Samhälle Essä
New Public Management förtjänar bättre rykte
Få begrepp väcker lika mycket ont blod i välfärdsdebatten som New Public Management. Men kritiken är missriktad och bygger ofta på anekdoter som skymmer sikten för hur arbetssättet kan göra välfärden bättre, skriver Mårten Blix.
Vinstmotivets för- och nackdelar har dominerat debatten om friskolor. En central men ofta förbisedd faktor i hur friskolor styrs är dock organisationens betydelse. Friskolor har generellt sett en mer effektiv styrmodell än skolor som drivs i offentlig regi. Det leder i sin tur till att eleverna i fristående skolor överlag presterar starkare akademiskt. Styrningen, eller management om man så vill, är således av stor betydelse.
Att använda sig av management-metoder från privat sektor är inte bara en företeelse i skolan utan även på andra välfärdsområden som sjukvården. I praktiska termer handlar det exempelvis om att försöka kvantifiera verksamheten för att underlätta styrning och uppföljning av mål, något som brukar med begreppet New Public Management (NPM).
Metoden har fått utstå hård kritik och missförstånd
Metoden har fått utstå hård kritik och missförstånd, inte minst från vänsterorienterade debattörer men ibland även från borgerligt håll. NPM sägs leda till ett överdrivet fokus på siffror, eller det som är mätbart, på bekostnad av det som egentligen är ”viktigt”. NPM är även ett verktyg för att upprätthålla budgetdisciplin, vilket även det ses som negativt för dem som vill se en expanderande offentlig sektor.
Om NPM används på ett mekaniskt sätt utan att ta hänsyn till olika verksamheters särart riskerar resultaten försämras. Det gäller exempelvis om styrningen skapar storskalig inflexibilitet istället för möjligheter att experimentera och benchmarka mot andra. I boken Privatizing Welfare Services – Lessons from the Swedish Experiment (Oxford Univ. Press,2021) diskuterar jag och Henrik Jordahl några av dessa aspekter.
En annan del av kritiken mot NPM tenderar att vara anekdotisk. Det kan ha sprängkraft i debatten, men kritiken är missriktad och ofta överdriven. NPM-modellen bör jämföras med andra konkreta sätt att leda verksamheten och inte mot en idealiserad bild av verkligheten, ett feltänk som ibland går under beteckningen nirvana fallacy.
Läs också:
Det är exempelvis orealistiskt att jämföra med en modell helt utan kvantifierbara mål eftersom den förväntas leda till omfattande godtycke och stora skillnader i utfall.
En mer nyanserad kritik mot NPM är att metoden under vissa omständigheter kan hamna i konflikt med personalens inre motivation eller drivkrafter, åtminstone i teorin. En lärare kanske drivs av ett socialt patos att bidra till samhället genom att utbilda unga. Motsvarande vilja att bidra till samhället kan förmodas finnas även inom andra välfärdsyrken, som i sjukvården, socialtjänsten eller förskolan.
Det finns empirisk forskning som har undersökt om en viss form av altruism påverkar hur personal i välfärdsyrken agerar när man byter från offentlig till privat sektor. Det visar sig att personalens övertidsuttag inte ändras nämnvärt, vilket indikerar att det är andra faktorer än vinstmotiv eller driftsform som avgör när den enskilde bestämmer för vem eller hur många timmar man väljer att arbeta.
Det finns inga belägg för tvärsäkra påståenden att vinstmotivet skulle vara ett problem
En annan studie från Nederländerna finner att graden av altruism hos offentligt anställda tenderar att minska över tid. Det är inte självklart hur resultaten från dessa studier kan generaliseras. En sak är dock tydlig: Det finns inga belägg för tvärsäkra påståenden att vinstmotivet skulle vara ett hinder för att utföra offentligt finansierade välfärdstjänster i privat regi.
När det gäller skolan finns det forskning som tvärtom visar att friskolor tenderar att uppnå bättre resultat genom att använda managementmetoder från privat sektor. Forskarna Nicholas Bloom, Renata Lemos, Rafaella Sadun och John Van Reenen har undersökt kvaliteten på styrningen i 1 800 skolor i åtta länder.
Undersökningen bygger på en sammanvägning av graden av ”ordning och reda” i olika dimensioner: styrning, uppföljning, mätbara mål och personalpolitik. Har man exempelvis en policy för lönesättning som uppmuntrar till bättre resultat? Hur följer man upp verksamheten och så vidare?
Det är hög tid att avsluta diskussionen om vinstmotivet i välfärden
Detta har sedan satts i relation till 15-åringars akademiska prestationer. Resultaten av forskningen är slående: Bra management har stor positiv effekt på elevernas akademiska prestationer och Sverige hamnar bland de länder som får högst resultat i managementkvalitet. Fristående skolor har bättre resultat i management samt presterar avsevärt bättre än kommunala skolor i alla länder. Forskarna visar dessutom att hälften av skillnaden i managementkvalitet kan förklaras av om skolan drivs i privat eller offentlig regi.
Det är hög tid att avsluta diskussionen om vinstmotivet i välfärden. I stället borde fokus flyttas till hur verksamheterna kan förbättras. Det gäller inte minst inom offentlig sektor som står för drygt 80 procent av all välfärd i Sverige. Det finns bra kommunala skolor, men alltför många är dåliga. En slutsats från forskningen är att kommunala skolor borde vara mer öppna för att använda managementmetoder från privat sektor. Det är bra för eleverna och för samhället i stort.