Samhälle Krönika
Nu vill SVT återigen smutskasta skogsindustrin
2021 sände SVT serien ”Slaget om skogen” och fick hård kritik. Nu har nya program kommit och än en gång är perspektivet ensidigt negativt till skogsbruket, skriver Carolin Dahlman.
”Jag har aldrig någonsin tidigare sett ett så osakligt och partiskt program i public service”, röt den förre landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) efter att ha sett SVT:s serie ”Slaget om skogen” i Vetenskapens värld förra året.
Även LRF riktade hård kritik mot programmet. Man konstaterade att det talades om avskogning på ett sätt som gällde långt tillbaka i tiden, utan att ta hänsyn till hur mycket bättre det ser ut sedan 1990-talet. Två personer med en starkt skogsbrukskritisk inställning och utan vetenskaplig bakgrund fick sätta hela bilden av skogens biologiska mångfald. ”Överhuvudtaget ges ingen motbild”, var LRF:s slutsats.
LRF larmade om att de ”aldrig fått så många samtal från upprörda medlemmar”. Skogsägare tyckte att serien inte speglade skogsbruket på ett korrekt sätt: ”TV-tittaren vilseleds att tro att den svenska skogen är hotad när det egentligen förhåller sig precis tvärtom”.
”Slaget om skogen” fälldes av granskningsnämnden för att den innehöll tre faktafel.
Trots kritiken fortsätter SVT i samma anda i ett nu aktuellt program som riktar hård kritik mot kalhyggen.
SVT har intervjuat ett stort antal personer som är negativa till avverkning. I programmet strosar de i en härlig skogsmiljö. En forskare bastar och badar naken. De som avverkat skog beskrivs som ”massaindustrin” och illustreras med puffande fabriker. En person filmas när han sörjer nedhuggen skog och uttrycker med darr på rösten: ”Vissa ser det bara som träd och pengar”.
Men det råder delade meningar bland forskarna. Skogforsk skrev i ett inlägg apropå programmet att skogsägarna planterar nya förädlade plantor som ger ”högre inbindning av koldioxid, bättre motståndskraft mot olika typer av angrepp, bättre anpassning till framtida klimat och träd med bättre virkeskvalitet”.
Trakthyggesbruk är den metod som ger mest virke. Träden gör sedan nytta genom att ersätta fossila råvaror som betong, stål och olja. Det spelar ingen roll hur träden avverkas – utspritt eller i grupp – för all mark läcker koldioxid, och detta kompenseras efter en tid av att nya träd planteras.
Men istället får vi i programmet höra en forskare som menar att kalhyggen är dåliga för naturturism.
Men istället får vi i programmet höra en forskare som menar att kalhyggen är dåliga för naturturism. Men bara en procent av svenska skogsarealen avverkas årligen. Det finns med andra ord mängder av platser att besöka.
Kort sagt. Man bör kunna förvänta sig en mer allsidig belysning av ett vetenskapsprogram.
Läs också:
Näringslivets medieinstitut fann i en granskning att SVT oftast utmålar skogsbruk som negativt för miljön, och som att det i rask takt utarmar mångfalden i naturen. Däremot nämndes inte att virkesvolymen i de svenska skogarna har mer än fördubblats det senaste århundradet.
En annan public service-produktion som fått kritik är filmen ”När skogen tystnar” som sändes i SVT 2020. Medierna i Sveriges Radio uppmärksammade att SVT sände programmet lagom till att en utredning om svenska skogspolitiken var i sitt slutskede. Omdömet löd: ”I filmen berörs i alla fall indirekt flera av de frågor som nu ska avgöras politiskt. Men filmen ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med WWF, en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper”.
Filmen har ”ett ensidigt perspektiv på utvecklingen i de svenska skogarna”, tyckte Södra, som är Sveriges största skogsägarförening. Man påpekade att programmets reporter eller berättare utnämnde sig till självutnämnd expert och ”genomförde ett generalangrepp på Sveriges skogsägare – privata, aktiebolag och allmänningar – allt fördömdes i denna en av Sveriges största näringar. Ingen annan kom till tals.”
Trots att journalisterna intervjuat över hundra personer och använt mängder av källor var bevakningen ensidig.
Även Dagens Nyheter har publicerat ett stort antal artiklar om skogsbruk med slagsida, konstaterade NMI i en granskning. Trots att journalisterna intervjuat över hundra personer och använt mängder av källor var bevakningen ensidig och missade relevanta perspektiv på viktiga frågor.
Bland annat valde DN att tala om skogsindustrin som om det handlade om några få jätteföretag, trots att verkligheten ser annorlunda ut; det är cirka 320 000 privatpersoner och företag som äger skog i Sverige.
Och även om ansvariga svenska myndigheter har slagit fast att aktivt skogsbruk är det bästa för klimatet – till skillnad från att stoppa skogsbruk – framställde DN det som att forskarna var oense. Om de rotat mer hade de märkt att forskarna är i stort sett eniga om att det är bra för klimatet att skogen brukas, men att man har olika syn på hur. Inte att. Utan hur.
Som tittare och läsare tappar man lätt hakan när det låter som att ondsinta skogsägare kapar bort träd hej vilt. Men det stämmer inte. Aktivisterna överdriver. De neutrala medierna vinklar.
Varje år växer svenska skogarna med 120 miljoner skogskubikmeter. 90 miljoner avverkas, men för varje träd man hugger ner planeras två eller tre nya.
Visst skulle man kunna bevara skogen som den är. Låta den leva fritt och orört. Men då går vi miste om trä till byggnader och papper. Vi får mindre till biobränsle. Och 120 000 människor som är anställda i skogsnäringen skulle behöva jobba med annat.
Alla kan ju inte leva på eko-turism med getyoga i urskog.