Samhälle Åsikt
Medierna är ointresserade av vårdens effektivitet
I medierapporteringen om sjukvårdens ekonomi dominerar berättelserna om resursbrist. Men tanken att befintliga resurser skulle kunna användas bättre lyser i allmänhet med sin frånvaro. Det konstaterar Mats Olin apropå en ny granskning från Näringslivets medieinstitut.
Man skulle kunna tro att problematisering av ”vinster i vårdföretag” dominerar mediernas rapportering om ekonomiska frågor i vården, i linje med att ”vinster i skolföretag” är en vanlig problemformulering när det handlar om rapportering om ekonomin i skolan. Så är det inte, visar en ny undersökning från Näringslivets medieinstitut. I vården är det faktum att företag måste vara lönsamma för att överleva högst normalt för journalistiken, verkar det som.
Det dominerande ekonomiska perspektivet när stora nyhetsmedier rapporterar om vården är i stället att vården i stort saknar resurser, och borde tillföras mer pengar från regionerna och av staten.
Inte någon gång i de undersökta publiceringarna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio från 2024 förekommer idén att förbjuda vinster i vårdföretag, som en lösning på resurs- eller kvalitetsbrister. Det kan tyckas självklart, men det är ju uppenbarligen inte självklart på skolans område.
Undantaget är en artikel som Dagens Nyheter publicerade i januari 2025 där även vinster i vårdföretag ifrågasattes. Vad journalisten Anna Gustavsson inte berättade för sina läsare var att hennes källa har lång bakgrund som politiker i norska Arbeiderpartiet.
Frågorna om vårdens styrning och effektivitet borde intressera nyhetsmedierna kan man tycka.
Näringslivets medieinstitut har undersökt hur resursbristen ramas in i journalistiken, och vilken beskrivning av problem och lösningar är vanligast. Handlar det till exempel om att mer pengar måste tillföras eller handlar det om att resurserna måste användas på ett effektivare sätt?
Frågorna om vårdens styrning och effektivitet borde intressera nyhetsmedierna kan man tycka, eftersom vården – inklusive vårdens ekonomi – återkommande är en av medborgarnas viktigaste frågor och ett ämne som normalt ges mycket stor uppmärksamhet. Så hur ser nyhetsmediernas bevakning av ekonomiska frågor i vården ut i stort?
Det visar sig att ”mer pengar behövs”-perspektivet dominerar, vilket för en luttrad mediekonsument kanske inte förvånar.
När Dagens Nyheter i tolv artiklar belyser olika aspekter av resursbrist inom vården är utgångspunkten i artiklarna huvudsakligen en redan pressad ekonomi som behöver tillskott.
Men nyheter som handlar om hur sjukvården måste hushålla bättre med resurserna är inte lika intressanta, visar NMI-rapporten. Ett aktuellt exempel är när regeringen i januari gav ett nytt uppdrag till Ekonomistyrningsverket, som ska granska regionernas ekonomi:
Myndigheten ska bland annat publicera en fördjupad granskning av utvecklingen av regionernas administration och vilken påverkan det har på verksamheternas effektivitet.
Regiongranskningsfunktionen följer efter att regeringen inrättat en ”effektivitetsdelegation” som ska dela ut ekonomiskt stöd till regioner för åtgärder som ökar effektiviteten i hälso- och sjukvården.
Effektivitetsdelegationen ska också ”kunna bistå med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel”. I december 2024 presenterades delegationens uppdrag och ledamöter. Clas Rehnberg, professor vid Karolinska Institutet, utsågs till ordförande.
Ingen av de breda nyhetsmedierna rapporterade om de här två nyheterna. Vårdens kanske viktigaste nyhetsplats för professionen, Dagens Medicin, har rapporterat mer. Åtgärderna aviserades redan under våren 2024 i vårändringsbudgeten, och då förekom viss nyhetsrapportering.
Frågorna som regeringen har adresserat handlar om effektivitet: vad får vi för pengarna? Även om politikens och regeringens fokus oftast handlar om att öka resurserna till sjukvården, så har ansvariga ministrar ibland också talat sig varma för att staten måste intressera sig för effektiviteten i vården. ”Det är alltid nyttigt att diskutera var skattepengarna gör mest nytta och hur vi kan använda statens resurser på bästa sätt”, sa civilminister Erik Slottner till tidningen Dagens Medicin.
I Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet saknas under den undersökta perioden rapportering som på ett övergripande plan diskuterar ekonomisk effektivitet. Perspektivet förekommer dock i samband med lyckade och misslyckade IT-relaterade projekt. I Sveriges Radios Ekonomiekot finns ett par exempel på när man går lite djupare i effektivitetsfrågorna.
Med tanke på hur mycket nyhetsutrymme som ges till resursfrågorna i allmänhet är det anmärkningsvärt hur sällan frågan om hushållningen med resurserna ställs.
En möjlig förklaring är kommunernas respektive regionernas skilda inställning till de privata företagen i skolan respektive vården, där motståndet mot privata företag möjligen är mindre när det gäller vård. SKR:s och kommunernas/regionernas perspektiv väger tungt i rapporteringen och påverkar i hög grad rapporteringen.
SKR:s perspektiv är oftast att tillgängliga resurser inte räcker, och SKR uppfattas som en trovärdig expertkälla.
SKR:s perspektiv är oftast att tillgängliga resurser inte räcker, och SKR uppfattas som en trovärdig expertkälla, i det närmaste en myndighet, när SKR i själva verket är en intresseorganisation med en påverkansagenda.
Regionernas kraftiga minskning av hyrpersonal är ett viktigt tema i nyheterna under 2024. För det mesta har rapporteringen handlat om att detta sparar pengar, och bara någon enstaka gång har det handlat om hur det här påverkar de som är fast anställda i vården.
I annan rapportering har vårdstrejken och de fackliga kraven på arbetstidsförkortning tagit stor plats. Det finns många beskrivningar av hur personalen går på knäna. Inte en enda gång har då frågorna ställts: skulle det hjälpa att hyra in personal? Hur påverkas arbetet för fast anställda av hyrstopp?
Det är märkligt att de här två perspektiven aldrig läggs tillsammans. Vårdstrejken har sin nyhetslogik, och hyrstoppen har sin, och de är skilda åt som nyhetshändelser. Men man kan tycka att någon journalist någon gång borde ställa de inblandade parterna inför frågan: om man vill minska belastningen på befintliga anställda och samtidigt minska möjligheterna att hyra in tillfälliga medarbetare (samtidigt som vårdbehov kanske ökar med tiden), hur går det ihop?
Under arbetet med rapporten hittade NMI en serie artiklar i Svenska Dagbladet under vinjetten ”Vården – vad får vi för pengarna?”, som ligger utanför själva undersökningens tidsomfång. Det är journalisten Fredrik Mellgren som inför valet 2022 skrev sex artiklar varav ett par med hårt fokus på att undersöka den ekonomiska effektiviteten i vården. Bland annat konstaterar Mellgren att vården i Sverige blir allt dyrare, men att ”Sverige har inte längre en sjukvård i världsklass”. Svenska läkare i snitt tar exempelvis emot 2 600 besök per år, medan en tysk läkare tar 9 800. Artiklarna är fyllda av sifferbaserade jämförelser.
Den här typen av perspektiv saknas totalt i det undersökta materialet från 2024 och får bedömas som mycket sällsynt.
***
Varför dominerar resursbristperspektivet? Det finns säkert flera anledningar till detta, och en kan vara att nyhetsvärdering helt enkelt fungerar så: det är när det är enkelt att se förlorare och risker som det blir mer nyhetsintressant.
Men även i effektivitetsperspektivet finns det förlorare (de som på grund av ineffektivitet inte får vård), men det kräver kanske lite mer fantasi (och ekonomiska kunskaper) för att se. NMI har många gånger tidigare kunnat konstatera att nyhetsjournalisters intresse för och kunskap om ekonomifrågor är begränsade. Det är många journalister som bara ser hur kakan ska fördelas, men inte hur den ska växa eller användas mera effektivt. De saknar helt enkelt ekonomens perspektiv.
Fördelningsperspektiv är mycket vanligare än tillväxt- och produktivitetsperspektiv i all bred nyhetsrapportering. Det gäller även i rapporteringen om exempelvis skatter, klimat och företagen. Det kan nog delvis bero på bristande kunskaper om ekonomiska frågor, men det handlar möjligen också om en skepsis mot ekonomisk dynamik och tillväxt som värdeskapare. Rättvis fördelning kan då upplevas som viktigare än effektivt resursutnyttjande.