Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Granskning

Joakim Broman: Ny mätning: stor majoritet vill se smalare public service

I en unik mätning som Demoskop utfört på uppdrag av Timbro framgår att det finns en stark majoritet för ett smalare public service – i alla väljargrupper. Tonläget är högt i debatten om SVT, men borgerligheten har opinionen med sig, skriver Joakim Broman.

En bred majoritet av väljarna anser att SVT och SR borde ges ett smalare uppdrag. Foto: Christine Olsson/TT

I debatten om public service framstår det ibland som att dagens modell är allmänt omtyckt, och att det vore politiskt självmord att ge sig på en större public service-reform. SVT:s dominerande position ifrågasätts sällan, och när det görs hörs genast larm om Ungern, Polen och auktoritära ambitioner.

Alarmismen har möjligen varit effektiv när det gäller att dämpa borgerlighetens reformvilja. För det är värt att komma ihåg att önskan om att skapa ett smalare public service under lång tid varit en vanlig uppfattning inom svensk borgerlighet, inklusive Liberalerna. Att vilja reformera SVT och SR är inget som kom med Sverigedemokraterna och de senaste årens kulturkrig.

Det är dessutom en uppfattning som delas av väljarna, både till höger och till vänster. En ny mätning som Demoskop utfört på uppdrag av Timbro visar att det i alla åldersgrupper och alla väljargrupper finns en mycket stor majoritet för ett betydligt smalare public service.

Intervjufrågorna “Vad anser du är viktigast att public service-skatten går till?” & “Vilka andra av dessa områden anser du är viktigt att public service-skatten finansierar?”. Tabellen visar summan av vad respondenterna ansåg var viktigt. Mätning på 3 014 intervjuer gjord av Demoskop mars 2023.

Mycket få vill avskaffa public service helt. Det man kan kalla kärnan i begreppet – granskande journalistik, dokumentärer och nyhetssändningar – har mycket brett stöd. 77 procent av väljarna tycker att den delen av uppdraget är viktigt.

Bara runt en tredjedel vill att public service ska ägna sig åt bred familjeunderhållning.

Men faktum är att det inte är någon annan del av det som public service i dag ägnar sig åt som ens har stöd av en majoritet. Bara runt en tredjedel vill att public service ska ägna sig åt bred familjeunderhållning eller åt att köpa in större sportevenemang som fotbolls-VM och OS. Stödet för “nischade sportevenemang” som världscupen i skidor och hockey-VM är ännu lägre – runt 20 procent – och när man kommer in på områden som humorprogram, dejtingshower och dokusåpor är det en försvinnande liten andel positiva. De flesta prioriterar inte ens barnprogrammen, utan verkar tänka att Bolibompadraken och Sommarskuggan kan jobba på TV4 eller Youtube i stället. 

Det är siffror som borde få många i politiken att vakna till, och inte enbart på den högra sidan om blockgränsen. Bland Socialdemokraternas väljare är det exempelvis bara 7 procent som tycker att det är viktigt att SVT och SR producerar nischad underhållning som dejtingprogram och dokusåpor. 

Intervjufrågorna “Vad anser du är viktigast att public service-skatten går till?” & “Vilka andra av dessa områden anser du är viktigt att public service-skatten finansierar?”. Tabellen visar summan av vad respondenterna ansåg var viktigt. Mätning på 3 014 intervjuer gjord av Demoskop mars 2023.

***

Förespråkarna för dagens public service-modell har varit skickliga på att sätta en annan bild i debatten. I DN Kultur skriver exempelvis Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg, tidigare vd för SVT respektive SR, att det höga förtroendet för SVT och SR:s journalistik “är grunden för publikens förväntningar på att public service ska ha ett brett uppdrag”. Jutterström och Brunnberg tar alltså en generellt förtroendemätning som intäkt för att det finns bred uppslutning kring att SVT ska sända hundbantning och dokusåpor. 

Ett brett och starkt public service framställs som det enda sättet att säkerställa bolagens oberoende från kommersialism och politisk styrning. Stackars utsatta SVT, med bara sisådär fem miljarder i budget, borde snarast få mer pengar för att säkert kunna säkerställa att man “når ut brett”. Annars blir vi alla slukade av Disney och TikTok. 

Ett alternativt sätt att se det kunde annars vara att det är SVT som är Disney och TikTok i det svenska perspektivet. Det är nämligen så många i den svenska mediebranschen uppfattar det. I december förra året lyfte exempelvis 79 chefredaktörer fram faran med SVT:s enorma dominans, och risken för att dagstidningar konkurreras ut.

Den som inte bara sväljer debattörernas ord utan eftertanke utan tänker själv, inser snart också att det faktiskt inte finns någon motsättning mellan ett oberoende public service och ett nedbantat SVT. Det skulle gå utmärkt att stryka Vinterstudion, hundbantingen och detjingprogrammen från tablån och samtidigt stärka bolagens oberoende och öka budgeten för granskande journalistik. Faktum är att det naturligtvis skulle vara enklare att öka budgeten för journalistik om man samtidigt minskade ned på dyra sportevenemang. 

Det bredduppdrag som debattörerna menar är nödvändigt har blivit frånsprunget. När SVT grundades var underhållning en bristvara och något som breda befolkningslager inte hade tillgång till. I dag kan vem som helst köpa streamingtjänster och få tillgång till tiotusentals tv-serier och filmer för en spottstyver. 

Det verkligt föråldrade perspektivet är att public service måste innebära två jättebolag som SVT och SR.

I en annan artikel från den så kallade skuggutredningen tycker Jutterström, Brunnberg ihop med bland andra Jan Scherman och Leif Pagrotsky att det är ett “föråldrat sätt att se på mediemarknaden” att SVT och SR bara ska sända rörlig bild respektive ljud. Bolagen borde tillåtas vara multimediala fullt ut. Men det verkligt föråldrade perspektivet är snarare att vara fast i tanken om att public service måste innebära två jättebolag som SVT och SR. Om public service hade uppfunnits i dagens medielandskap hade ingen tänkt att det bästa sättet att använda 9 miljarder av skattepengarna vore att skapa två mediejättar som måste slåss med näbbar och klor för att behålla sina tittar- och lyssnarandelar. Snarare hade man försökt hitta en modell där mindre public service-bolag kompletteras av befintliga aktörer, stora som små, som skulle kunna ta del av pengarna för att utföra uppgifter som inte bär sig på den vanliga marknaden. SVT och SR skulle kunna få ett relevansuppdrag i stället för ett bredduppdrag, med uppgiften att täcka blinda fläckar i nyhetsgeografin och att komplettera marknadens utbud. Samtidigt skulle exempelvis dagstidningar skulle kunna söka medel för granskande journalistik eller nyheter på minoritetsspråk, mindre poddbolag för att producera dokumentärer. Och skulle det inte vara ett public service-uppdrag om Spotify sökte medel för att tillgängliggöra den svenska visskatten på sin plattform? 

En annan public service-struktur skulle innebära ökade möjligheter att få ut betydligt mer av skattepengarna, och att nå fler svenskar utan att SVT och SR ska spendera gigantiska belopp på att behålla sin räckvidd. Att döma av väljarnas uppfattningar skulle det också ha starkt stöd i befolkningen. Regeringen har inga skäl att låta sig hunsas i public service-frågan.

Om undersökningen: respondenterna fick först frågan “Vad anser du är viktigast att public service-skatten går till?”, och sju områden att välja mellan. Sedan ställdes frågan “Vilka andra av dessa områden anser du är viktigt att public service-skatten finansierar?”, med övriga sex områden uppräknade. Det var tydligt att respondenten kunde välja flera eller alla alternativ i svaret. Undersökningen omfattade 3 014 intervjuer och genomfördes i mars 2023.