Samhälle Essä
Det börjar med vindkraft och slutar med fossilkraft
Erfarenheterna visar att ambitioner att rädda klimatet med hjälp av förnybar energi leder till ökad användning av fossil energi. Lärdomar från andra länder pekar mot att Sverige är på väg att göra samma misstag, skriver Jan Blomgren.
Globalt står fossil kraft – kol, gas och olja – för runt 65 procent av all el. I stora delar av världen finns stark politisk vilja att minska fossilanvändandet, men inte med det mest effektiva motmedlet, kärnkraft. I stället satsas resurserna i hög grad på vind- och solkraft. Fördelningen mellan sol och vind är lite olika i olika länder, men båda leder på sikt till ökad fossil kraft. Hur kan det komma sig?
I korthet ser processen ut så här:
- Subventioner för att öka andelen sol och vind.
- Kraftig utbyggnad, som leder till överproduktion.
- Överproduktionen leder till låga elpriser.
- Icke subventionerad planerbar kraft (fossil kraft, vatten- och kärnkraft) får problem med lönsamheten.
- Planerbar kraft läggs ned.
- Sol och vind kan inte ersätta den förlorade planerbara elen.
- Sämre tillförlitlighet, i värsta fall omfattande elavbrott.
- Ingen politiker klara av att säga att ”vi politiker orsakade situationen, och nu får ni väljare leva med detta hädanefter”.
- I panik beslutas att ny planerbar kraft måste byggas snarast, helst igår.
- Det som går att bygga snabbt är fossil kraft, ofta gaskraft.
Politiker har en tendens att vara både nöjda och stolta till och med steg 3–5 ovan. I de senare stegen brukar inte politiker vara lika förtjusta i att ta åt sig äran för den uppkomna situationen. Vad som ofta missas i den politiska processen är dels att det behövs planerbar el för att elnätet ska fungera, dels att det behövs el dygnet runt, året runt i ett välfärdssamhälle.
Endast två länder i världshistorien har lyckats fasa ut fossil kraft från sin elproduktion.
Planerbar el betyder i klartext fossil kraft, kärnkraft eller vattenkraft. Till skillnad mot väderberoende kraft, i praktiken sol och vind, har man kontroll över hur mycket man producerar i varje givet ögonblick. El är en slags trepartsdans: produktion, överföring och användning. Eftersom el inte går att lagra måste allt vara i balans i varje ögonblick.
Bygger man fast sig i ett läge med stor andel väderberoende kraft tvingas man därför att anpassa användningen efter produktionen, i stället för att ändra produktionen till att passa användarnas behov. Skalar man bort säljfraser om ökad flexibilitet och liknande återstår den nakna sanningen: man tvingas koppla bort användare, annars kollapsar hela elnätet.
De flesta industriländer har gjort en del av resan ovan. Ingen har egentligen lyckats i sitt uppsåt att ersätta fossil kraft med sol och vind. (Några små länder har klarat det till viss del, men i de fallen genom omfattande import från grannländerna.) Endast två länder i världshistorien har lyckats fasa ut fossil kraft från sin elproduktion: först Sverige och sedan Frankrike, båda genom att bygga kärnkraft i stor skala.
Skräckexemplet Kalifornien
Först ut att gå hela vägen är Kalifornien. Kalifornien är visserligen inte ett eget land, men i USA är elförsörjning inte ett nationellt ansvar utan en fråga för varje delstat. Om Kalifornien vore ett eget land skulle det vara världens femte största ekonomi. Vad som hänt i Kalifornien illustrerar tydligt vad som kan hända om ett stort industriland låter processen ovan gå hela vägen in i mål.
Kaliforniens el kommer till runt 20 procent av sol och vind, med 50 procent ”reservkraft” från fossil gas, och ungefär tio procent vardera från geotermisk energi, vattenkraft och kärnkraft. Totalt under året står alltså sol och vind för runt en femtedel av all el, vilket kanske inte låter så mycket, men det får stora konsekvenser när man ser på hur denna el fördelar sig i tiden.
När solen skiner och vinden blåser kan sol och vind ge all el Kalifornien behöver, och till och med exportera till omgivande delstater. Vid dessa tillfällen blir elpriserna ofta mycket låga, vilket gör att ägarna till sol- och vindkraft har problem med lönsamheten. De tjänar ingenting då solen inte skiner och vinden inte blåser, men om de producerar alltför mycket får de heller inga stora intäkter. Delstaten lägger omfattande skattemedel på att stödja den annars olönsamma sol- och vindkraften, med klimatet som argument.
Detta är något man normalt associerar med länder i tredje världen, inte i industriländer.
Sol och vind producerar el effektivt högt räknat en tredjedel av tiden, och under den tiden blir elpriserna så låga att ingen gör vinst. Det betyder att den planerbara kraften som avses kunna gå dygnet runt, året runt, förlorar intäkter. Gamla, redan avbetalade anläggningar kan ibland klara lönsamhet genom intäkter 70 procent av tiden, men för att få lönsamhet i att bygga nya krävs ofta högre tillgänglighet. Resultatet blir att de planerbara kraftverken drivs sin tekniska livslängd ut, men sedan byggs inga nya.
Läs också:
Sommaren 2020 hamnade Kalifornien i akut elbrist då vädret var hett, med stor användning av luftkonditionering, samtidigt som solen snabbt gick i moln och minskade produktionen från de solceller som utgör en betydande del av delstatens elproduktion. Lösningen blev rullande strömavbrott. Man kopplade helt sonika bort en region i taget från elnätet. Detta är något man normalt associerar med länder i tredje världen, inte i industriländer.
Sådana avbrott är samhällsekonomiskt extremt kostsamma, dels på grund av förlorade människoliv, dels på grund av förlorad produktion och starka signalvärden som skrämmer bort industri. Kalifornien är ett talande exempel; en kraftigt försämrad pålitlighet i elförsörjningen i kombination med ett mindre positivt företagsklimat har lett till omfattande flytt av både företag och privatpersoner till andra delstater. Stora företag som Oracle, Hewlett Packard, Palantir och Charles Schwab flyttade alla under 2020. Superentreprenören Elon Musk flyttade sin verksamhet till Texas, och huspriserna har på kort tid sjunkit med 35 procent i San Francisco.
Det ena av delstatens kärnkraftverk stängdes för några år sedan, och det återstående avses att avvecklas 2025. När detta sker har man nästan ingen tung baskraft kvar i systemet. Planerade rullande strömavbrott, där man släcker ner en region i taget enligt ett schema, är numera ett inte ovanligt inslag i vardagslivet. Nu har paniken nått in i delstatspolitiken, och för några veckor sedan fattades beslutet att bygga fem nya gaskraftverk. Därmed har processen nått in i mål: satsningen på fossilfri förnybar energi har nu lett till panikartat byggande av fossil kraft.
Fossil gas – från Greenpeace
Liknande problem är nu vardagsmat i Australien, särskilt i delstaten South Australia. Där har man satsat stora summor på introduktion av vindkraft, vilket lett till att delstatens kolkraft snabbt blev olönsam och flera verk stängdes på kort tid, med elbrist som följd. Detta har lett till rullande nedstängningar, och i ett fall slogs väsentligen hela delstaten ut. En räddare i nöden är el producerad med brunkol i grannstaten Victoria, vilket knappast kan anses vara en klimatsmart lösning.
Australien är bland världens mest fossilberoende länder, och att detta minskas är i sig positivt. Problemet är att man inte ersatt baskraften med annan planerbar produktion, med ett instabilt system som följd. Vindkraften orsakar inte alla problemen, men har inte heller kapacitet att rädda situationen då störningar uppstår. Detta har lett till att man för första gången i landets historia börjat diskutera kärnkraft.
Tyskland har satsat enorma skattemedel på sol- och vindkraft, och planerar att stänga sin kärnkraft inom drygt ett år. Detta har lett till att avveckling av kolkraften skjuts på framtiden, och man importerar rysk fossil gas för att klara elförsörjningen. Här får man politisk draghjälp av Greenpeace som säljer ”ekologisk” gas. Det visar sig att man blandat in 10 procent biogas, och resterande 90 procent är fossil gas (man marknadsför även ”vegansk” gas framställd av sockerbetor).
På kort sikt importerar tyskarna kärnkraftsel från Frankrike för att klara elförsörjningen, men trots detta fick man så stora problem nyligen att man stängde av elen till flera tunga industrier. Detta skedde på en lördag i augusti med ganska måttlig elanvändning.
Belgien har nyss beslutat att bygga omfattande fossil kraftproduktion för att klara sin planerade utfasning av kärnkraften till 2025. I USA har president Joe Biden annonserat ambitioner att klara halva landets elförsörjning med sol och vind. Det skulle innebära dubbelt så hög andel av energimixen som Kalifornien idag. Storbritannien, som satsat stort på vindkraft, betalar nu hisnande summor för återstart av kolkraftverk lagda i malpåse.
Alla uppräknade länder har följt processen ovan, även om alla ännu inte hunnit hela vägen in i väggen. Inget land har tagit sig i mål utan att öka sin fossila användning. Microsofts nya serverhall i Staffanstorp har byggts med ett eget dieselkraftverk. Oljekraftverket i Karlshamn, tänkt att vara reserv på vintern, körs nu sommartid.
Hur länge dröjer det innan Sveriges regering beslutar att bygga fossil kraft?
Läs fler texter av Jan Blomgren
Vill du har fler fördjupande texter som denna i din inkorg varje lördag? Prenumerera på Smedjan (helt gratis) nedan!