Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Så många är de kommunala kommunikatörerna

Från sommarjobb som influencer till Youtube-serier under kommunflagg. Lokalmedier har vid flera tillfällen under de senaste åren uppmärksammat kreativa satsningar och svällande kommunikationsbudgetar ute i kommunerna. Är det en naturlig del av digitaliseringen – eller slöseri med skattemedel? Hur många är de kommunala kommunikatörerna och vad tillför de? Smedjan har frågat alla 290 kommuner om deras kommunikationssatsningar.

253 stycken. Ingen kommun har fler anställda kommunikatörer än Göteborgs stad. Foto: Arild Vågen/Wikimedia (CC BY-SA 4.0)

Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund.

Så står det att läsa i den svenska grundlagen. Sveriges kommuners frihet och oberoende har sina rötter långt tillbaka i historien – från den tid då det svenska samhället organiserades utifrån socknar och mycket av det lokala myndighetsutövandet utgick från kyrkans indelning av landet.

Även om det kommunala självstyret har kringskurits betydligt under det senaste halvseklet, är huvudregeln alltjämt att kommuner har stora möjligheter att genomföra projekt och initiativ långt utanför vad som traditionellt anses vara kommunala kärnuppgifter.

Skola, socialtjänst och bygglov är exempel på områden som kommunerna har ett lagstadgat ansvar för, men på de flesta områden saknas både påbud eller förbud från staten. Vad som anses vara av allmänt intresse i paragrafen ovan begränsas i stort sett bara av att verksamheten måste ha någon slags anknytning till kommunen i fråga.

Läs också: Podden, skolan, omsorgen – vad är välfärdens kärna?

Något som under de senaste åren kommit att öka kraftigt i omfattning är kommunala kommunikationsprojekt. I ett antal uppmärksammade reportage har några av dessa belysts i svensk lokalmedia. Framför allt större städer har uppmärksammats för sina kommunikationsprojekt, exempelvis Göteborgs kommunikationsnotor, Uppsalas 300 webbplatser och Helsingborgs kommunlobbyist.

I huvudsak är dock denna typ av verksamhet, när kommuner använder traditionella eller sociala medier för att kommunicera ett budskap, ett förhållandevis outforskat område. Är det frågan om modernisering och digitalisering, eller att frångå det centrala uppdraget?

Smedjan har frågat samtliga 290 kommuner i Sverige om deras kommunikationsarbete. Drygt hälften, 151 stycken, har svarat på våra frågor. Resterande har givits flera möjligheter att återkomma om hur många kommunikatörer de har anställda och hur stor den kommunala kommunikationsbudgeten är. En mycket varierande bild har framkommit, där ett antal kommuner har stora ambitioner på kommunikationsområdet, och andra knappt några.

Uppskattningsvis 3 000 kommunikatörer

Mest uppseendeväckande är användningen av kommunikatörer. På frågan hur många heltidstjänster kommuner sysselsätter med ren kommunikation svarar många att de har enstaka anställda eller att de upphandlat enstaka tjänster. Några kommuner sticker dock ut.

Dessa siffror inkluderar inte upphandlade konsulttjänster. Under antagandet att de svarande kommunerna är representativa för Sverige som helhet, har svenska kommuner knappt 3 000 kommunikatörer, eller drygt tio per kommun i snitt.

Vad är en kommunikatör?

Vad gör då de kommunala kommunikatörerna? Det varierar, men överlägset vanligast är att hantera kommunens digitala kanaler – hemsidor och sociala medier – samt att arbeta med näringslivs- och rekryteringsprojekt. Även att representera kommunen i olika sammanhang är utbrett. Det har växt till att bli en allt större del av kommunernas verksamhet.

Samtliga kommuner i Sverige använder i dag sociala medier, och kanalerna blir allt fler. Vissa kommuner har också samarbeten och kampanjer med influencers, vilket uppmärksammats medialt i exempelvis Karlstad och Malmö. I andra fall har man istället anställt unga från kommunen som kommunala influencers för att marknadsföra orten.

Halmstad är en av kommunerna som valt att satsa på kommunikationen. Charlotta Edin, som tidigare arbetat som redaktionschef på både SVT och TV4, rekryterades som kommunens kommunikationschef 2016. Hon leder kommunens dryga tjugotalet kommunikatörer, och betonar värdet av att kommunen når ut till sina medborgare.

Kommunikationen ska skapa värde för den som bor, verkar eller vistas i Halmstad. Kommunikation är en förutsättning för demokrati. Kommunikationsarbetet ska bidra till delaktighet, inkludering och viljan till samägande av Halmstad som plats. Kommunikationen ska stärka varumärket och förtroendet för kommunen.

Det är dock inte frågan om att skönmåla, menar Charlotta Edin.

– Kommunikationen ska sända ut en sann bild av kommunen, den ska bidra till förtroende. Gör vi fel ska det kommuniceras på ett ärligt och transparent sätt, men vi ska också kommunicera det som är bra och lyfta framgångar för att till exempel lyckas med rekrytering och vilja till delaktighet.

Kommuners ökade intresse för kommunikation har på kort tid skapat tusentals nya tjänster inom offentlig sektor. Men vad är det för något kommunerna vill skapa? Och kanske viktigast av allt – fungerar det?

I nästa del av Smedjans serie om kommunernas kommunikatörer kommer vi att titta närmare på vad satsningarna i praktiken kan innebära, och ge några exempel på hur gränsen mellan medborgardialog och propaganda kan vara svårt att upprätthålla.

Läs uppföljningen: Podden, skolan, omsorgen – vad är välfärdens kärna?