Samhälle Åsikt
Låt inte symbolfrågorna förstöra skolan
Den svenska skolan har gott om problem som behöver lösningar. Ändå trillar debatten gång på gång ner i symbolfrågor, politisk positionering och överbudspolitik. Det skriver Linda Öholm, vice vd på Internationella Engelska Skolan.
Inför valåret 2026 domineras debatten om svensk skola av symbolfrågor som riskerar att försvaga både undervisningen och lärarnas villkor. I stället för att diskutera vad som faktiskt sker i korridorer och klassrum, handlar debatten om associationsformer och en vilja att begränsa olika pedagogiska arbetssätt. Det är ett farligt fokus: Sverige har inte råd att distraheras av politisk positionering när skolans verkliga utmaning är undervisningens kvalitet, tryggheten och elevernas mående.
Trygghet, struktur och studiero är grunden för allt lärande. När Barbara Bergström grundade IES 1993 byggde hon på just den övertygelsen: att tydliga regler, höga förväntningar och respekt mellan elever och lärare frigör varje barns potential, oavsett bakgrund. Det är ett etos som 32 år senare fortfarande är helt avgörande.
Efter över tre decennier av verksamhet som utgör ett tydligt alternativ till flumpedagogik, bekräftas nu kritiken av skolminister Lotta Edholm – som med anledning av Riksrevisionens kritik mot Skolverket konstaterar att “det är en orimlig utveckling som egentligen pågått sedan 30 år”. En välkommen insikt.
I stället för att diskutera vad som faktiskt sker i klassrummen, handlar debatten om associationsformer och en vilja att begränsa olika pedagogiska arbetssätt.
I dag har runt 30 000 elever och deras vårdnadshavare aktivt valt IES. Förtroendet bygger på att vi år efter år levererar på vårt löfte.
Den nyligen hett omdebatterade oron för elevers svenskkunskaper är befogad sett till att var fjärde elev inte når en nivå i grundläggande läsförståelse som behövs för vidare studier enligt PISA-mätningarna. Samtidigt visar våra elevers resultat tydligt att den oron är obefogad hos oss.
Elever på IES presterar i genomsnitt högre resultat i såväl svenska som engelska på nationella prov jämfört med rikssnittet, och långt fler blir behöriga till gymnasiet.
Med detta fina kvitto är politiska förslag om att begränsa undervisning på engelska till 25 procent eller ta bort vårt undantag för att anställa internationella lärare svåra att förstå. Sådana regler riskerar att straffa de elever och skolor som i dag lyckas väl – utan att lösa något verkligt problem.
Och problem finns det gott om.
Sverige lider av akut lärarbrist, och prognoserna från både fack och arbetsgivare visar att någon lösning inte finns i sikte.
Ändå utmålas kvalificerade lärare från andra länder, som våra kanadensiska mattelärare, nu som allvarliga hot. Vi frågar oss, mot vad? Regeringen själva underkänner i många delar den svenska lärarutbildningens kvalitet. Varför skulle vi i det läget stänga dörren för erfarna och ämneskunniga lärare från andra länder? Luften i debatten vibrerar av protektionismens locktoner och populism.
Regeringen själva underkänner i många delar lärarutbildningens kvalitet. Varför skulle vi i då stänga dörren för erfarna lärare från andra länder?
IES vill fortsätta att erbjuda tvåspråkig undervisning i en internationell miljö där elevernas kunskapsinhämtning är fokus. IES följer naturligtvis lagar och läroplaner, men erbjuder också en unik utbildning och skolmiljö. Låt mig försöka måla en bild: Vi använder oss av hälsningsrutinen ”Meet and Greet” varje morgon för att välkomna varje elev och markera övergången till skoldagen, där nu skolans och elevernas överenskomna Code of Conduct råder. I våra skolor råder exempelvis sedan länge mobilförbud och de bemannade skolbibliotek som sedan 1 juli 2025 enligt lag ska finnas på alla skolor, fanns redan inom IES. En annan del av vad vi anser är en ordnad skolmiljö är att skolans lärare och annan personal tilltalas med respekt och vid efternamn. Men det handlar också om mindre penseldrag, som att alla vårdnadshavare löpande får Sunshine Calls från skolan som lyfter fram något positivt som eleven har gjort i närtid, ett framsteg eller en god karaktärsegenskap eleven har uppvisat.
När vi samlas för att sjunga om kommande blomstertid, är det i vilken utsträckning eleverna faktiskt tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna navigera i samhället och lyckas med framtida studier eller arbetsliv, som visar om skolan fullgjort sitt uppdrag. Det är jag trygg i att IES gör.
Är då allting perfekt inom Internationella Engelska Skolan? Givetvis inte. Vi strävar alltid efter att förbättra oss. Vårt interna kvalitetsteam genomför omfattande granskningar – med hundratals lektionsbesök varje år – för att ge lärare och annan skolpersonal det stöd och de verktyg de behöver. Att våra 47 skolor lär av varandra – och andra välfungerande skolor – om vad som fungerar och inte är en avgörande del av vårt utvecklingsarbete.
Elevers och vårdnadshavares valfrihet, inbegripet att också kunna välja bort vad som inte fungerar, är själva grunden för vår och andra skolhuvudmäns ständiga utveckling. Utan alternativ riskerar den att stagnera.
Inom kort väntar viktiga utredningar om bland annat säkerhet, elevhälsa och nya läroplaner. Att den gedigna betygsutredningen som presenterades i våras går från pappersprodukt till verklighet välkomnas av oss. Nära förestående finns alltså goda möjligheter att förbättra förutsättningarna för såväl lärare som elever, att lyfta kvaliteten och sätta upp tydliga bedömningskriterier för alla oss huvudmän inom skolan.
Samtidigt måste denna reformering av svensk skolan genomföras med största respekt för familjers valfrihet och det arbete som varje dag utförs av lärare och övrig skolpersonal. Varje, och tillåt mig vara extra tydlig här: vartenda ett, politiskt beslut som påverkar skolan bör vägas mot om och hur det leder till att fler elever mår bra i skolan och lyckas nå kunskapsmålen.
Låt oss hjälpas åt att flytta fokus från dagens politiska positionering och överbudspolitik, till att gemensamt driva utvecklingen mot en svensk skola i absolut världsklass. Det är jag fullt och fast övertygad om att många väljare önskar, oavsett var under mandatperioden vi befinner oss.