Karin Johansson:
När sanningen offras blir väljarna förlorarna
Samhälle Essä
Berättelsen om att ”marknadsskolan” orsakat kris i svensk skola och därför måste avskaffas vilar på lösan sand. Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson ser paralleller till Brexitkampanjen som under parollen ”ta tillbaka kontrollen” också lovade stort och lämnade väljarna med de långtgående konsekvenserna.
Under 2016 rullade en buss genom London. Längs sidan, i stora bokstäver: “We send the EU £350 million a week, let’s fund NHS instead.”
Det var Dominic Cummings – senare Boris Johnsons rådgivare – som hade kommit på Vote Leave-kampanjens slogan: ”Let’s take back control”. Nu ville han kapitalisera på väljarnas oro för det nationella sjukvårdssystemet. Skattepengarna skulle gå till välfärden – inte försvinna utomlands.
Miljonsiffran var ett påhitt. Brexit-aktivisterna räknade inte med Storbritanniens avdrag – värt uppemot 100 miljoner pund i veckan – som Margaret Thatcher tvingat igenom. De räknade inte med några pengaströmmar tillbaka från EU (Wales var nettobidragstagare under Brexit-kampanjen). Framför allt togs ingen hänsyn till den gemensamma marknadens betydelse för brittisk tillväxt. På årsbasis – i väldigt runda slängar – talar vi om kanske 100–150 miljarder pund i minskat välstånd.
52 procent av britterna röstade för att lämna unionen, i juni 2016. Men sedan utträdet trädde i kraft har Brexit-anhängarna aldrig varit i majoritet.
Jag nämner detta, eftersom samma historia upprepar sig i svensk skoldebatt.
***
Kunskapsmätningen Pisa 2022 presenterades hösten 2023. Sveriges resultat hade fallit dramatiskt, till 2012 års nivåer. Alltså ”Pisa-kris”-nivåer. Och Lotta Edholm krävdes på en förklaring.
”Jag är för valfrihet men det som är problemet är att incitamentskrafterna i vinst är för starka i förhållande till incitamenten när det gäller god kvalitet.”
Pisa-resultatet skulle visserligen behöva analyseras vidare, konstaterade regeringen. Men att friskolorna var starkt bidragande till ”kunskapskollapsen” var man helt övertygade om.
Man baserade detta – skulle det visa sig – på absolut ingenting.
***
Under senare decennier har Sverige haft en omfattande invandring från icke-europeiska länder.
Det har medfört att den svenska skolan fått en mycket utmanande elevsammansättning: andelen elever med utrikes bakgrund har ökat från mindre än 20 procent under Pisa-krisen till över 26 procent 2024.
Vill man utvärdera den svenska skolans kvalitet måste man ta hänsyn till detta. Ska man jämföra över tid och mellan länder måste man jämföra lika med lika.
Hela kunskapsfallet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap sedan millennieskiftet hade raderats ut.
Pisa 2012 representerade verkligen en kunskapskollaps. Men i Pisa 2015 såg vi en återhämtning, som förstärktes i Pisa 2018. Och när skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren jämförde lika med lika visade det sig att svensk skola presterade på samma nivå i Pisa 2018 som i Pisa 2000. Hela kunskapsfallet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap sedan millennieskiftet hade raderats ut.
I andra mätningar såg vi samma trend. Elever med svensk bakgrund presterade bättre i Timss 2019 än i Timss 2003. I Pirls 2021 presterade elever med svensk bakgrund nästan lika väl i läsförståelse som i Pirls 2001.
I Pisa 2018 presterade elever med svensk bakgrund lika bra som motsvarande elevgrupper i Finland, Sydkorea och Japan. I Timss 2019 presterade elever med svensk bakgrund återigen lika bra som elever med finsk bakgrund i Finland. Topplaceringar över hela linjen.
I tio år hade premissen för svensk skoldebatt varit att svensk skola befinner sig i fritt fall. Vad man debatterade – från höger till vänster – var vad eländet berodde på.
Sahlgrens analyser visade att premissen bottnade i ett metodfel.
Så vad hände i Pisa 2022?
Låt oss först konstatera att de flesta OECD-länder föll i Pisa 2022, sannolikt som en effekt av pandemin. Sveriges relativa fall ska därför inte jämföras med ”Pisa-kollapsen” 2012.
Ungefär en femtedel av fallet mellan 2018 och 2022 kan härledas till den förändrade elevsammansättningen. Elever med svensk bakgrund presterade på samma nivå 2022 som 2015. Jämför man lika med lika presterade svensk skola på ungefär på samma nivå 2022 som under tidigt 2000-tal.
En viss försämring skedde dock mellan Pisa 2018 och Pisa 2022, hur man än vänder på siffrorna.
Har skolministern rätt i att det är de vinstdrivande friskolornas fel?
***
Det fanns en tid när friskolor inte presterade bättre i kunskapsmätningarna än kommunala skolor. I Pisa 2015 skrev friskolornas elever visserligen bättre resultat på proven än de kommunala skolornas elever. Men när man justerade för elevsammansättningen försvann detta försprång.
Detta förändrades inför Pisa 2018. Beroende på ämne skrev friskolornas elever 17–21 poäng bättre på proven, än de kommunala skolornas elever. Med kontroll för samma bakgrundsvariabler som Skolverket brukar använda uppgick skillnaden till 10–13 poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen under ett tredjedels läsår. Justera för ytterligare en rad bakgrundsvariabler och skillnaden var 10–11 poäng.
Pisa-fallet 2022 orsakades av vinstjakt, sa Lotta Edholm. Sanningen är att det var precis tvärtom.
I Pisa 2022 presterade friskolornas elever i genomsnitt 34 poäng bättre än de kommunala skolornas elever. Kontrollerar man för ett stort antal bakgrundsvariabler uppgick skillnaden till 20 poäng. ”Kunskapskollapsen” mellan 2018 och 2022 var alltså starkt koncentrerad till kommunala skolor. Resultaten i friskolorna sjönk nästan inte alls.
Vill man ytterligare granska sanningshalten i skolministerns ryggmärgskommentar skiljer man på vinstdrivande och icke vinstdrivande friskolor. Justerar man Pisa 2022 med OECD:s metod – i stället för Skolverkets – presterade de icke-vinstdrivande friskolorna på samma nivå som kommunskolorna. Men de vinstdrivande friskolornas fördel består vilken metod man än använder.
Pisa-fallet 2022 orsakades av vinstjakt, sa Lotta Edholm. Sanningen är att det var precis tvärtom.
***
I december 2024 presenterades resultaten i Timss 2023. Svenska elever – oavsett bakgrund – var bäst i Norden. Jämför man elever med inhemsk bakgrund presterade endast några exceptionella länder i Sydostasien bättre.
I årskurs åtta var friskolornas fördel i genomsnitt 14 poäng, efter kontroll för elevernas bakgrund.
Från Utbildningsdepartementet: mummel.
Det var Jan Björklunds reformer som räddade svensk skola efter Pisa-kollapsen. Men det vill Liberalerna inte veta av. Svensk skola måste vara i kris, evidence be damned. Det måste vara vinsternas fel. Annars faller kommunikationsstrategin.
***
2008 växte oron på amerikanska finansmarknader. USA var trött och modstulet, efter två äventyr i Mellanöstern. En senator från Illinois lovade “change we can believe in”.
Det var briljant kommunikation, helt i linje med tidsandan. Hoppfullt och fullständigt generiskt. Fångade den utbredda känslan av att något gått hemskt fel, utan att säga vad. Pekade framåt, utan att välja riktning. Vad ”change” skulle innebära i praktiken lämnades åt väljarnas fantasi.
Kampanjen mot friskolorna har begåvats med lika skickliga kommunikatörer.
Vad betyder ”marknadsskolan”? Syftar det på friskolornas vinster? Vinstuttag? Kösystemet? Det fria skolvalet? Det tänjbara begreppet kan användas för att förklara nästan vad som helst som går fel i skolans värld. Lärarnas administrativa börda, ”betygsinflationen”, fallande skolresultat, kaotiska klassrum, bristande likvärdighet. Man kan vara för friskolor, för rätten att välja, men mot ”marknadsskolan”. Samtidigt ska negativa effekter av skolvalet försvinna när ”marknadsskolan” försvinner.
Betydelsen av ”marknadsskolan” varierar från person till person, från situation till situation, ögonblick till ögonblick.
Betydelsen av ”marknadsskolan” varierar från person till person, från situation till situation, ögonblick till ögonblick. Vad dess avskaffande innebär lämnas åt väljarnas fantasi. Det är ”change we can believe in”.
Vote Leave-kampanjen ljög. De spelade på missförstånd och frustration. Lovade vitt och brett. Men åtminstone förstod alla vad ”brexit” innebar: att Storbritannien skulle lämna EU.
”Marknadsskolan” existerar inte. Vad som finns är en skolmarknad: rätten för pedagoger, stiftelser och företag att driva skolor, rätten för föräldrar och elever att välja – och välja bort. Avskaffar man ”marknadsskolan” är det ”skolmarknaden” som försvinner. Men det ska väljarna bli varse först efter fullbordat faktum.
Hur gick det för Dominic Cummings, Brexit-kampanjens machiavellistiska strateg? Ett drygt år efter Brexit intervjuades han av BBC. Den där kampanjbussen var mest en provokation, erkände han.
Och Brexit? Att ”ta tillbaka kontrollen” kan mycket väl ha varit ett misstag.
Omslagsfoto: Stefan Rousseau/Pa Photos