en onödig pålaga i en tid som redan är kämpig. För kommuninvånare eller besökare innebär det sämre tillgång till restauranger, kaféer och gym.