Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Ekonomi Essä

Ny mätning: Väljarna underskattar storleken på utanförskapet

Allmänheten underskattar både arbetslösheten och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda, visar en ny undersökning. Det försvårar en nödvändig omläggning av politiken, skriver René Bongard, chef för opinionsanalys på Svenskt Näringsliv.

Statsministern, som för sju år sedan utlovade EU:s lägsta arbetslöshet, håller pressträff tillsammans med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi och LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

I sin sista partiledardebatt i riksdagen lyfte Stefan Löfven återigen fram att regeringen prioriterar att minska arbetslösheten. Det är ett vågspel för statsministern – något han egentligen inte borde våga ta upp. Svensk arbetslöshet är nämligen den fjärde högsta i EU, enligt statistik från Eurostat. I juli låg den på 8,4 procent. Det betyder att närmare en halv miljon människor i arbetsför ålder är arbetslösa i Sverige.

Mycket riktigt blev han också direkt kritiserad för detta när Ulf Kristersson avlöste honom i talarstolen. Moderaterna och de andra oppositionspartierna har återkommande påpekat den dystra arbetslöshetsstatistiken.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister 2014, lovade han och Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är i dag Tjeckien som med 2,8 procent har EU:s lägsta arbetslöshet. Bara Grekland, Spanien och Italien, som drabbades hårdast av finanskrisen, har högre arbetslöshet än Sverige. Statistiken från Eurostat visar också att Sverige är det enda EU-landet i dag har högre arbetslöshet än 2014, vilket tyder på att den förda politiken i Sverige har misslyckats.

Sverige är det enda EU-landet som har högre arbetslöshet i dag än 2014.

Om Socialdemokraterna hade lyckats med sitt löfte och uppnått EU:s lägsta arbetslöshet, skulle Sverige ha en arbetslöshet på som högst 2,8 procent, likt Tjeckien. En snabb beräkning visar att det skulle innebära cirka 300 000 färre arbetslösa: 300 000 människor som skulle ha ett jobb att gå till, som skulle kunna försörja sig själv och bidra till samhället istället för att vara beroende av bidrag. I takt med att år 2020 närmat sig har Socialdemokraterna talat allt tystare om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Men kritiken från oppositionen fäster inte riktigt. Den leder, än så länge, inte till de starka reaktioner i väljaropinionen som den rimligen borde göra. Kanske för att många helt enkelt inte riktigt vill ta in hur det verkligen ser ut.

Nya siffror visar nämligen att en betydande andel av befolkningen inte har kunskap om Sveriges höga arbetslöshet. En undersökning som Svenskt Näringsliv har genomfört bland allmänheten visar att sex av tio svenskar underskattar arbetslösheten och tror att arbetslösheten ligger i linje med EU-snittet, eller lägre än EU-snittet. En tredjedel tror att Sveriges arbetslöshet är något eller mycket lägre än EU-snittet. 

Undersökning från Svenskt Näringsliv. 2 900 svar. 6 augusti – 14 september. Grafik: Svenskt Näringsliv.

Det är inte bara arbetslösheten som underskattas av allmänheten. Detsamma gäller kunskapen om sysselsättningsgapet – skillnaden i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikes födda. Hälften av svenskarna tror att det är lika stort som, eller mindre än, EU-snittet. I verkligheten är sysselsättningsgapet i Sverige det tredje största inom EU. Bland inrikes födda är 83 procent av befolkningen i arbetsför ålder sysselsatt enligt Eurostat, medan siffran för motsvarande grupp utrikesfödda är 65 procent. Sysselsättningsgapet är således 18 procentenheter, jämfört med 9 procentenheter i genomsnitt inom EU. 

Undersökning från Svenskt Näringsliv. 2 900 svar. 6 augusti – 14 september. Grafik: Svenskt Näringsliv.

Drygt sju av tio överskattar andelen svenskar som kan försörja sig själv genom eget arbete. Endast två av tio svarar rätt, och konstaterar att drygt en miljon människor är beroende av bidrag. 

En betydande del av befolkningen underskattar med andra ord utanförskapets omfattning. Anmärkningsvärt är att det framförallt är yngre personer (16–25 år) samt personer som anger partisympati för S, MP, V och C som underskattar utanförskapet. Till exempel tror en tredjedel av befolkningen att Sveriges arbetslöshet är lägre än EU-snittet. Bland S-, MP- och V-väljare tror drygt 40 procent att Sveriges arbetslöshet är lägre än EU-snittet, och samma sak gäller hälften av C-väljarna.

Undersökning från Svenskt Näringsliv. 2 900 svar. 6 augusti – 14 september. Grafik: Svenskt Näringsliv.

I undersökningen ställdes även en fråga om huruvida man tycker att utanförskapet är ett problem i Sverige. Föga förvånande framkommer det då att personer som underskattar arbetslösheten och andra aspekter av utanförskapet, i mindre stor utsträckning än andra tycker att utanförskapet är ett problem.

Givet denna opinion kan ansvariga politiker fortsätta med dagens felaktiga prioriteringar. Inför valrörelsen 2022 har exempelvis Socialdemokraterna presenterat en rad satsningar som skulle minska incitamenten för att ta ett jobb och på så sätt riskera att ytterligare öka bidragsberoendet.  

Utanförskapet drabbar inte bara de som står utanför.

Majoriteten av befolkningen i arbetande ålder befinner sig ”innanför” – de har ett jobb och kan försörja sig själva. Utanförskapet drabbar dock inte bara de som står utanför. Hela samhället drabbas. Pengarna som samhället lägger på sociala ersättningar kunde i stället ha använts till  sjukvård, äldreomsorg, skola och rättsväsendet.  

Samtidigt som arbetslösheten är skyhög skriker företagen efter arbetskraft. Brist på arbetskraft är företagens största tillväxthinder, och det hämmar svensk konkurrenskraft. Utbildningsinsatser och reformer som minskar kostnaden att anställa kan bidra till att fler kan hitta jobb och komma in i gemenskapen. Första steget för att kunna presentera rätt åtgärder och minska utanförskapet är kunskap om att det faktiskt existerar.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 6 augusti – 14 september av Svenskt Näringsliv.
2 900 personer har svarat på en online-enkät. Urvalet har tagits fram av Cint och är representativt för Sveriges befolkning vad gäller ålder, kön och region.