Samhälle Krönika
Politiker måste bry sig om det allra tråkigaste
Vattentjänstplaner, tågväxlar och avlopp. Säg den politiker som brinner för detta. Men politiker som slarvar med det trista – och i stället satsar på det publika och storstilade – försätter oss alla i fara. Det skriver Carolin Dahlman.
I veckan avslöjade Ekot att Trafikverket inte bytt gamla och slitna spårväxlar inom järnvägen – trots att detta skulle ha gjorts för uppåt tio år sen. Försummelsen har lett till att det inträffar växelfel i snitt fyra gånger per dag. Och att folk kommer för sent till jobbet – om de ens kommer iväg.
Myndighetens ursäkt var att ”annat behövde prioriteras”.
Jag tänker ”tack och lov att höghastighetstågen inte blev av”. Politiker älskar ju att sätta igång storstilade projekt och satsningar. Politikens Mello och paljetter. Därför öser man miljarder över näringslivsprojekt som inte har någon nytta, eller vurmar för kommunpoeter eller symfoniorkestrar.
Däremot är det jättejättejättetråkigt att se efter det nyinköpta sen. Trist att putsa på växlar och skruva på rostiga rör…
Vi väljare måste pressa dem att skippa glittret och sköta den grå vardagen bättre.
Tågväxlar är nämligen bara ett exempel på det bortglömda varjedagjobbet.
Tågväxlar är nämligen bara ett exempel på det bortglömda varjedagjobbet. Planer saknas. Strategier finns inte.
Kommuners arbete med klimatanpassning tycks ha avstannat, enligt en undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet som släpptes i somras. Inte ens hälften hade en plan för klimatarbetet, fann föreningen Klimatbyrån. En av tre kommuner saknade helt politiska beslut om att arbeta med klimatfrågan, samt tjänstemän eller politiker som hade ansvar för frågan.
”Många kommuner saknar plan för skyfall och översvämningar”, skrev Svenskt Vatten i ett pressmeddelande i januari. Deras hållbarhetsindex visade att cirka en av tre kommuner inte utrett vilka områden som skulle kunna vara i risk för att drabbas av översvämningar vid regn eller höga vattennivåer. En skyfallsplan kan utgöra ett bra underlag för att ta fram en vattentjänstplan för VA-planering.
Och som följd visade en undersökning i oktober att 59 procent av kommunerna riskerar att sakna en vattentjänstplan, något som man enligt lag ska ha upprättat senast 1 januari 2024. Det betyder att man inte har full koll på hur invånarna ska få vatten i kranarna långsiktigt vid exempelvis skyfall. Bara en procent hade en plan.
TV4 Nyheterna rapporterade i april att 112 av landets 290 kommuner saknade en tydlig evakueringsplan för att trygga exempelvis el och vatten för äldre vid kris. Detta enligt statistik från SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Mer än hälften av kommunerna saknar en långsiktig kalkyl för ekonomi och samhällsservice.
Fyra av tio kommuner saknar också en plan för att leverera mat i skola och omsorg vid kris, enligt en undersökning från Livsmedelsverket.
Mer än hälften av kommunerna saknar en långsiktig kalkyl för ekonomi och samhällsservice. Detta enligt en enkätundersökning från PWC som kom 2022. De hade inte en plan för sådant som skuldsättning och befolkningsförändringar, något som behövs för att planera skolor.
Sveriges hälso- och sjukvård har inte haft någon systematisk planering för vad som händer om det blir krig sedan 1990-talet, konstaterades i en rapport från Socialstyrelsen 2022.
2019 kritiserade Riksrevisionen myndigheternas it-system, som var föråldrade. Detta ledde till att driftskostnaden blev onödigt hög. Dessutom hade åttio procent av myndigheterna i granskningen svårt att upprätthålla den nivå på informationssäkerhet man eftersträvade.
Många kommuner saknar även en plan mot våldsbejakande extremism, avslöjade Dagens Nyheter 2021. Närmare en fjärdedel hade ingen plan eller koll på läget i kommunen, trots att de borde, enligt en nationell strategi från 2016.
Sex av tio kommuner saknar beredskap för hur lärare och elever bör agera i situationer med pågående dödligt våld på sina skolor. Än färre har en plan för hur sådana ska förebyggas, enligt en enkät från tidningen Läraren 2022.
Detta är bara några av de exempel på bristande planering och långsiktighet som jag har har hittat. Det finns fler. Riksrevisionens granskning från 2022, som visade att majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet hade baserats på underlag med betydande brister, var en envist ringande väckarklocka.
Vi kanske inte kommer att ha vatten i kranen och en fungerande toa. Men ett flådigt badhus med multipla vattenrutschkanor är inte illa.