Mathias Sundin om framtidens Sverige – del 2:
Med ett överflöd av energi kan vi öka välståndet
Idéer Essä
Ett överflöd av ren, billig och pålitlig energi ökar både välståndet i sig, och leder till innovationer som förbättrar världen. Med sol-, vind- och kärnkraft kan Sverige leda vägen, precis som vi gjorde vid framväxten av internet, skriver Mathias Sundin.
Likt en osalig ande svävar jag, likt så många pappor, fram och släcker lamporna efter att familjen lämnat ett rum. Vad ska jag göra när vi i stället badar i ett överflöd av billig och ren energi? Det är nämligen visionen Sverige borde jobba efter:
Ett överflöd av superbillig, ren energi. Ett samhälle där tillgången på energi inte är en begränsning.
Energi in, välstånd ut, som Joakim Broman skriver i Timbros bok Grön kapitalism (2022). Om energin är dyr och smutsig kan vi använda mindre av den, vilket således skapar mindre välstånd.
I boken Where Is My Flying Car? (2022) visar författaren J. Storrs Hall att brist på billig energi bromsar innovation och teknikutveckling. Flygande bilar kräver stora mängder energi för att kunna lyfta och flyga, och om energipriserna är höga kan det bli dyrt att driva och underhålla sådana fordon. Sedan 1950-talet har tekniker som kräver mindre energi utvecklats snabbare än de som kräver mycket energi, menar han. Exempelvis har vi sett stora och snabba framsteg inom IT-området och bioteknik. Medan exempelvis supersoniska passagerarflygplan har gått bakåt i utveckling. Concorden lades ner 2003.
Kanske känner du att behovet av en bil som kan flyga i över 1 200 kilometer i timmen inte är akut? Det är förstås ett extremt exempel, men ett mer vardagsnära exempel är det vi upplever nu i Sverige. Dyrare elräkningar gör att vi inte kan använda dessa pengar till annat, vilket bromsar tillväxt och just välstånd.
En stabil tillgång till superbillig, ren energi skulle bli en plattform som vi kan bygga på. Precis som internet gav oss en våg av mänsklig kreativitet, kan vi inte ens föreställa oss allt som vi kommer skapa med ett överflöd av energi. Några saker går emellertid att föreställa sig. Som att lägga ner eluppvärmda slingor i gator och på vägar. Det skulle spara snöröjning, minska benbrott och vara rätt mysigt mörka vinterdagar. Avsaltning av havsvatten är en mycket energiintensiv process, och förekommer därför på förhållandevis få platser. Med större tillgång till energi skulle det bli vanligare och kunna tillgängliggöra stora mängder sötvatten.
Nåväl, hur kommer vi dit? Och vad kan politikerna göra för att möjliggöra det?
***
Vi börjar med det redan har, som vi borde ha mer av: kärnkraft. En koldioxidfri, stabil elproduktion. Tyvärr har den också en del problem. Över tid har den inte blivit billigare, utan dyrare. Det är inte så konstigt. En högst osäker framtid för tekniken, höga och varierande säkerhetskrav, tankeförbud och relativt få nya kärnkraftverk har gjort innovation och systematisering svårt.
Sveriges bidrag till energisystemet och klimatet skulle kunna vara att göra kärnkraften billigare. Det som ofta pekas ut som fördyrande är säkerhetsföreskrifterna. Men enligt ett forskningspaper från MIT är det bara en mindre del av förklaringen. En fördyrande faktor är att för lite av processen sker i en fabrik. Det är svårt att uppnå Wrights lag med sådant som inte byggs i en systematisk process. I en sådan minskar kostnaden med cirka 20 procent för varje dubbling av den totala produktionen. En lösning är således att nå serietillverkning av så mycket som möjligt i ett kärnkraftverk. Det är också en central del i små modulära reaktorer, SMR.
Sveriges bidrag till energisystemet och klimatet skulle kunna vara att göra kärnkraften billigare.
Svensk politik rör sig framåt en utredning i taget. En utredning som borde tillsättas är en med det breda mandatet att djupanalysera kostnaderna för ny kärnkraft och föreslå förändringar som kan minska dem. Att möjliggöra för SMR och produktion av SMR borde hamna högt på listan. Kan Sverige bli ett land där kärnkraft kan byggas och drivas säkert och billigt har vi gjort en rejäl tjänst både till oss själva och övriga världen. Vi har gjort det förr. Under kärnkraftsutbyggnaden på 1970- och 80-talen byggdes 10 reaktorer på ungefär tio år. Räknat per invånare är det en av världens snabbaste omställningar till fossilfri energi.
Men oavsett hur framgångsrikt det arbetet blir kommer el från kärnkraft inte kunna bli lika billig som den från vind och framförallt sol. Redan 2020 slog Internationella energirådet, IEA, fast att solel då var den billigaste elen i mänsklighetens historia. Sedan dess har den blivit ännu billigare och kommer att sjunka i pris ytterligare. (Naturligtvis kommer den inte bli lika billig i Sverige som i soliga länder.) Till skillnad från kärnkraft lyder sol- och vindel under Wrights lag. Ju fler solpaneler, vindkraftverk och installationer som görs, desto billigare blir de. Historiskt har varje dubbling av den totala solpanelsproduktionen minskat kostnaden med 28 procent. För landsbaserad vindkraft är siffran 14 procent. Som bekant har även el från sol och vind en del problem: Moln och vindstilla väder. En annan teknik med sjunkande kostnad reducerar det problemet: Batterier. Kostnaden för dessa minskar med 18 procent per dubbling och därför börjar vi se enorma batteriparker växa fram i Australien, Kalifornien och nu även i Sverige. Likaså ökar försäljningen av hembatterier exponentiellt.
Det ger möjligheten att bygga energigemenskaper. Elproduktion från sol och vind, lagring i små och stora batterier. Dessa små lokala nät kan sedan kopplas ihop med andra små nät, vilket är lagligt inom EU sedan förra året. Över tid kan det decentraliserade nätet vara mer inriktat på hushåll och det befintliga på industri och företag. Lagringen delar man med sig av beroende på var det finns behov och hur produktionen ser ut. Det är här magin skapas och vi kan använda de kunskaper vi bland annat lärt oss genom att driva internet. Enligt internetpionjären Jonas Birgersson kan vi få all hushållsel vi behöver till ett lågt fast pris (ett projekt jag själv är med i). Samma sak som han utlovade – och levererade – på 1990-talet, fast då gällde det tillgång till internet.
Ett sådant decentraliserat nät av smånät, med samma sorts uppbyggnad som internet, skulle också göra elsystemet mer robust. Vid krig eller annan katastrof är ett decentraliserat nät svårare att slå ut, då det inte finns ett fåtal stora produktionsplatser, utan tusentals. Med lokal elproduktion och lagring kan det i alla fall finnas energi för det mest nödvändiga. Det är stor skillnad på lite och ingen el alls.
Det är lätt att förstå att vindkraftsparker möter lokalt motstånd. Nackdelarna är uppenbara, men det är inte fördelarna. Men i ett nytt elnät skulle den lokala produktionen bidra till att minska de lokala energikostnaderna, vilket säkert kan minska motståndet mot både lokala vind- och solkraftsparker.
På 1990-talet betalade man telefonsamtal per minut. Samma nät och taxa användes för att koppla upp sig mot internet. Det man fick för pengarna var ett långsamt internet där det inte gick att strömma ljud och video eller ladda upp eller ner stora filer. Internet behövde en egen infrastruktur, vilket skapades genom en snabb utbyggnad av bredband.
Detta bidrog till att göra Sverige till ett ledande internetland med globala framgångar, som Skype, Spotify, Klarna, Truecaller, Minecraft och flera andra.
***
En del av framgången kan spåras ännu längre tillbaka, till telefonen. Det är ingen naturlag att Sverige blev världsledande inom telefoni. Det var för att Stockholm blev först i världen med för många telefonlinjer.
1885 hade Stockholm 5 000 telefoner och behovet av bättre växlar blev tydligt. Dessa utvecklades av L. M. Ericsson. Där lades grunden för ett multinationellt svenskt företag och över hundra år av svenska framgångar inom telefoni och telekom.
Att vara tidig innebär att man är först med att stöta på problem och möjligheter. Kring dessa kan enorma och långsiktiga framgångar byggas.
Att vara tidig innebär att man är först med att stöta på problem och möjligheter.
Precis som telefonnätet började elnätet byggas i slutet på 1800-talet, och har än idag samma grundläggande arkitektur. Elnätet måste hela tiden hållas stabilt. Den el som produceras måste samtidigt användas. Det gamla elnätets svagheter kan lösas i ett nytt elnät, samtidigt som vi fortsätter nyttja det gamla elnätets fördelar.
Nu har Sverige chansen.
Övergången till nätverkssamhället förändrade Sverige och världen. En minst lika stor förändring kommer med övergången till energisamhället. Vi kan i dag inte ens gissa det mesta av allt det nya som kommer byggas i ett samhälle där el inte längre är en dyr bristvara. Men precis som nätverksamhället skapade en ny ekonomi och gigantiska företag, kommer samma sak ske i energisamhället. Ett Microsoft fast för el, ett Google fast för el, ett Amazon fast för el. De kommer såklart göra helt andra saker än Microsoft, Google och Amazon, men de kommer ha samma ekonomiska och samhälleliga påverkan.
Att Stockholm blev första i världen med 5 000 telefoner i slutet på 1800-talet lade grunden för över hundra år av välstånd. Om Sverige blir först i världen med 5 000 hushåll anslutna i ett nytt elnät, samtidigt som vi bidrar till att göra kärnkraften billigare, kan vi lägga grunden för en ännu större välståndsökning och en mängd nya innovationer.
Omslagsbild: fotografi genererat av Midjourney.