Samhälle Krönika
Sagan om landet som bytte väg
De avregleringar, skattesänkningar och valfrihetsreformer som Socialdemokraterna nu beskriver som misslyckanden har inte bara gjort genomsnittssvensken betydligt rikare, de har också gett människor mer makt över den egna tillvaron. Det skriver Fredrik Segerfeldt, aktuell med den nya rapporten ”Marknadslyckan: hur Sverige tjänat på liberaliseringarna”.
Det fanns ett land, för inte alls längesen, som var annorlunda. Inte bara annorlunda än det är i dag, utan också jämfört med länderna runt omkring. Ett land som hade valt en egen väg.
På den tiden fanns det två stora samhällsmodeller som tävlade mot varandra. I det ena fick man välja sina ledare och relativt fritt byta grejer med varandra. Där var gevären vid gränsen riktade utåt, mot eventuella fiender. I det andra bestämde ledarna själva både vilka som skulle styra och hur bytet med grejer skulle ske. Gevären var riktade inåt, eftersom fienden var det egna folket.
Mellan de här två systemen kunde vårt land inte välja. Utan man ställde sig mitt emellan och så blandade man och tog lite från varje. Årtionde efter årtionde blev skatten högre och politikernas makt över människorna växte. Till slut gick landet in i väggen.
Inte bara kände människor sig nedtryckta och vanmäktiga, de slutade också få det bättre. I två hela decennier stod levnadsstandarden stilla och länderna runt omkring kom inte bara i fatt utan gick om. Till slut insåg de flesta att det här inte längre gick. Landet var tvungen att byta väg.
Det gjorde det också. Landet genomförde ett omfattande reformprogram som gav människor större frihet på makthavarnas bekostnad. Skatterna sänktes, offentliga företag såldes samtidigt som statliga monopol avskaffades.
Så skulle man kunna beskriva Sverige under efterkrigstiden, fram till ungefär mitten av 1980-talet och den reformvåg som inleddes då och som kan sägas ha avslutats i samband med Alliansens första mandatperiod 2006–2010.
Den förändrade inriktningen på politiken bröt med två decennier av stagnation.
I min nya rapport, Marknadslyckan: hur Sverige tjänat på liberaliseringarna, beskriver jag varför Sverige behövde förändras, hur det gick till och vilka resultaten blev.
På ett övergripande plan är det uppenbart att den förändrade inriktningen på politiken bröt med två decennier av stagnation. Sveriges fall i välståndsligan stannade upp och människor fick återigen höjd levnadsstandard.
Men valfriheten, konkurrensen och de ökade inslagen av marknadsmekanismer hade också positiva konsekvenser för människor på ett mikroplan, i vardagen.
Möjligheten att välja skola, sjukvård och omsorg har inte bara ökat egenmakten, utan de privata inslagen och konkurrensen har höjt kunskapsnivån i skolan, ökat tillgängligheten i sjukvården och både höjt kvalitet och sänkt kostnader i äldreomsorgen.
En gång i tiden kallades överklassen The Jet Set, eftersom det bara var de som hade råd att flyga. Numera är en weekendresa till Paris något de flesta kan unna sig. Dessutom går det att få tag i en taxi, man behöver inte få bilen avställd för att köerna till Bilprovningen är för långa och det finns tv och radio i överflöd. Vaknar du upp med huvudvärk en söndag går det att få tag på Ipren och trots alla rubriker kommer långt fler tåg i tid i dag än på 1980-talet.
Magdalena Andersson och har byggt upp en bild av ett land som fungerade bättre förr, på 1980-talet när hon gick med i SSU, när Sverige var mer som Sverige. Samtidigt går Socialdemokraterna till storms mot vad de kallar marknadsmisslyckanden.
Datan – forskning och statistik – talar mot deras narrativ. Faktum är att de liberaliseringar Sverige genomfört sedan mitten av 1980-talet inte bara har gjort Sverige rikare och friare, utan människors egenmakt har ökat samtidigt som köer har försvunnit, kvaliteten i verksamheter har stigit och priserna har gått ned.
Allt detta vill Socialdemokraterna göra ogjort. Det ska de inte få.