Lovisa Lanryd: Tro inte att kommunen gör det bättre

“Kan det inte bara komma fram ett förslag som stoppar detta omedelbart, så lovar vi att jobba jättesnabbt i riksdagen.”

Magdalena Andersson var tydlig: att gängkriminella driver HVB-hem måste stoppas. Jag håller med henne. Men problemen på HVB-hem, LSS-boenden och exempelvis fritidsgårdar, alla till för att stötta personer som av ena eller andra anledningen lever i utkanten av samhället, är större än så.

Socialdemokraternas egen ABF-skandal visar tydligt detta. Botkyrkas fritidsgårdar, drivna av ABF, togs över av gängkriminella. Kommunens utredning visade att personer med allvarliga domar i brottmål anställdes för att arbeta med barn. Narkotika hade upptäckts, allvarliga våldsdåd förekommit och personer som bar skottsäkra västar tilläts vistas i verksamheten och spelade pingis bland vanliga ungdomar. Flera händelser som, visade utredningen, underlåtits att inrapporteras av ledningen.

Socialdemokraterna tror att bara kommunen tar över ansvaret kan man förhindra det, som rörelsen själv inte lyckas förhindra. Det är naivt.

Narkotika göms av personal i LSS-boendes lägenheter. Gängkriminella styr verksamheten på HVB-hemmen.

Samma typ av problem som återfanns på Botkyrkas fritidsgårdar rapporteras kring HVB-hem samt LSS-boenden. Narkotika göms av personal i LSS-boendes lägenheter. Gängkriminella styr verksamheten på HVB-hemmen. Polisen har, i en kartläggning av Statens institutionsstyrelses (SiS) boenden och HVB-hemmen, pekat ut flera HVB-hem som de misstänker drivs av organiserad och släktbaserad brottslighet.

Att gängkriminaliteten och välfärdsbrottsligheten sprider sig gör sannerligen ont i magen. Personer på LSS-boenden utnyttjas av kriminella. Barn som är särskilt sårbara för rekrytering till gängen vistas i samma lokaler som kriminella, vapen och narkotika. En ung flicka med ett självskadebeteende får sin vård och rehabilitering på HVB-hemmet slagen i spillror av den hotfulla miljö som tillåts. I värsta fall rekryteras även hon till kriminaliteten för snabba pengar. Det är bara en påse, vi kan släppa ut dig på ett villkor, du får ta med påsen och lämna den i den här korsningen. 

***

För att komma till bukt med problemen presenterade Socialdemokraterna i slutet av sommaren ett förslag om att endast kommuner ska få bedriva HVB-hem. Förslaget försvann lite i all debatt om ett annat S-märkt förslag, ”gäng-pamfletten”, som skulle skickas ut till alla föräldrar i Sverige. Föga förvånande låter Socialdemokraterna ofta likadant vad gäller LSS-boenden, ja nästan resten av hela välfärden. Den demokratiska kontrollen ska tas tillbaka. 

Enligt förslaget ska HVB-hemmen kommunaliseras och sedan delas in i olika säkerhetsklasser beroende på ungdomarnas riskprofil, något som Socialdemokraterna även tidigare föreslagit. De utökade befogenheterna som skulle komma med en kommunalisering handlar om möjligheten för personalen att genomsöka rum, samt restriktioner för elektronisk kommunikation och vistelse utanför hemmen. Det Socialdemokraterna missat är att regeringen i januari tillsatt en utredning om att nivåstrukturera och införa nya befogenheter på HVB-hemmen. Så det enda politiska förslaget som är nytt är egentligen kommunaliseringen.

I Sverige finns i dag över 800 HVB-hem, 82 procent av dem drivs av privata utförare, vilket inte är konstigt då HVB-hemmen utvecklats från familjehemmen. Med andra ord är en kommunalisering av HVB-hemmen inte en liten reform – och förtjänar därför långt mer en debatt än det platta förslaget om pamfletten. 

En väsentlig skillnad mellan kommunen och privata utförare är att alla platser på privat drivna HVB-hem behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kommunala HVB-hem är inte tillståndspliktiga. Det är i sig inte unikt, skolor startas om kommunen vill, men ska en friskola startas gäller andra regler. Dock påverkar det erfarenheten av att driva hemmen. Föreståndare på privat drivna HVB-hem har i snitt varit föreståndare i åtta år om de också är delägare, och närmare fem år i de fall de inte är delägare. Inom kommunala HVB-hem är motsvarande siffra för föreståndare drygt tre år. 

Trots kraven har alltså polisen pekat ut särskilt 18 HVB-hem med kopplingar till ekonomisk brottslighet och gängkriminalitet. Men det Socialdemokraterna underlåter sig att diskutera är att det finns långt många fler oseriösa aktörer. Det passar inte in i narrativet. Gemensamt för dessa är dock inte driftsformen. 

***

Av polisens rapport finner man en mer nyanserad, och därmed allvarligare, lägesbild. Inte bara har den privata marknaden för HVB-hem sannolikt infiltrerats av kriminalitet. Det har även skett i kommunala boenden och statliga SiS-hem. Trots att SiS-hem har en högre säkerhetsnivå med låsta avdelningar, så återfinns tre statliga SiS-hem bland de fem vårdhem där flest rymningar sker. Medelvärdet på den olovliga frånvaron, rymningarna, är dessutom längre på SiS än HVB-hemmen, 17, respektive sju dagar. Av 2 865 rymningar från SiS- och HVB-hem har 60 procent misstänkts för nya brott under rymmningstiden. Och då snackar vi inte om snatteri utan om grova vapenbrott, hantering explosiva varor, till och med handlingar kopplade till mord. 

När det kommer till LSS-boenden är situationen precis lika allvarlig, men från ett annat perspektiv. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskning av LSS-boenden under 2023 fann allvarliga brister i 80 av 90 granskade gruppbostäder. Bland annat rapporterades om olaga tvång, avlyssning och kollektiva begränsningar. 

Det IVO:s rapport visar är alltså att problem i högsta grad förekommer på LSS-boenden med kommunala huvudmän.

I urvalet var 70 av de granskade 90 gruppbostäderna drivna av kommunerna. Det IVO:s rapport visar är alltså att problem i högsta grad förekommer på LSS-boenden med kommunala huvudmän. 

Kommuner i Sverige har ett stort ansvar för att tillhandahålla kvalitativa boenden för personer med särskilda behov, såsom HVB-hem och LSS-boenden. Trots goda intentioner och omfattande regelverk, misslyckas man. Precis som Statens Institutionsstyrelse, SiS, helt misslyckats med sitt uppdrag. 

Det leder oss tillbaka till Socialdemokraternas förslag om kommunalisering av alla HVB-hem. Vad är det egentligen som talar för att kommunen är bättre på att bedriva vårdhem än privata aktörer? Letar man i Polisens och IVO:s granskningar är bevisen nästan obefintliga. Problemen tycks tvärtom vara betydligt mer omfattande där än vad Socialdemokraterna låter påskina. 

***

Borås. 2024. Två HVB-hem stängs efter narkotikafynd. De två boendena i Borås som läggs ned är dels en familjecentral och dels ett HVB-hem för ungdomar i övre tonåren. Hemmen tillhör ett kommunalt bolag, Gryning vård, som ägs av kommunerna i Västra Götaland.

“Att återkalla ett tillstånd är vårt skarpaste och mest ingripande verktyg. Vi använder det bara när det är fara för liv och hälsa för dem som vistas där”, säger IVO:s enhetschef Anna Karin Nyqvist till DN,

I beslutet från tillsynsmyndigheten IVO står att personal på boendet redan den 20 september i år hittade misstänkt narkotika i verksamhetens tvättstuga. Det fyndet lämnades då till polisen. Eftersom den gripne mannen också hade koppling till ett annat av det kommunala bolagets boenden i Borås gjordes husrannsakan även där. Polisen hittade då överblivna narkotikaklassade läkemedel som inte återlämnats enligt reglerna, och även detta hem stängdes illa kvickt av IVO. Mannen innehade en chefsbefattning och misstänkts för grov brottslighet. 

I Marks kommun har en man bott 16 år på ett LSS-boende utan att själv kunna ta sig ut från sin lägenhet.

Men problemen slutar inte där. Även Marks kommun, lite söder om Borås, kritiseras av IVO då en man har bott 16 år på ett LSS-boende utan att själv kunna ta sig ut från sin lägenhet. Föreställ er att vara inlåst i 16 år. Enligt IVO:s rapport hade en person som jobbat på boendet i ett års tid försökt få bort begränsningarna utan att lyckas. När det inte gick, och situationen uppdagades, valde kommunen att ordna en annan plats åt mannen.

På frågan hur mannen har kunnat ha det så här i 16 år, svarar Sarah Dunér, verksamhetschef på socialförvaltningen till GP: “Det är en mycket bra fråga och den frågan ställer jag mig också. Vi har gjort fel, men nu känns det bra att kunna erbjuda ett annat alternativ. Vi ska inte ha begränsningsåtgärder för någon när det gäller en insats som LSS.”

Jag undrar om mannen och hans närstående känner samma förtroende för kommunens nya placering. 

Är Borås och Mark ensamma bland Sveriges kommuner om att ha denna typ av problem? Svaret på den frågan, efter att ha läst IVO:s granskningar och Polisens rapport, är ett rungande nej. 

***

En av de största utmaningarna för HVB-hem, SiS och LSS är bristen på personal. Många kommuner rapporterar att de har svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal, vilket leder till underbemanning och hög arbetsbelastning för de anställda. Att kommuner skulle vara bättre på att hitta kvalificerad arbetskraft är svårt att tro, chefen i Borås gömde trots allt narkotika i tvättstugan som kommunalt anställd. 

Magdalena Andersson har rätt i att ingen gängkriminell ska anställas för att vårda och rehabilitera (om det ens går) de unga som redan befinner sig i eller har en särskild sårbarhet för att dras in i gängkriminalitet. Men tron att vi, bara för att boendena drivs i kommunal regi, skulle komma ur detta beklämda läge är att ha en övertro till det offentliga. Därför är det konstigt att förslaget mötte nästintill ingen kritik. Ingen nyansering. 

Någonstans verkar det fortfarande tas för givet att kommunen och staten är bra på saker. Det finns tyvärr gott om bevis för motsatsen.