Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Staten är inte bäst på att prova bilar
Det finns ingen anledning att sakna den statligt ägda bilbesiktningen. Praktiskt taget allt är likadant eller bättre nu än innan avregleringen, skriver Johanna Trapp.
När bilen blev ett allt vanligare inslag på vägarna under 1960-talet fanns ingen lagstadgad eller landstäckande bilbesiktning. I stället erbjöd flera bilföreningar kontrollbesiktningar för sina medlemmar. Det handlade bland annat om föreningar som Kungliga Automobil och Motorförarnas Helnykterhetsförbund, med flera. 1963 tog riksdagen beslut om att ett nationellt system borde införas med staten som huvudman för att kontrollera den allt ökande bilflottan. 1965 startade därför det svenska bilbesiktningsmonopolet genom “AB Svensk Bilprovning”. Majoritetsägaren var staten på 52 procent. Resterande aktier ägdes av bilintresseorganisationer, Motorbranschens Riksförbund och intresseorganisationer för taxi-, åkeri- och bussbranschen. Svensk Bilprovning är helt statligt ägt sedan 2013.
Varför ska staten syssla med någonting som privata företag klarar av?
Monopolet avskaffades 2010, även om det var nära redan 1995. När monopolet väl avskaffades berodde det till stor del på Bilprovningens bristande lönsamhet och tillgänglighet. Riksrevisionen menade att driftkostnaden ökade medan avgifterna för en kontrollbesiktning förblev detsamma. Det försvårade för Bilprovningen. Bilprovningen hade också svårt att nå upp till sina egna mål om till exempel nöjda kunder och medarbetare, omsättning och teknisk kvalitet, vilket också talade för förändring. Målsättningen när monopolet till slut avskaffades av regeringen Reinfeldt 2010 var ökad entreprenörsanda i branschen, och att kunderna skulle få bättre service och tillgänglighet. Det fanns också en ideologisk komponent. Varför ska staten syssla med någonting som privata företag klarar av?
Bilbesiktningens avreglering är ett typexempel på en odramatisk men funktionell avreglering. Framförallt tillgängligheten har ökat kraftigt sedan avregleringen. Ingen del av landet har färre besiktningsstationer nu än innan avregleringen. Alla län utom Jämtland har dessutom fått fler besiktningsstationer. Från 2010 och framåt har antalet stationer för lätta fordon mer än fördubblats, från 186 till 611 stycken 2024. Medelavståndet till närmsta station har minskat från 14 km till knappt 11 km 2019. I glesa landsbygdskommuner har det genomsnittliga avståndet till närmaste station minskat från 19 till 15 km. I mycket glesa kommuner har avståndet förblivit oförändrat på 26 kilometer. Det finns orter, som till exempel Arjeplog, där den gamla statliga bilbesiktningen lagt ner på grund av bristande lönsamhet, men även det har marknaden löst. Nu finns det privata företag som erbjuder mobila besiktningar i Norrlands inland. På så vis kan de boende besikta bilen i orten de bor i, bara inte under årets alla dagar.
Ingen del av landet har färre besiktningsstationer nu än innan avregleringen.
Att besikta bilen har blivit dyrare. Riksrevisionen skriver att priserna för en besiktning ökade med 56 procent mellan 2010 och 2019, en ökning från 300 till 468 kronor. Men det finns en rad förklaringar till att det skett. För det första var priset något subventionerat när bilprovningen var ett monopol, vilket betyder att personer utan bil via skattsedeln bekostade besiktning åt bilförare. För det andra är bilar tekniskt mer avancerade nu än för femton år sedan. Det krävs därför mer högteknologisk utrustning för att kontrollera dagens bilar, vilket leder till ökade priser.
Framförallt kostar tillgängligheten, som är avregleringens största vinst. Kort väntetid uppskattas av konsumenterna. Mellan 15 och 20 procent av fordonsägarna bokar en tid för besiktning samma dag som bokningen görs, medan runt 20 till 30 procent bokar tiden med 1 till 3 dagars framförhållning. Det hade aldrig skett i ett statligt monopol.
Bilbesiktningsmarknaden är fortfarande svår att ta sig in på, vilket gör att det finns få aktörer. Statligt ägda Bilprovningen står för knappt 25 procent av samtliga kontrollbesiktningar, resten genomförs av privata företag. Den höga grad av ökat entreprenörskap som man önskat sig har i stora drag inte infunnit sig. Det beror troligen på en annan reglering. I dag får verkstad och bilprovning inte finnas i samma lokaler och heller inte drivas i samma bolag. Det borde ändras. Krav om objektivitet skulle fortsatt vara centrala, men det finns ingen anledning till att den som anmärker på din bil inte kan få laga den. Tidigare liberaliseringar har inte skadat besiktningen, så varför skulle detta?