Utblick Essä
När Norge ockuperade östra Grönland
Det är inte första gången det blir konflikt om Grönland. Under mellankrigstiden gjorde Norge ett försök att annektera den nordöstra delen av ön, skriver Christian Palme, tidigare utrikeskorrespondent för Dagens Nyheter.
Donald Trumps krav på att USA ska få kontroll över Grönland har dominerat nyhetsflödet de senaste veckorna. Rent faktiskt har det inte alltid varit självklart vem som ska kontrollera Grönland. Få vet är att det bara är 95 år sedan som Grönland senast var utsatt för ett ockupationsförsök – av Norge! Konflikten avgjordes av Nationernas förbunds domstol ”Fasta mellanfolkliga domstolen” som beslutade att avvisa Norges krav.
Norska jägare hade sedan slutet av 1800-talet jagat och fiskat vid Grönlands obebodda nordöstra kust. Det fanns ett avtal mellan Danmark och Norge om detta som också gav rätt att sätta upp stugor och driva väder- och radiostationer.
I juni 1931 tog de norska jägarna ett radikalt nytt steg: de ockuperade ett område längs kusten i nordöstra Grönland och namngav det som ”Eirik Raudes Land”, efter den vikingatida upptäckaren Erik Röde. Från den norska radiostationen i fångsthamnen Myggbukta (som var en del av det ockuperade området) sände jägarna ett telegram till regeringen och stortinget i Oslo:
I nærvær av Eiliv Herdal, Tor Halle, Ingvald Strøm og Søren Richter er idag det norske flagg heist i Myggbukta. Og landet mellom Carlsbergfjord i syd og Besselfjord i nord okkupert i Hans Majestet Kong Haakons navn. Landet har vi kalt Eirik Raudes land.
Redan två veckor senare beslutade stortinget enhälligt och med stor entusiasm att annektera området. Man tillsatte polarforskaren och arkeologen Helge Ingstad (1899–2001) som landshövding, på norska ”sysselmand”. Ingstad avreste 1932 till Grönland med båt och satte upp sitt kontor i en fångsthytta i Antarctichavn, där han övervintrade till 1933. Norges försvarsminister, vid denna tid ingen mindre än den senare landsförrädaren Vidkun Quisling, beordrade att den norska flottan skulle försvara ockupationen.
Reaktionen i Danmark var ungefär lika upprörd som inför Donald Trumps annekteringsförsök i dag.
Reaktionen i Danmark var ungefär lika upprörd som inför Donald Trumps annekteringsförsök i dag, men hellre än att gå i krig med Norge valde man att redan två dagar senare stämma Norge inför Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag, en folkrättslig nyhet som hade upprättats som en del av Nationernas förbund efter första världskriget. Fasta mellanfolkliga domstolen är i dag FN:s domstol, internationella domstolen, som fortfarande dömer i tvister mellan stater.
Det tog inte slut med detta, utan året efter annekterade Norge ytterligare ett område i Sydöstgrönland som man döpte till ”Fridtjof Nansen Land”.
Norge gick ytterst allvarligt fram med sitt ockupationsförsök, men förlorade till sist rättstvisten. År 1933, efter två år och mycket skriftväxling, avgjorde domstolen med tolv röster mot två (den norske domaren och en domare från det fascistiska Italien var oeniga) att de norska ockupationerna var ogiltiga och måste upphöra. Norge fann sig i detta, men fick fortsätta att jaga och fiska längs kusten. Landshövdingen Helge Ingstad fick resa hem till Norge igen, men nådde 30 år senare berömdhet som upptäckare av den vikingatida bosättningen i L’Anse aux Meadows i Newfoundland.
Domstolen satte dock upp ett villkor för att Danmark skulle få fortsätta att ha överhöghet över området: Köpenhamn måste visa att de hade kontroll och närvaro i hela Nordöstgrönland, ett enormt och nästan helt folktomt område. För att leva upp till detta inrättade Danmark den legendomspunna ”Siriuspatrullen” med uppdraget att patrullera Nordöstgrönland. Patrullen är en dansk militär elitenhet som från basen Daneborg avpatrullerar området (numera klassat som världens största nationalpark) med hundslädepatruller. Slädpatrullerna, två man och tiotals hundar, ligger ute två–tre månader i taget och ska kunna försvara sig mot isbjörnar och överleva i temperaturer som faller till ner mot minus 50 grader.