Regeringen går LO:s ärenden
I onsdags (26/4) gick regeringen, V och SD ihop för att riva upp Lex Laval. Regeringen går i LO:s ledband och medborgare och utländsk arbetskraft får betala priset.
Byggnads ”go home”- uppmaning till de lettiska byggarbetarna i Vaxholm 2004 har blivit en klassisk bild av LO:s och vänsterns protektionism och motstånd mot arbetskraftsinvandring.
Den gången segrade förnuftet. EU-domstolen dömde i december 2007 till fördel för det lettiska företaget L&P Baltic Bygg AB. Fackförbunden Byggnads och Elektrikerna dömdes av Arbetsdomstolen att betala ett allmänt skadestånd på 550 000 kronor till företaget för olovliga stridsåtgärder samt rättegångskostnader på drygt 2,1 miljoner kronor. I september 2009 presenterade Alliansregeringen sitt förslag till lagändring och den trädde i kraft 2010. Bland annat infördes en bevisregel, som hindrar fackförbund från att vidta stridsåtgärder och tvinga på företag svenska kollektivavtal om företaget kunnat visa på minst lika bra villkor för sina anställda som kollektivavtalen.
Det är en mycket rimlig ordning, men fackförbunden har inte nöjt sig med det. När regeringen i onsdags tillsammans med Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet rev upp Lex Laval, var det med andra ord en riktig seger för LO. Nu kan fackförbunden vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft oavsett vilka villkor de har. Har de inte ett svenskt kollektivavtal blir de lovligt byte för facken.
Bland annat Lagrådet har kritiserat regeringens förslag för att vara omotiverat och skapa tvister. Det riskerar att återigen bryta mot EU-rätten och leda till prövningar i EU-domstolen. Dessutom är många utstationerade av de berörda företagen byggföretag, och vill vi ha fler bostäder är det inte särskilt smart att göra det krångligare för dem att jobba i Sverige. Bostadsminister Peter Eriksson har inte en lätt uppgift framför sig.
Att riva upp Lex Laval är varken bra för utländska arbetare eller för dem som bor mer permanent i Sverige. Men för fackförbunden är det toppen, och det är ju egentligen det viktigaste för Socialdemokraterna.
När S sitter vid makten är det fritt fram för LO att beställa lagändringar. Att riva upp Lex Laval är bara första steget i ett mer omfattande protektionistiskt projekt. Den svenska regeringen lobbar ihärdigt på EU-nivå för att hindra arbetskraft från EU:s östeuropeiska länder från att ta sig till väst. Bland annat föreslås ändringar i utstationeringsdirektivet och införandet av en ”social pelare”.
Stefan Löfven talar ofta om öppenhet, men i verkligheten bygger han allt högre murar runt Sverige. Det drabbar dels arbetskraftsinvandrare som alltjämt utvisas för att ha tjänat några kronor under kollektivavtalet. Nyligen skrev också LO-basen och näringsminister Mikael Damberg en gemensam debattartikel där de förkunnade att svenska jobb ska gå till svenskar och att staten snarare än arbetsgivarna bör bestämma vem som ska få komma till Sverige och arbeta.
Nu ska fackförbunden dessutom ges rätt att omintetgöra utländska företag och deras anställda som kommer till Sverige för att bygga bostäder. Vänsterregeringen går i LO:s ledband – på bekostad av alla andras frihet.