Ekonomi Åsikt
Så kan Europa ta den ekonomiska ledartröjan
Europas möjligheter att växa ekonomierna med hjälp av avancerad teknologi är goda. Vi har till och med förutsättningar att konkurrera med USA och Asien, men då krävs en vilja att banta offentliga utgifter och prioritera ekonomisk tillväxt. Det skriver Nima Sanandaji.
På senare tid har det förts en omfattande diskussion om Europas ekonomiska och teknologiska stagnation relativt övriga världen och särskilt USA. Samtidigt finns fem skäl att tro på Europas förutsättningar att växa med avancerad teknologi.
1) Europa har redan börjat springa i kapp Nordamerika
Till att börja med är den trendmässiga utvecklingen att Europa stärker sin teknologiska position. Deep tech är ett samlingsnamn för avancerad och kraftfull ny teknik. Deep Tech Index kartlägger var i världen de 500 ledande deep tech-företagen är baserade. Indexet tas fram av European Centre for Entrepreneurship and Policy reform (ECEPR) med stöd av Nordic Capital. Under 2024 skedde en förändring i den geografiska fördelningen av dessa teknologiskt avancerade företag.
Nordamerikas dominans minskar. Sammanlagt finns två tredjedelar av världens ledande deep tech-företag i Nordamerika, det är en hög men minskande andel. Det har gått 150 år sedan Thomas Edison grundade världens första systematiska och kapitalistiska innovationslaboratorium. Platsen, Santa Clara Valley i Kalifornien, har sedan dess utvecklats till den självklara ledaren inom ett område som präglas av banbrytande och forskningsintensiv teknik. Kort sammanfattat har ingen annan plats producerat så mycket disruptiv innovation och spjutspetsteknik som Santa Clara Valley.
USA:s enorma ledning är dock trendmässigt nedgående.
Denna enorma ledning är dock trendmässigt nedgående. Detta kommer sannolikt att fortsätta då regionen på grund av sin unika ledning har problem med höga kostnader för lokaler och humant kapital samt relativt höga skatter. Medan USA har tappat några procentenheter har Europa lyft rejält. Numera finns 18,6 procent av världens ledande teknologiska företag i Europa, vilket kan jämföras med 11,4 procent i Asien.
En normaliseringsprocess är på väg där Santa Clara Valley som region och USA som land fortsätter vara ledande i avancerad teknologi, men med ökad konkurrens från övriga världen och särskilt Europa.
2) Europa är näst bäst på deep tech och beredda att handla
Världsekonomin är starkt specialiserad när det kommer till teknologi. Kina dominerar som exempel tillverkning av batterier, medan Sydkorea och Taiwan är starka inom avancerade halvledare. Mycket av spjutspetsteknologin utvecklas i USA. Kanada är också stark vilket bidrar till Nordamerikas teknologiska dominans.
Samtidigt befinner sig världsekonomin i ett läge där värdekedjor påverkas av de omfattande tullar som USA har infört mot omvärlden, inklusive mot grannlandet Kanada. Därmed skapas kostnader och osäkerheter i förhållande till handel med USA.
Medan många värdekedjor kan fortsätta i grunden som tidigare, och absorbera tullar som en kostnad, kommer andra att ställa om. Ofta finns alternativ till nordamerikansk teknologi, särskilt just i Europa.
Europa har här en fördel i att vara näst bäst på deep tech. USA som är ledande har också högre priser för sin teknologi och högre priser för sina experter i form av ingenjörer och forskare. Europa har alternativa teknologier som ofta är relativt likvärdiga och samtidigt ofta billigare. Denna redan existerande komparativa fördel för Europa stärks av USA:s tullar. De stärks också av att Europa upplevs som en mera förutsägbar handelspartner. En handelspartner som är billigare och mera förutsägbar kan vara bättre än en som har något bättre teknologi, men högre kostnader som förstärks av tullar och dessutom en handelspolitik som snabbt kan svänga.
Det finns en unik möjlighet för europeiska länder att utmana USA i globala värdekedjor.
Därför finns en unik möjlighet för europeiska länder att utmana USA i globala värdekedjor. Det finns även en ökad chans för Europa att samverka med Kanada. Europa tillsammans med plus Kanada omfattar en stor del av världens ledande teknologiska företag.
3) Fokus på Europas säkerhet
Det ökade fokus på säkerhet som nu finns i Europa leder till att förutsättningarna för att lyckas med deep tech ökar ytterligare. Säkerhetslösningar är nu som förr en viktig drivkraft för många teknologier.
Europeiska länder verkar alltmer för att bygga upp en försvarskapacitet. Målsättningen är att 5 procent av ländernas BNP ska gå till totalförsvaret. Det innebär att betydande resurser investeras i militära system samt totalförsvaret inklusive fysisk och digital infrastruktur.
Avancerade material och rymden är en form av deep tech som kopplar särskilt starkt an till utvecklingen. Den framtida säkerheten för Europa behöver tryggas genom avancerat försvar, inklusive fler egna satelliter.
4) Fler världsledande ingenjörsvetenskapliga högskolor än i Nordamerika
I Europa finns redan flera framträdande regioner med globalt ledande deep tech företag, bland dem London, Zürich, Eindhoven, Stockholm och Cambridge. I dessa städer finner vi även en del av de bästa högskolorna i Europa. Detta är ingen slump. Länder med en hög andel världsledande deep tech-företag tenderar också att ha en högre andel av världens topp-100 högskolor i ingenjörsvetenskaper och matematik.
En bidragande förklaring till Europas alltmer framträdande position är dess ledande utbildningsväsende. Europa har idag 31 av världens 100 bästa högskolor inom matematik och ingenjörsvetenskap. Det kan jämföras 27 i Nordamerika. Enbart Asien ligger före, med 32 av världens bästa högskolor i ingenjörsvetenskaper och matematik enligt QS World University Rankings.
Här finns en stor potential för högskolor och företag i Europa att locka till sig de internationella experter som lämnar USA.
Det märks nu en utveckling i USA där internationella studenter och forskare tvingas lämna, eller inte kan påbörja, sina studier. Andra som är kvar kan känna osäkerheter. Här finns en stor potential för högskolor och företag i Europa att locka till sig de internationella experter som lämnar USA.
För den som tvingas lämna en forskarutbildning i MIT, kan forskarstudier vid Cambridge University eller KTH vara lämpliga alternativ. Europa är tillsammans med Kanada, Australien och New Zealand den del av världen som mest påminner om USA sett till förutsättningar, kultur och ekonomisk utveckling.
Sverige kan bidra till att stärka Europas teknologiska ledning. Chalmers (rankad 108) och Lunds Universitet (rankad 135) är båda nära topp-100 positionen som världens ledande teknologiska institut. Genom mera resurser och slimmad byråkrati, kan dessa högskolor nå upp till världstoppen. Europa som redan är stark kan bli ännu starkare.
5) Viljan att reformera är det som håller Europa tillbaka
De länder som har en hög andel deep tech-företag tenderar att ha stark äganderätt, låga kapitalskatter, höga skolresultat i PISA-proven, och många ledande högskolor inom matematik och ingenjörsvetenskaper. De stora europeiska länderna har relativt goda förutsättningar i allmänhet, men hålls tillbaka av höga skatter.
Tillväxtutmaningen som de stora europeiska länderna står inför är att andelen av den samlade ekonomiska produktionen som går till skatter är för hög. Offentliga utgifter som andel av ekonomin är desto högre. En hög nivå av beskattning tränger undan privat sektors aktivitet, medan en hög nivå av offentliga utgifter också bidrar till utträngning. Privat sektors aktivitet begränsas från två håll.
I Australien har forskare funnit att den tillväxtoptimerande nivån på totala offentliga utgifter är 31 procent av landets ekonomi.
I Australien har forskare funnit att den tillväxtoptimerande nivån på totala offentliga utgifter är 31 procent av landets ekonomi. Studien kan även ses som en rimlig uppskattning på hur det fungerar i en avancerad ekonomi i allmänhet. I Sverige är nivån av offentliga utgifter som jämförelse idag hela 50 procent av bruttonationalprodukten. Länder som Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike behöver alla banta sina offentliga sektorer och beskattning för att lyckas bättre. Regelkrånglet behöver också minska.
De senaste årens ekonomiska kriser har lett till omfattande skiften i den ekonomiska politiken i Europa. Det finns nu åtminstone en konkret vilja att premiera den ekonomiska tillväxten.
Viljan att reformera skapas också av den institutionella konkurrens där små länder med låga skatter och fritt företagande växer och lyckas få en hög andel kunskapsintensiva jobb. Länder som Irland i västra Europa, Malta i södra Europa och Estland i centrala Europa har hög andel av befolkningen i så kallade brain business jobs. Det beror på att experttäthet och skatter är faktorerna som främst bidrar till vilka länder som har hög andel av befolkningen i kunskapsintensiva jobb.
På regional nivå är det numera centraleuropeiska huvudstadsregioner som har högst andel av de vuxna i kunskapsintensiva jobb, eftersom de kombinerar tillgång till talanger med lägre löner och lägre skatter. Denna förändring i Europas ekonomiska geografi skapar institutionellt tryck på de stora länderna att reformera politiken, mot lägre skatter.
Som framgår i en kommande bok som jag skriver tillsammans med Stefan Fölster, för Institute of Economic Affairs, är det dessutom numera så att länderna med lägre skattekvot systematiskt lyckas bättre i välfärdsutfall. Irland är ett bra exempel. Landet som tidigare låg långt efter Sverige har numera likvärdiga hälsoutfall, högre välstånd och bättre skolresultat. Trenderna i Europa gör att det gradvis blir en övergång mot tillväxtfrämjande skatter. Då lågskatteländerna drar ifrån i välstånd, teknologi och välfärd skapas en institutionell konkurrens som främjar tillväxten.
***
Det behövs en europeisk tillväxtagenda. Sverige och övriga Europa behöver utveckla mer konkurrenskraftiga skatteregler, stärka äganderätt, verka för bättre skolresultat och bygga upp högskolor så de når världsledande nivå.
Reformarbetet handlar mycket om att banta offentliga utgifter och minska skattetrycket, samt om att skapa mer tillväxtfrämjande regelverk. Detta behöver ske i de enskilda medlemsländerna liksom på europeisk nivå. Högskolorna har omfattande byråkrati idag som behöver bantas. En viktig utmaning är att rulla tillbaka utvecklingen mot allt fler anställa i högskolorna som själva inte är forskare eller undervisare.
Denna form av reformarbete har genom tiderna varit ett framgångsrecept. Det behövs särskilt idag, när Europa har förutsättningarna och behovet av att växa med avancerad teknologi.